Aftonbladet – 20 januari 1868, sida 1

i sin ifver att få den stackars flickan gift och försörjd, ständigt plågade och sårade henne. å Lovisa Jamieson företöll något kall och förbehållsam, men jag hade nu en gång fattat tycke för henne, och försökte med hvarje liten list som jag kunde uppfinna, att ersätta hennes brist på rikedomar och skydda henne för tantens giftermålsplaner. Då hon var mycket tillsammans med mig, var hon också ofta i sällskap med Murray, I början tycktes hon ej intressera honom, t hon var anspråkslös och tillbakadragen oc ej heller egentligen vacker. Men småningom hade hennes mildhet och behagliga sätt att vara lyckats vinna hans bifall och han tycktes finna sig väl i hennes sällskap. I denna uppspirade förtrolighet låg emellertid ingenting som kunde oroa mig. Tvärtom, det gladde mig att han var intresserad af min skyddsling. Då vi atervände till London var jag stundom chaperon för miss Jamieson, men då mina tankar mer och. mer koncentrerade sig kring ett enda föremål, förlorade jag snart smaken för stora sällskaper, omgaf mig med en liten vald krets och uppträdde föga i stora verlden, der hennes tant fortfarande tvang den stackars Louisa att visa sig på gifter målsmarknaden. , Jag hyste ännu samma i tresse för henne, men den obehag!ge slägtingens ohöfliga och nästan råa sätt att vara, förhindrade oss att återknyta den fordna vänskapen. Så förföt ett år af blandad: lycka och smärta, ett år likt en orolig dröm och som hade utgjorts af en enda fortsatt strid för att dölja den kärlek som nu blifvit en delaf min själ, och att uppehålla den renhet i ord och handling utan hvilken lifvet skulle varit