Aftonbladet – 18 januari 1868, sida 2

de ordinarie anslagen frbertknadt de förut ej upptagna utgifterna för jernvägstrafiken) af något öfver en half million rdr, som skulle komma sjunde och åttonde hufvudtitlarne till vodo. Vi ha heller icke gjort oss några illusioner med afseende på utsigterna att från regeringen förnimma något initiativ till nagon inskränkning af betydenhet i de ordinarie anslagen; men vi våga försäkra, att det skulle i hela landet gjort ett mycket godt intryck om den i trontalet lemnade anvisning på aden säkraste grundvalen för ekonomiskt oberoende, nemligen inskränknin, efter tillgångarne af de behof, som icke 0 oundgängliga, blifvit ytterligare hos folket inskärpt genom något föredöme från högsta ort, t. ex. genom någon afprutning på anslagsfordringarne å första hufvudtiteln, Men till något sådant föredöme finnes i den kungl. propositionen i denna del icke något spår. Man synes hos oss icke ha någon benägenhet att följa det vackra föredöme, som gafs af konung Victor Emanuel, hvilken monark, då hans rike befann sig i svår finansiel ställning, icke nöjde sig med att rekommendera inskränkningar åt folket, utan sjelf tog initiativet till sådana genom att frivilligt afstå en högst betydlig summa af sin civillista. Då medel nu saknas till fyllande af så många angelägna behof, synes dock representationen i denna omständighet böra finna en giltig anledning att tillse, om icke de coundgängliga behofven just på denna titel skulle kunna tillfredsställas med en något mindre summa än den som blifvit beviljad under en period då tillgångarne voro ymniga och hvarken staten eller enskilde så mycket csågo på styfvern. Icke med afseende å det inbesparade beloppets storlek, men för sjelfva rikt. ningen, är det med synnerlig tillfredsställelse som man finner en liten nedsättning föresla-! gen i anslagen på tredje hufvudtiteln. Denna summa af omkring 21,000 rdr, som h. exe. utrikesministern nu ansett sig kunna eftergifva, och hvilken temligen nära öfverensstämmer med det belopp, hvars voterande af sist församlade riksdag grefve Manderström gjorde till kabinettsfråga, är långt ifrån att utgöra allt hvad på denna titel skulle kunna besparas, om landets representation i utlandet ändrades på ett med vår maktställning och våra tillgångar öfverensstämmande sätt och utan någon äflan å vår sida att i detta fall mäta oss med de stora staterna; men man bör vara tacksam äfven för ett litet tillmötesgående, och man bör i förevarande fall vara det så mycket mer om man får antaga, att den sjelfvilligt erbjudna nedprutningen äfven antyder, att regeringen icke nu skall alltför illa anse, om representationen skulle finna sig föranlåten att i den angifna riktningen gå ännu ett eller annat steg längre. En åtgärd, som väl icke står i omedelbart samband med statsregleringen för nästa år, men om hvilken man erhållit kunskap genom den .nu afgifna propositionen, är den meddelade -befallningen om inställande af innevarande års regementsmöten med indelta armen, Den ekonomiska ställningen har lyckligtvis nu under en lång följd af år varit sådan, att någos inställande af armens möten icke på länge behöft af ekonomiska skäl ifrågasättas, men i äldre tider inträffade detta icke så sällan, och vitro att regeringen handlat välbetänkt då Non fu begagnat denna utväg att åstadkomma en väl behöflig besparing i statens utgifter. Sannolikt skola svårigheter icke möta från riksdagens sida med afseende å de genom mötenas inställande besparade 400,000 rdr:s användande till ett så angeläget behof, som vapenanskaffning, enligt hvad i den kongl. propositionen föreslås. En anmärkningsvärd nyhet i den kongl. ropositionen är upptagandet af jernvägarnes inkomster och utgifter i den ordinarie staten. För såvidt denna åtgärd må anses oskiljaktig från det framläggande af förslag å statsbanornas kostnäddsoch -utgiftsstat, som i sammanhang dermed utlofvas, måste -man helsa densamma med obetingadt bifall. Eljest kan det väl tyckas, att bruttoinkomsten af och omkostnaderna för driften af en industriel anläggning, sådan som jernvägarne, väl icke egentligen: ha sin plats.i budgeten. Det har redan förut varit svårt och oegentligt att anställa jemförelser mellan den svenska budgeten och andra länders, derför att en så väsentlig del af statens utgifter både för administrationen och försvarsväsendet ej hos oss varit i budgeten synliga. Sådana jemförelser blifva hädanefter ännu omöjligare, sedan å andra sidan i budgeten kommer att upptagas något för statsförvaltningen i sjelfva verket så främmande, som jernvägsmedlen. Någon annan betänklighet förefinnes :visserligen ieke mot denna åtgärd, som i sjelfva verket endast är en bokföringsfråga.