Aftonbladet – 14 januari 1868, sida 3

I minsta, jemte nliga .I menniskans nytta och trefnad, men ock till djurens I ning. oberoende och välstå SE RR TV LA nd, hvilket ock barnen med tiden genom ofvannämnde medel kunna vinna. För att ernå detta fordras äfven det tredje, snygghet och renlighet både i klädedrägt och göromål. Hvilken är den arbetsgifvare, som icke i sitt yrke eller tjenst vill hafva en person vand från ungdomen vid sådant? Må dock föräldrar ej genom dåliga exempel i detta afseende förstöra hvad skolan uppbyggt, ihågkommande: att bygga upp ej rifva neder är en kristens pligt och heder,! För att fritt, ledigt och otvunget kunna behandla de i skolan förekommande ämnena, måste läraren på förhand sätta sig in i kommande dags ämnen — ett lifsstudium, hvarigenom han gör sig mer och mer skicklig för sitt kall — hvilka han, stående framför sin afdelning, bör föredraga på ett värdigt, men lifligt och anslående sätt, hvilket bäst visar sig af barnens större eller mindre uppmärksamhet, hvarföre ock en lärare, då han märker en mindre god uppmärksamhet, har att söka orsaken dertill icke så mycket hos barnen, som icke mer hos sig sjelf, i det att han antingen för länge hållit på med samma ämne eller ock är mindre intresserande i sitt föredrag. Då frågoformen begagnas bör läraren se till, att han framställer bestämda, enkla och språkriktiga frågor, ty derförutan kan hans fordran på riktiga, om tankearbete hos barnen vittnande svar ej ROR las; allraminst kan han begära att barnen skola svara i hela satser, hvilket med andra ord vill säga, att de till mer eller mindre del skola upptaga frågan i svaret, som dock å barnens sida skall vara en frukt af egen tankeansträngning. Ivs. har, synnerligast vid religionsundervisningen, omfattande biblisk historia och Luthers lilla katekes med hänvisning till Lindblomska förklaringen jemte bibelläsning, funnit svarens afgifvande med full sats vara af stor nytta för barnen i afseende på förståndsutvecklingen. För att ernå, hvad man önskar, en god religionsundervisning måste läraren vara en kristelig lärare, emedan : han annars icke är rätt beväm för sitt kall; hvarföre han ock dagligen ör, med ödmjukt och förtröstansfullt hjerta, bedja -sädenes herre . att Han måtte välsigna och gifva frukt åt det dyra utsädet; och om läraren så under tro och bön sår, skall han ock få erfara rik välsignelse och god frukt, visande sig i det oinskränkta förtroendet af och herravälde öfver barnen, knutet icke af fruktans utan af kärlekens band. Må läraren derföre, synnerligast vid den kateketiska undervisningen, genom att föredraga sedolärande och intresseväckande berättelser, t. ex. Maus kristliga berättelser för skolan och lifvet, sätta, om man så får säga, sjelfva stämpeln på undervisningen! Vid undervisningen i svenska språket bör läraren, enligt ins. förmenande, icke hålla så strängt på inlärandet af sjelfva grammatiken, emedan tiden för dess rätta läsande och tillämpande i skolan är alltför kort, som icke mer på språkets talande, läsande och skrifvande. I afseende på språkets talande vinner barnet mycket genom svarens afgifvande i fulla satser, hvarigenom förståndet erhåller mer klarhet och skärpa, och sättet att utktrycka sig blir mer bestämdt och korrekt. Äfven i det fallet verkar lärarens exempel mycket, att han alltid i barnens närvaro bemödar sig om att tala ett vårdadt språk. Ett af de förnämsta bildningsmedlen i afseende på språket är läsningen af goda arbeten, hvilket ock en författare vitsordar, i det han säger: att han just af sådan läsning haft mer nytta än af den undervisning i språket han i skolan erhöll. Hvad som således i skolan väl behöfves är tillgång på goda och omvexlande läseböcker. Förkofran i språket genom skrifvande torde måhända bäst ske, dels genom afskrifning ur böcker, dels genom diktamensskrifning ogh dels genom uppsättande af åtskilliga smärre uppsatser. Nu för tiden är för hvar och en nödvändigt att kunna räkna och skrifva; alltså undervisning deruti, och en undervisning, som werkligen länder barnen till nytta för det framtida lifvet. Dervid är icke nog, att barnen på egen hand