Aftonbladet – 13 januari 1868, sida 4

Rättegängsoch Polissaker. Mordet å timmermannen Ilåkansson. Polisransakning rörande detta den 11 sistlidne November uti huset n:r 23 vid Nya gatan å Södermalm föröfvade mord är nu alslutad och målet remittedt till vidare behandling vid rådhusrätten. Den r det grofva brottet häktade och tilltalade förre väderqvarnsmjölnaren Carl Erik Eklund har, vid de flere förhör, som med honom hållits, icke kunnat förmås till bekännelse, oaktadt polismästaren allvarligen uppmanat honom dertill samt gjort ho-. nom uppmärksam på de särdeles besvärande omändigheter, hvilka, dels genom hans eget erkännande, dels genom andra personers intygande, ligga honom til last. 5å har Eklund, ehuru af fiera uppmanad, ej velat å polisvaktkontoret i trakten anmäla Håkanssons död, utan tvärtom påstått att saken icke anginge polisen; och såsom ett talande bevis på dennoa hang ohbenägonhet må anföras, att, då Eklund ändtligen kuride förmås att gå efter fältskär, mötte han strax på Stadsträdsårdsgatan den derstädes patrullerande poliskonstapeln, utan att för denne nämna ett enda ord om hvad som passeras. Vidare har det med visshet blifvit utrönt, att, hvad också Eklund sjelf vidgått, ingen arman än han kort före mordet och vid tillfället då detsammia begicks varit i sällskap med Håkansson, hvarjemte Tkhuil från början uppgifvit sig varit den, som allraförst påträffat Håkansson död eller i döende tillstånd. Slutligen har af dr Stoltz, hvilken tillkallades för att besigtiga den aflidne, intygats det emot Eklund syn; nerligen graverande, att Fklund sägt sig fa fönnit den döde, som legat med armarne något krökta utefter sidorna, alldeles i samma ställning, äfvensom att fkiund, då han för doktorn talade om händelsen, dervid visat sig så orolig och besynnerlig, att dr Stoltz inom sig ansett Eklund vara Håkanssong baneman Vid denna doktorns afgifna berättelse blef Eklund synbarligen förbryllad, enär han, sedan han funnit sin första, för poliskonstaplarne, som bevakade honom, uppdukade orimliga historia om huru Håkansson skulle hängt sig med en snara i vedboden och derefter gåt upp å rummet, hvarest han gifvit upp anden, icke ålla streck, alltjemnt påstått att han fann Håkansson liggande med båda händerna om halsen, likasom: om han sielf skulle strypt sig, Tillfrågad ytterligare bäröm, upprepade Eklund, efter ett kort besinnande, åter detta sitt påstående, Doktor Stoltz uppl härvid att strypningen, som icke kunnat verkställas af Håkansson sjeif, utan förö vats af annan person, hvilket ock af obduktion protokollet inhemtas, tydligen visade märken icke efter två händer, utan etuet en, som gripit fram