Aftonbladet – 20 januari 1868, sida 1

Tha merouWw). Beråttelse från Nordamerika. Af författarinnan till Palatser och Fängelser, Zigenarens testamente m. fl. (Öfversättning från engelskan.) Jag har sagt att Murray var en man af heder, men hans kärlek vår en tyrann, eljest hade den aldrig blifvit uttalad. Han varingen frestare, ej heller var jag den, som det var lätt att fresta. Det var-i hans ädla karakter vår styrka, låg, ty vi voro starka och i hvarje den minsta handling i vårt lif, våra pligter trogna. SMurrays skarpa förstånd höll hans passion fången och försökte tvinga den att öf:vergå till vänskap, eller till denna bedrägliga platoniska känsla, som hvarken är vänskap eller kärlek. Mitt hjerta följde honom, min själ höll jemna steg med hans; allt hvad som icke skilde oss åt och som icke var förnedring, var jag stark nog att uthärda. Vi kunde icke skiljas; vi försökte det icke en gång, ty vi funno båda att det var omöjligt, Då vår kärlek först andades, klädde sigi blickar och slutligen i ord, var Varnham frånvarande. Han hade varit mer än en vockt vid Ashton, för att göra några anordningar der, innan vi återvände dit. Om hvarie steg, hvarje handling under denna tid blifvit förd till boks, skulle ej ens den stränmoralist upptäckt något ondt deri. Vår åg djupt för menskliga ögon, till gas