Aftonbladet – 18 januari 1868, sida 2

Article Image
Summa rmt rdr 1,152,5 MM Den musiksoirö som prof. Gänther och hr Ivar Hallström nyligen gafvoi Göteborg tyckes inom detta musikaliska samhälle hafva gjort stort uppseende och omfattats med det lifligaste intresse. Bland de många omdömen om konserten som i dessa dagar varit synliga i Göteborgsbladen, hafva vi ansett åt skilliga, såsom innebärande dels en rä tig hyllningsgärd åt de erkända konstn förmågor som ledde det hela, dels en välvillig uppmuntran åt yngre deri samverkande artister, böra göras bekanta äfven för hufvudstadens allmänhet. En granskare i Göteborgs-Posten yttrar bland annat: 1) Gäönther-Hallströmska konserten var en glanspunkt i vår musikhistoria — om vi egde någon sådan. Idel angenäma, nya bekantskaper! Den furstlige författaren och hr Ivar Hallström hade heder af sin älskliga komposition, hr Ginther och Musikaliska akademien icke mindre af sina elever. Fröken Widebergs röst och föredrag ha denna äkta, nordiska anstrykning, som för närvarande står så högt i den musikaliska marknaden och ingåfvo de vackraste förhoppningar för framtiden. Fröken Bergman dokumenterade sig fördelaktigt bäde som sångerska och violoncelliste; i senare fallet skulle vi dock ha önskat en mindre bizarr, att icke säga affekterad komposition och framför allt ett bättre instrument. Den mest framstående rösten egde dock fröken Looström, en kontra-alt af sällsynt skönhet och timbre, hvilken i ensemblenummerna gjorde sig gällande på ett lika eff fullt som vårdadt sätt. Hr Håkansson är i besittning af en icke särdeles stark, men ovanligt behaglig tenor-baryton och föredrog Figaros stora aria: Bedragna männers skara, lika fint som uttrycksfullt. De unga artistämnena ha sålunda vid sitt besök härstädes qvarlemnat det angenämaste minne, och den frågan har säkerligen trängt sig på hvar och en som ifrar för musikens framtid inom detta samhälle: När man vet att kungliga teatern för närvarande disponerar öfver flera musikaliska krafter än den kan gifva sysselsättning och då man vidare nu fått ett bestämdt medvetande om, att musikaliska akademien inom sig eger-flera snart fullt utbildade, talangfulla elever, hvarföre då, o Göteborg, icke en gång försöka att i ditt anspråksfulla Thalia-tempel låta en inhemsk opera slå rot och växa upp till ett fruktbart träd, i hvilket våra egna, nordiska sångfäglar skulle kunna slå till vårt nöje och måhända en verlds beundran. I Förposten läses: 2) Vidare har man att lifligt minnas professor Julius, Ginthers och bibliotekarien hos hertigen af Östergötland Ivar Hallströms med synnerlig omsorg anordnade soiret, genom hvilken vår stad bereddes en musikalisk festlighet af högt värde. Bland de fyra förhoppningsfulla elever vid musikaliska akademien, nemligen fröknarna Wideberg, Bergman och Looström samt hr Håkansson, hvilka alla med stor framgång uppträdde vid detta tillfälle, ådrog sig isynnerbet fröken Bergman en liflig uppmärksamhet till följd af sin mångsidighet. Hon utförde nemligen med mycken smak och färdighet en vacker komposition för violoncell och utförde desslikes sina sångnummer med sann konstnärlighet, görande ett lyckligt bruk af sin på en gång kraftiga och melodiska stämma. För professor Gänther bör denna musikafton förefallit mycket glädjande, då prestationerna i tekniskt hänseende till största delen utgjorde ett verk af hans utmärkta undervisningsförmåga i sång, grundad på ett mångårigt studiwn, hvarunder den lyckligt begåfvade konstnären på sin tid skördat minnesvärda triumfer. Göteborgs H. 0. 8. T. yttrar: — — Soirens hufvudnummer: Blommornas undran utgjorde ett nytt blad i den konstnärskrans, som hr Ivar Hallström förvärfvat sig genom flera utmärkt vackra kompositioner i det nordiska lynnets anda. Särskildt har han förträffligt löst den uppgift som här förelåg, att i tonmålning teckna en naturscen — blommornas uppvaknande vid midsommarmorgonens gryning. Utförandet under ledning af prof. Ginther och ackompanjemang af kompositören sjelf kunde ej annat än fullt mot: svara diktarens och tonsättarens anspi när man dervid tillika egde till sitt förfo gande dels de friska, ungdomliga rösterna af e elever från musikaliska akademien som hit åtföljt sin lärare, dels en sångerska härstädes af första ordningen. Vi tro oss utrycka mångas mening då vi önska att de ärade soiregifvarne ville hvarje år göra Göteborg ett sådant besök.

18 januari 1868, sida 2

Thumbnail