Aftonbladet – 18 januari 1868, sida 3

FINLAND. I litteratursällskapets historiska sektions sammanträde den 2 Januari meddelade prof. Akiander några hittills okända biografiska notiser angående skalden Kellgrens far, Jonas Kellgren, hvilken, ehuru till bördgn bondson från Sverge, likväl studerade i Abo, derstädes blef magister 1732, samt efter att någon tid hafva varit domkyrkosyssloman i Borgå, befordrades till kyrkoherde i Myrskylä är 1739. Hans första äktenskap med en kapten Beckmans dotter, Johanna Elisabet, erhöll en för begge högeligen tragisk upplösning. — Kyrkoherden Kellgren anklagade nemligen sin hustru för otrohet, men blef sjelf anklagad för mord på sin svärfader, hvilken kommit att afhemta sin förskjutna dotter och på återfärden blifvit öfverfallen och ihj slagen. Detta sorgespel tilldrog sig år 1741. Det snart utbrytande kriget tyckes ej ha förhindrat rättegången, hvilken slutades med äktenskapets lagliga upplösning. Kyrkoherden Kellgren förflyttades till Sverge, hvarest han redan 1746 åter anträffas såsom kyrkoherde. Af hans senare, i Sverge ingångna äktenskap föddes, såsom bekant, skalden Kellgren. I Helsingfors Dagblad läses: Under rubrik Ställningen i Finland meddela de svenska bladen ett bref från Uleåborg till Stockholms Dagblad, dateradt den 20 November, som uppgifver att länet u efter importen skulle hafva en brist af 154.607 tunnor, behöfliga till att uppehålla lifvet till öppet vatten. Nog är ställningen dalig utan att man behöfver gripa till dylika öfverdrifter. Att många menniskor i Finland dö af svält, tro vi är obestridligt, men en osanning är det, som korrespondenten uppgifver, att Finlands tidningar äro förbjudna att omtala dödsfallen. Nägot sådant förbud finnes åtminstone icke tor siuklighet och död klagar man håll i landsorterna. Alven här i hufvudstaden gästa de våldsamt i de fattigas boningar. I Tavastehus, säger Hämäläinen, har en sådan dödlighet, som under December månad, ej upplefvats alltsedan kolerasomman 1853. Från Helsingfors skrifves: Indelta militärens officerare lärer man erbjuda placering på. ryska armen och särskilda förmå ett års lön i flyttningshjelp, utvä; en viss tid, om de sa önska, å rättigheter, som tillkomma dem råsom finska embetsmän, hvilkas befattningar indragits. Kejsaren har rörande den tillämninde jernägen mellan Riihimäki station å HelsingTawastehus-barlan och S:t Petersburg :0 Storfurstendömet Finland bygger jerngen af fem fots bredd ifrån Riihimäki station till Petersburg och förser densamma med allt hvad enligt fastställda ritningar och kostnadsförslag nödigt är; 2:0 Riksskattkämmaren utgifver ett bidrag af två millioner femhundra tusen metalliska rubel, men i intet fall mera; och fastställas följande termindr för utbetalningarne: Under rsta perioden bestrides hela utgiftsbeloppet 500,000 rubel med storfurstendömets tillangar. Under andra perioden utbetalar storstendömet 1,500,000 rubel och riksskattammaren 1,000,000 rubel och under tredje perioden utgifverriksskattkammären 1,500,000 rubel och storfurstendömet återstoden; 3:0 Riksskattkammaren erhåller en tredjedel af den rena behållningen, till bestämmande hvaraf räkenskaperna komma att i början af hvarje år granskas af en blandad :kommission; och 4:0 I händelse inkomsten i början ej skulle betäcka trafikkostnaderna, skall det bristande beloppet er s till storfurstendömet ifrån de första rena behållningarne,. och derefter komma både storfurstendömet och riksskattkammaren att utfå den i 3:dje punkten bestämda dividenden. I Helsingfors Tidningar år 1866 förekom en artikel, benämnd Mysterier på administrationens område, behandlande de beryktade kansliförhören vid länestyrelserna. Tidningens ansvarige utgifvare åtalades af vederbörande pressöfverombudsman, men kändes i rådhj en och Åbo hofrätt. Ke; saren har deremot i utslag på öfverombudsmannens besvär, gifvet den 27 November 1867, funnit denna artikel genom dess syfte och framställningssätt vara emot landets länestyrelser skymflig och förklenlig; och ehuruäl doktor Donner genom anförande af särilda, i ra län under tidernas lopp vidagna åtgärder sökt styrka, att fall af den beskaffenhet, som i nämnde artikel antydas, verkligen förekommit; dock som deraf skäl ej kunnåt lagligen hemtas till ifrågavarande beskyllningar emot länestyrelserna i allmänhet, har kejsaren pröfvat rättvist, fälla Donner att böta 100 daler eiler 192 mark till treskiftes emellan kronan. H:fors stad och åklagaren i målet. Beröringen mellan ryska och finska domstolar och auktoriteter skall hädanefter, enligt ett i rikskonseljen fattadt beslut, icke gå direkte, utan igenom ryska justitieministern, hvilken förmodligen lärer kommunicera sig med Finlands minister-statssekreterare. UTRIKES.