Aftonbladet – 21 januari 1868, sida 3

NORGE. Med anledning af det tillfredsställande sätt hvarpå frågan om den spanska klippfisktullen blifvit ordnad har börskomiten i Throndhjem till chefen för inrikesdepartementet statsrådet Bretteville aflåtit ett telegram, hvari komiten, på köpmanskårens vägnar uttalar sin tacksamhet till regeringen för hennes verksamma uppträdande i saken samt ber statsrådet för utrikesministern och baron Stedingk uttrycka handelskårens erkänsla. I Bodö hölls den 28 December ett möte för att diskutera den af professor Daa väckta frågan om anläggandet af en väg från Saltdalen till svenska gränsen. Man beslöt att bilda ett sällskap, som skulle ha till uppgift att i allmänhet verka för höjande ar den landsdels materiella välstånd, som utgöres af Saltens sorenskriveri och särskilt för den nämmdatväganläggningen, om hvars stora betydelse för staden och hela Salten man var allmänt ense. Ett nytt sammanträde skulle ega rum den 9 Januari, Från Tromsö skrifves den 21 Dec. att mjölpriserna der i staden nått en dittills okänd höjd. Så hade ryskt rågmjöl gällt ända till 12 speciedaler pr matta, Nöden till våren hotar dock att blifva ännu värre, ty i hela amtet finnes hvarken utsädesspanmål eller potates till sättning. Inom befästningskommissionen skall det vara starkt fråga om att föreslå Fredriksstad till station för en afdelnin flottans mindre fartyg. En del af käMlmissionens medlemmar hade i förliden ve ditkommit för att på ort och ställe vidtaga nödiga undersökningar i saken. Norsk Folkeblad innehåller i sitt senast hitkomna nummer ett porträtt med en lefnadsteckning af en för ej längesedan afliden norsk bondeqvinna, Berte Kanute Aarfot, från Volden 1 Söndmör, bekant som författarinna till flera samlingar af andliga sånger och bref, hvilka bland allmogen blifvit så populära, att de flesta af dem upplefvat ända till sex upplagor. De äro ännu allmänt utbredda längs hela vestra kusten och äro, i motsats till så många andra religiösa folkskrifter, en sund och god läsning. Hon bodde inda till sin död på sin fädernegård och utöfvade såväl genom sina småskrifter som sin personlighet ett stort inflytande på bygdens befolkning. Hela slägten Aarflot skall utmärka sig genom sin ovanliga fallenhet för itterära idrotter. Så hade Bertes far, Syvert Aarflot, ej blott upprättat ett godt folkbibliotek, utan äfven 1780 på sin gård anagt ett litet boktryckeri, ett den tiden märkigt företag. Från detta boktryckeri ha selan utgått tidningar, tidskrifter, religiösa vöcker, statsekonomiska och naturvetenskapiga skrifter. Der äro också Bertes skrifter ryckta. Denna verksamhet har gått i arf ran far till son och sonson, och fortgår ännu på fädernegården Ekseet. För främlingen som esöker denna bygd är det en stor öfvervaskning att se en tidningspress på en bondd och att derjemte finna en så pass allnänt utbredd bildning bland bygdens allnoge.