Aftonbladet – 20 januari 1868, sida 3

UTRIKES, FRANKRIKE. Genom ett telegram från Paris har man erfarit, att lagstiftande kären den 14 dennes antog hela lagförslaget om armtorganisationen med 199 röster mot 60, saledes med mycket stor majoritet. Behandiingen af detta lagförslag, hvars stora betydelse för Frankrikes inre och yttre politik är uppenbar, har fortgatt omkring ett är. I den lagstiftande s verksamhet har nu ett uppehåll på 14 dagar inträdt, i det sammankomsterna blifvit inställda till den 27 dennes. Såsom förut varit omtaladt, bestod församlingen sig inga julferier, för att påskynda armelagens afgörande. i Paris har i dessa dagar en broschyr utkommit, som afhandlar förhållandet mellan Italien och påfven och förklarar en kongress ö i författare till densamma mänt kejsarens adjutant grefve Montebello, den fordne befälhafvaren för den franska ockupationskåren 1 Rom. En annan politisk broschyr, som ådragit sig uppmärksamhet i Paris, har titeln: När Frankrike får Rhen, är freden betryggad,. Patrie innehaller en artikel om de nya franska vapnen, hvilken pastås direkt förskrifva sig från krigsministeren. Det har nu lyck Frankrike ensamt, säger tidningen, att åstadkomma ett lyckadt kammarladdningsgev Chassepot-geväret — vinner med hvarje dag alltmera förtroende hos soldaterna, hvilka betjena sig af detsamma med en skicklighet, som öfvergår all förväntan. De gamla gevärens förändring till kammarladdningsgevär gar äfven raskt för sig. Frankrike nu den enda makt, försäkrar tidningen vidare, som det lyckats att förändra de gamla gevären på ett så förträffligt sätt. Rörande de sma kanonerna tror Patrie sig veta, att de försök, man i Preussen gjort med sådana, misslyckats, hvaremot Frankrike uppfunnit ett tem, som gifver infanteriet en fullgod portativ kanon. Patrie villicke meddela nagra detaljer om detta vapen, utan inänker sig till att säga, att det icke skjuter med kartescher, men ändock åstadkommer verkningar, om hvilka man knappt kan göra sig en föreställning. Anmärkningsvärda äro artikelns slutord, i hvilka helt öppet erkännes, att Frankrike rustar öfver all måtta: I det ögonblick, då militärlagen voteras, tyckes det, yttrar tidningen, icke vara ur vägen att erinra landet om, att vår beväpning si i afseende på defensiv som offensiv utföres efter en ofantlig måttstock och under de mest tillfredsställande förhållanden. Senaten diskuterade den 11 dennes en petition, föranledd af ett förslag att för staden Paris räkning expropriera en del af kyrkogarden Montmartre. Petitionen utgick från familjen Baudin, som vill skydda en af sina medlemmar, amiral Baudins graf, hvilken väl icke skulle förstöras genom kyrkogårdens genomskärande, men bli alldeles isolerad. Flera senatorer uppträdde till förman för grafvarnes fridlysning. Hr Hausmann försvarade dock ifrigt sitt förslag och visade, att den beslutna anläggningen af ett helt nät af gator skulle bli uppskjuten, om förslaget omintetgjordes. aten beslöt slutligen med den ringa majoriteten af 50 röster mot 38 att öfverga till föredragningslistan. Saken har väckt icke så obetydlig ov Pa NORD-TYSKLAND. Provinzialcorrespondenz i Berlin be att regeringen har för afsigt att under varande session förelägga kamrarne Jagförslagen angaende valdistrikternas organisation och definitivt införande af 1849 vallag i monarkiens nya provinser. Tidningen meddelar härvid nagra intressanta detaljer rörande det första af dessa förslag, som omfattar hela monarkien. Olikheten. skall försvinna mellan valkretsarne i de nya provinserna, i hvilka hvarje distrikt väljer en deputerad, och: dem som tillhöra det gamla Preussen, der nästan öfverallt två eller tre