medelst räkneböcker och förskrifter söka förkofra sig, utan svarta taflan och kritan måste fram, läraren skall sjelf undervisa, icke allenast efter böcker och förskritter, utan äfven fritt, hvarvid han, i afseende på räkningen framställer exempel ur det praktiska lifvet, såsom t. ex. uppgörande af inkomster -och utgifter för månaden eller året, dervid kännedoI men om det enkla bokhålleriet kommer väl till pass. Hvarje lärare, som derpå gifvit akt, vet, att sedan barnet vunnit god färdighet i storoch medelstil, hvaruti läraren äfven på svarta taflan bör I gifva undervisning, så är det icke belåtet med förskrifter och tabeller, utan det ser sig om efter något annat, hvarefter, det kan utbilda sin natur(liga handstil; då är lärarens föreskrifvande afnöI den, och de flesta barnen skola, om läraren sjelf skrifver väl, hvaruppå i Tyskland lägges stor vigt, erhålla en vacker handstil, hvilket för mången utI gjort och utgör ett medel, hvarigenom den daghga nödtorften erhålles. 7, Bland de för barnen mest roande och lärorikaste Jämnena är otvifvelaktigt naturläran en af de förnämsta. Huru många olika verkningar åstadkomI mer den icke, i det den borttager fördorhar, vantro och vidskepelse, låter barnen känna menniskoI kroppens underbara sammansättning och verksamI het, lär dem känna såväl luftens bevingade invånare som ock jordens djur, ifrån de största till de de alster Gud låter, förnämligast till föda, växa, ja, huru mycket vetande hos barnen kan icke denna bok i en nitisk lärares händer åstadkomma! 5 Det är just derföre ins. vill antyda trenne förhållanden: att vid läsningen om menniskokroppen, barnen må blifva undervisade om orsakerna till de allmännaste sjukdomarne, såsom förkylningar, omåttlighet i mat och dryck, osnygghet, osundhet i bostäder m. m., jemte de lättast tillgänglige botemedlen derför; att vid läsningen om djuren, utförligare undervisning, synnerligast i landsskolorna, må gifvas om husdjurens vanor, födande och vård samt den stora nytta menniskan har af deras rätta lans och vård, i Hvilket afseende vi hafva så mycket att lära af främmande nationer, mest dock af holländare och engelsmän — man må blott läsa om ladugårdarne och mejerierne hos invånarne i byn Broek i Nordbolland — derföre hvar och en som insett och inser, hvilket vigtigt rum ibland våra bufvudnäringar ladugårdsskötseln intar, skall lock inse hvilka frukter en dylik undervisning skall gifva; samt att, vid läsningen om växterna, hufvudsaklig vigt fästes vid och fortgående undervisning gifves om våra odlade. sädesslag, rotfrukter och gräs, om den för dem passande jordmånen jemte den ordning hvari de böra omvexla med varandra, om jordens beredning för såning och I sättning, om dikning, gödsling m. m.; hvilket, i afseende på de sista två punkterna, skulle utgöra hvad ins. menar med kortfattad framställning om jordbruket. Vid den fortsatta. undervisningen i naturläran torde ins. såsom ett godt bjelpmedel få föreslå ett arbete, som handlar om Menniskans lefnadsförnödenheter, deras ursprung och beredIns. vill, i afseende på svensk historia och geografi, icke strida om hvilkendera åsigten som är T rätt, den som säger att man skall utgå från det närvarande till: det förflutna, från det närmaste till det aflägsnaste, eller den som säger tvärtom; han vill blott förorda, att på det närmaste sammanI binda dem, så att man af historien, när så passar sig, gör en geografi och af geografien en historia. Våra konungars bistoria är icke alltid folkets; må I barnen få veta litet mera om folket, till hvilket de I sjelfva höra, både i förra och äfven i närvarande I tider! De böra äfven läras att i tacksamt minne bevara det goda våra store konungar med Guds hjelp gjort fäderneslandet, likasomock å andra sidan af historiens vittnesbörd lära; att för Gud är Tintet anseende till personen, utan hvad menniskan sår det får hon och uppskära. Hvad den geograI fiska undervisningen särskildt angår, vill insändaI ren anföra tvänne författares ord: att för densammas rätta bedrifvande fordras karta, lärooch läsebok. Kartan skall gifva barnet bilden af lanKöln SA ngt AT nn RA. van TRA AT To än