Aftonbladet – 15 januari 1868, sida 4

SUB EIEV BEIRA AUEVEVTERESRVN BLANDADE ÄMNEN. Den kungliga Grisfesten. I ett bref från Kristiania till Cebe Handelstidning förekommer följande roliga skildring af en fest, som nyligen firats i grannrikets hufvudstad: Jag tillåter mig att lemna en något utförligare berättelse om den stora Grisfest, som nyligen pifvits i studentföreningen till förmån för dess yggnadsfond. För att förstå betydelsen af denna fest, bör läsaren veta, att studenterna i 10 å 15 år arbetat på att sammanskrapa penninj till sin föreningsbyggnad, hvilken också ganska riktigt blifvit uppförd för en summa af omkring 30,000 specier, men som ådragit studenterna en stor skuld, för hvars afbetalande dessa grisfester gifvas. Sitt smakfulla namn ha de erhållit af en stor punschbål i skepnaden af detta ädla djur, och föreningsgrisen är en symbol på broderlighet, munterhet, sammanhållning och framför allt ett bidrag till den omättliga byggnadsfonden, som lågar styrelsen mera än statsskulden plågar Engha s statsmän. De flesta penningarne ha måhända inkommit genom fyraskillingsbidrag hvarje månad af hundratals goda borgare samt en grisfest om året. Sålunda behagade då studentföreningens nyvalde öfverherre, konung Gris den Andre, att hålla sitt första ordenskapitel under sin regeringstid i orden den gyllene Grisen,. Denna värderika och mycket eftertraktade orden stiftades för tio år sedan af konung Gris den Förste, för utmärkta förtjenster om föreningen och egnade. Konung Gris den Förste afstck med däden genom en olyckshändelse för ett par år sedan, och posten har sedandess varit Anslagen vakant, tills man för ett par veckor sedan fann en värdig efterträdare, som genast befallde studentföreningens medlemmar och alla akademiska medborgare 1 staden till en fest, på det att derigenom för dem måtte beredas tillfälle att se all den glans och höghet, hvarmed Hans Majestät vid sådana tillfällen är omgifven, och dymedelst finna sig manade att genom goda och stora handlingar, och isynnerhet genom rika bidrag till byggnadsfonden, en gång sjelfve blifva förtjenta af denna sällsynta utmärkelse,. — Studentföreningens medlemmarv, heter det uti den officiella berättelse, som deponeras i statsarkivet, störtade som ursinniga till rishofchefens palats, för att erhålla inbjudningskort, och till och med personer utan rang erhöllo enom Hans Majestäts liberalitet tillträde till pr lysande föte. Klockan 9 på aftonen samlades gästerna i slottets första våning, och efter en stunds förlopp infann sig en härold, som uppmanade dem att begifva sig upp i slottets festivitetssal, der ordensceremonien skulle försiggå. Salen var utstyrd med en öfverväldigande -elegans, sådan man endast kunde vänta att få se i ett dylikt palats. Sedan gästerna voro samlade, kom Hans Majestät, bärande de gyllene insignierna af Grisorden i ett blått band kring halsen, i en högtidlig procession, ordnad efter den af Oss utgifna blå boken (allusion på armekommandots nyligen utgifna pedantiska reglemente för rp a efter administrativa enheter i vidsträcktare och inskränktare mening,. Till underrättelse för enfaldiga, som ej förstå den blå boken,, var följande ordning fastställd för processionen: I spetsen går en trumpetare i inskränktare mening. Derefter komma: 4 förridare till häst; 3 härolder; 1 konstituerad ceremonimästare; 2 konstituerade kammarherrar; g dito kammarjunkare. Derefter: Vi sjetfve, buren af 6 fyraskillingssamlare och 4 nuvarande eller fordna medlemmar af föreningens revision, bärande en baldakin öfver Oss. Derefter: Storkors, kommendörer och riddare af den gyllene Grisen; Inbjudna honoratiores. — Slutligen: Trumpetare i vidsträcktare mening. Processionen framskrider mellan 2:ne rader taktiska skarpskytte-enheter (allusion på den blå boken). 7 Sedan musiken upphört att spela och Hans M:t intagit sin plats på sin tronpiedestal, börjades ordensceremonien med första delen af den för tillfället komponerade kantat, hvarpå studentföreningens ordförande i ett högtidligt och gripande tal redogjorde för hvilken betydelse denna fest egde icke blott för föreningens: medlemmar, utan för statsborgarne öfverhufvudtaget. H. M:t hade allernådigast beslutit utnämna 1 riddare med storkors och 4 riddare, och dessa förtjenstfulla män blefvo nu under en högtidlig melodi, hemtad ur Den sköna Helena, samt sedan deras högst intressanta och märkvärdiga personalier upplösts! framförda af ceremonimästaren och iklädda ördens insignier med åläggande att alltid göra sig orden värdig. Hela denna del af. handlingen, heter det i den officiella berättelsen om festen, gjorde ett i sanning gripande intryck, och man såg mången krossa en tår mellan sina rörda ögonlock,. Den egentliga ordensfesten slutades med afsjungandet af kantatens andra del, hvarefter H. M:t behagade tillåta, att gästerna sågo sig omkring i de kungliga rumien gamt drog försorg om, att viner och andra upplifvande essericer presenterades. Deu värderikaste delen af festen låg utan tvifvel i de många sångerna med djerfva och qvicka anspelningar på personligheter och förhållanden i vår stad, hvilka naturligtvis ej få närmare omtalas. Andra afdelningen bestod i utnämnandet af 2 kammarherrar och 1 kammarjunkare till dagligt umgänge för H. M:t. Stor glädje och öfvertaskning väckte det, då H. M:t sjelf behagade ett ögonblick lemna sin piedestal och blanda sig melJan gästerna, hvilka han, MG särskildt, hedrade med några vänliga och nedlåtande ord; och anmärkte de glada gästerna, att H. M:t hade en välmående jutsk embonpoints. — Slutligen hölls en gärdeleg intressänt och högtidlig döktorsdisputation öfver temat: det absoluta förnuftets förhållande till den relativa galensiapen, med staIdigt afseende på filosofiens närvarande ståndunkt,. Det. gick en rysning genom salen på den I blifvande doktorns vägnar, enär den befallde opI ponenten skulis vara pp farlig verson att komma lut för; emellertid aflopp allvviver förväntan vul, och opponenten gaf honom 5 utligen den attest, latt hang ringa förmåga samt ännu mindre kund skaper, likväl parade med en prisvärd fljt och