Aftonbladet – 4 januari 1868, sida 4

arbetning af Haeffnerska koralboken i vissa afseenden, t. ex. återförande till trippeltakt af åtskilliga melodier och borttagande af många sådana, hvarvid dock fordras tillföritliga upplysningar från ilda orter i landet, der pa ena stället söndagligen sjunges melodier, som på ett annat ställe äro fullkomligt främmande, vidare, utbyte af nagra fa melodier, men icke desto mindre med bi behållande art det hufvudsakligaste af Heoffners och Voglers stil förötrigt. Om hr Bld sjelf eger någon vana vid att ackompagnera en svensk sjungande församling, eller kunde öra sig ett rätt begrepp om svenska kyrkosångens ståndpunkt, för hvilket ändamål några resor i landet vore af lika så stor nytta, som forskningen i gamlå tyska koralböcker; a är i verkliga mening, att hr Bld är den exda 1 hufvudstaden, som skulle kunna gå 1 land med det ytterst svåra uppdraget att omarbeta koralboken. Dock fordras för detta ändamål först och främst att afvisa alla inverkningar från ett parti, som på senare tiden synbarligen gjort allt, för att uppväcka allmänhe misstro i detta ämne och som verkligen kommit densamma att tro att musik. akademien antingen icke sjelf vet. hvad hon vill, eller också umgås med planet att helt oförmodadt öfverraska med och brin: ga till antagande en koralbok, som på inte vis blefve lämplig för svenska lynnen och fö den nu, som sig bör, högt uppburna koralsängen i Sverves kyrkor. Att våra nuvarande kyrkosanger äro högt ansedda, bevisa: deraf, att Heffnerska koralerna utan ord spelade å piano, ofta inom familjen tjena son uppbyggelsemedel, och ins. kan bevittna, at mänga tårar dervid fallit genom verkningar ne af den storhet, som uppenbaras i mång: af de enkia och oöfverträffliga gamla kora lerna, hvartill till icke obetydlig del just d tadlade Heffnerska harmonierna hafva bi dragit. Organist på landet. 5