Aftonbladet – 15 januari 1868, sida 1

STOCKHOLM den 15 Jan, Vi skrifva i dag den 15 Januari, den dag då, i kraft af Regeringsformen, lagtima riksdag skall sammanträda. Det är andra gången som den ur folkets samfälda val utgångna riksdagen sammanträder. De former, i hvilka den skall röra sig, äro numera för dess medlemmar väl bekanta, och det skäl till många vigtiga frågors undanskjutande, som kunde åberopas vid en organisationsriksdag, sådan som den sistförflutna, förefinnes icke numera. Folket ställer derföre på den nu sammanträdande riksdagen vida större anspråk än på den förra, och det väntar sig med tillförsigt) af densamma några positiva resultater. Med tacksamhet måste erkännas, att redan den första riksdagen efter representationsreformens genomförande gjorde landet stora och vigtiga tjenster derigenom att den visade sig förmå sätta en gräns för fortskridandet på de hejdlösa anslagstillökningarnes bana, och det är att hoppas, att regeringen, skall vid budgetförslagets uppgörande hafva fästat behörigt afseende såväl vid den karakter, som den nya representationen sålunda från början ådagalagt, som på tidsomständigheternas bjudande anspråk på sparsamhet med folkets medel. Men man förväntar denna gång att riksdagen skall med allvar och kraft gripa an arbetet med de förbättringar i samhällsskicket, till hvilkas åstadkommande man ansett den nya representationen böra blifva ett bättre och ändamälsenligare redskap än den föråldrade och otympliga, som fullbordat sitt värf; och man tror sig äfven ega befogade anspråk på att riksdagen skall icke blott fortfarande iakttaga den största möjliga varsamhet vid beviljande af nya anslag, utan äfven hafva sig angeläget att tillse, om icke på åtskilliga håll besparingar kunna göras på utgifter, som blifvit genomdrifna under en tid, då folket blott ofullständigt kunde utöfva sin rätt att bestämma statsutgifternas belopp och begränsa dem till det nödvändiga ochroundgängliga. Det ligger i sakens natur, att man icke kan i detta sistnämnda hänseende förvänta sig något initiativ från regeringens sida; detta måste tagas af det skattdragande fokkets ombud. Vi uttrycka våra varmaste välönskningar för framgangen af det arbete, som sålunda föreligger den i dag sammanträdande riksdagen, och vi hoppas att den må komma att uppfylla de fordringar, som folket är berättigadt att ställa på densamma. Väl veta vi, att hela samhällsbyggnaden icke kan på en gång omskapas, att icke en riksdag kan medhinna åvägabringandet af alla de förbättringar i samhällsskicket, af hvilka behof gjor sig kändt; men de mest trängande ibland dem, bland hvilka vi i föregående uppsatser påpekat några, torde dock kunna åstadkommas. Men af den yttersta vigt för förtroendet till det nya statsskicket är, att icke äfven denna riksdag går till ända utan att ha lemnat några frukter, som bära vittne om, att den nya representationen verkligen eger kraft att föra samhället framåt. För dagen har ingenting annat officielt förehafts af de hitkomna riksdagsmännen än aflemnandet af de nyvalda ledamöternas fullmakter till justitiestatsministern. En mängd ledamöter ha emellertid besökt klubben i riksdagshuset för att der sammanträffa och återknyta bekantskaper och förbindelser. I morgon f. m. komma de första sammanträdena i kamrarne att ega rum. Sedan sistlidne riksdag hafva i första kammaren blifvit invalda elfva och i andra kammaren fem nya ledamöter. De nyvalde i första kammaren äro: Assessorn i skånska hofrätten C. S. CarlheimGyllensköld för Kristianstads län (efter ryttmästaren frih. E. Gyllenstjerna). F. d. kaptenen L. M. Nordenfelt doch öfverstelöjtnanten F. W. E. OC. Leucnancker för Göteborgs och Bohus län (efter godsegaren J. A. Gyllensvan och biskop G. D. Björk). F. d. kaptenen Johan Theodor Berg för Elfsborgs län (efter bruksegaren Ch. Sahlin). Teol. dr J. A. Säve för Skaraborgs län, fversten A. Th. Wijkander och majoren H. 0. Falk för Wermlands län (efter brukspatronerna G. Ekman och Jon. Herlenius) Brukspatron R. Montgomery Cederhjel mm för Örebro län (efter brukspatron S. Kl. v. Hofsten). Fabrikören Edvard Frisk för Gefleborgs län (efter rektor J. Selggren). Landshöfdingen J. G. Asplund för Jemtlånds län (efter statsrådet CO. G. Lagercrantz). Generalmajoren J. 4. Hazelius för Westerbottens län. Första kammaren kommer vid denna riksdag att räkna 127 medlemmar eller 2 mer än vid sistförflutna riksdag, till följd deraf att Skaraborgs och Westerbottens län ianseende till folkmängdeus tillväxt fått skicka hvardera ytterligare en ledamot. De nyvalda i andra kammaren äro: för Esbilstuna och Strengnäs handlanden J. Wederg. Hemmansegaren Jöns Olsson i Qvarnbrodda, för Torna härad af Malmöhus län, (efter grefve Robert de la Gardie). Rådman A. R. Falkman, för Malmö, (efter handlanden OC. J. Koch), Grosshandlaren Justus Tranchell, för Landskrona (efter borgmästaren (dmansson). Kollegan vid Piteå lägre elementarläroverk Axel Lundström för Hernösand, Umeå, Piteå och Luleå fefter rådman Rönblad i Hernösand). TEESE SERENA — Segrarna och hungersnöden. I anledning af den i Ostoch Vestpreussen rådande hungersnöden innehåller Itoile belge följande betraktelser: Det segrande ach förstorade Preussen ser, det också, framför sig uppstå två Irland i