Anmälan. Tidskrift för Lagstiftning, Lagskipning och Förvaltning kommer att utgifvas af CHR. NAUMANN äfven under år 1868. Denna Tidskrift innehåller först och främst prejudikater i administrativa, särskildt kommunala, kyrkliga, ägodelningsm. fl. ärenden, men hufvudsakligen i rent judiciella mål. I förordet till Tidskriftens första årgång yttrar Utgifvaren: Valet af prejudikater, der många erbjuda sig, bör hvila på den grundsats, att nästan uteslutande såbeskaffade äro egnade att upptagas, genom hvilka en tydning gifves åt lagrum eller stadganden, de der blifvit olika uppfattade; men deremot blott undantagsvis sådana, hvilka grunda sig endast på ordställningen i ett eller annat kontrakt parter emellan, och der dettas tolkning bestämt domen eller beslutet. Då nu ofta inträffar, att rättegangseller administrativa mål, som gälla mycket betydliga värden och derföre väcka stort uppseende i det allmänna, äro af sistnämnda slag, men deremot obemärkta och vid första paseendet ringa tvister hafva ett verkligt rättsvetenskapligt intresse, bör man ej tveka at hvilketdera slaget företräde bort gifvas i vår tidskrift.? Vidare yttras i samma Förord: ?Hvarken vetenskapsmannen, statsmannen eller den erfarne embetsförvaltaren, långt mindre affräsmannen, som värdar egna eller andras ange heter, eller ynglingen, som vid ett läroverk bildar sig till statens tjenst, kunna betrakta prejudikater med likgiltighet eller såsom ett lägre föremål för sin uppfattning, sitt vetande. De innehålla ofta,isina motiver eller i bifogade reservationer och anmärkningar, tankar lika gedigna och inom jurisprudencens särskilda grenar lika upplysande, som en rent vetenskaplig skrift; de utvisa den högre eller lägre ståndpunkt af kunskaper, erfarenhet och skarpsinne, på hvilken den makts funktionärer befinna sig, som dagligen djupt ingriper i privatlifvets mänga förhållanden, samt hvars fasthet och sjelfständighet, ej blott i yttre men äfven i intellektuelt och moraliskt afseende, utgör ett nödvändigt vilkor för hvarje stats trefnad och bestånd; de röja lagstiftningens brister och gifva vinkar om administrationens grundsatser; de blifva för embetsmannen, om ej alltid ett strängt rättesnöre, likväl ett ?memento?, da han sjelf har att behandla liknande fall; de undervisa privatmannen huru han säkrast må inrätta sina aftal och omgärda sina rättsförhållanden till andra; de införa den unge ämnessvennen pa de praktiska bestyrens bana och gifva honom rika anledningar till skärpande af sitt omdöme, när han erfar huru de rättsbegrepp i lifvet framträda, som vetenskapen för honom utvecklat, och huru rättssatserna vinna en tillämpning, hvilken utan den fasta theoretiska grunden skulle komma att likna ett lindansarspel.? — Men längt ifrån att Tidskriften utgör blott en såbeskaffad prejudikatsamling och tillika upptager domstolars motiverade yttranden i vigtigare lagstiftnings-ärenden; den har lemnat flera afhandlingar, kortare uppsatser och anföranden i rättsvetenskapens särskilda delar. Man finner sådana af Olivecrona, Nordling. Nordström, Leyonhufvud, C. L—n, —s—n, R. Carlen, J. Kr., —i—-i—, —It—, P. Schörring, Utgifraren m. fl. Bland dessa afhandlingar och kortare uppsatser anmärka vi: Om kriminal-lagstiftningen i Sverige efter år 1809 (fortsättes). Um inbördes testamente mellan man och hustru. Om s. k. ö artiklar). Angående allmänna rättssatser och en af dem isynnerhet. Kort öfv rande :expropriationslagstiftningens utveckling. Om fjerde-parter i Fahlu grufva. Om straffmedium vid latitudinära straff (flera artiklar). Kommentarier öfver några kapitel i Strafflagen. Om tortur, absolutio ab instantia och anklagades insättande på bekännelse enligt Svensk lag. Förhandlingar vid Finska landtdagen 1863—64. Om arfs-delning af utländnings fastighet i Sverige. Om författningskommissionens arbeten. Om de i Svensk lag stadgade formaliteter vid fastighetsköp. Om dödsstraffet. Huru bör 14 kap. 194 Strafflagen rätteligen tolkas med hänseende till straffbestämmelsen? Om landtmätares arfvode. Om fideikommissaries rätt att genom testamente bortgifva fideikommissegendoms afkastning under fardagsåret efter hans död. Anmärkningar angående strafflagen, med afseende på behandlingen vid 1862-års riksdag. Om verkan af aftal mellan myndig och omyndig person. Anmärkningar i anledning af R. Carlns kommentarier öfver Strafflagen. Om laga rättegångsfullmakt. Om de fordna Räfstoch Rättaretingen. Svar på anmärkningarne vid Carlns kommentarier. Kan ansvar för delaktighet i brott ådömas en person, som blott visat lättsinnig liknöjdhet? Om främlingars asylrätt i Sverige. Om reform af våra underrätter. Om straff delaktighet i brott af vållande. Den nye danske Straffelov. Om fullföljd af mål i högre instans och förändring af stadgarna i detta ämne, Pantf-rskrifning förklädd till lösöreköp. Om naturen och betydelsen af lotteri. Om rättegangsfel enligt 16 och 25 kap. Rättegangsbalken. Om bränvinslagstiftningen. Hvad innebär satsen affirmanti incumbit probatio, non neganti, och hvad tillämplighet har denna sats i Svensk lag? Anmärkningar rörande vindikatio .srätten till losören, pant, god tro, doms fullbordan. Konstitutionella frågor (flera artiklar). Angående skattskyldig jords sond h minskning. Beträffande sxekutiv auktion å sådana fastigheter, hvilka med nyttjanderätts-inteckningar äro besvärade. Förslag till förändrade stadganden angående s. k. lösöreköp. Om eganderättens öfvergång vid köp (flera artiklar). Hvad förstås med sakkunnige och huruvida är domaren bunden af sakkunniges utlåtande? Hvad behöfver icke inför Svensk domstol bevisas? Angående utarrendering af kreatur, redskap m. m., jemte jordegendom. Om den moderna bevisningsläran. Den restriktiva lagtolkningen. Romerska rättens juridiska, encyklopediens och rättshistoriens betydelse för rättsstudiet. ,Litteratur-öfversigt. Nekrologer. Notiser. Bland afhandlingarne förekommer ocksa en i år begynd, med titel: Populära anteckningar i allmän Statsrätt, af En Folkets Vän. Dessa s. k. anteckningar hafva hittills behandlat följande ämnen: Om stat: ens begrepp och omfång. Om Stat. Kritik af theorierna om statens ändamål. Statsmakt. Theorierna om statsmaktens rättsgrund. Gränserna för statsmakten. Priset för årgången 1868 är Nio (9) riksda!er, postarvodet inberäknadt, då prenumeration sker å postkontor. Sker subskription genom bokhandeln, är priset fortfarande Tio (10) rår. Om bokhandlare insänder prenumerationsmedel samtidigt med reqvisitionerna, så erhålles lenna årgång för Nio (9) rdr. Vanlig bokhandelsprovision tillgodonjutes i begge fallen. Föregaende årgångar finnas ännu i bokhandeln att tillgå. Stockholm i Dec. 1867. FF. C. Askerberg, Distribuent af ifrågavarande Tidskrift. Adress: Stockholm, Riddaregatan