Aftonbladet – 2 januari 1868, sida 3

för brännande för att vara behaglig, och den fina sanden intränger öfverallt, både i ögon, näsa och mun. Korrespondenten förutser att den engelska intendenturen får ett ytterst ärt värf. Hvarje gran näringsmedel till hela ipeditionen, såväl till dess civila som militära personal, måste transporteras en sträcka af 50 eng. mil, af hvilken största delen består af ett smalt bergpass. De första tolf engelska milen och på flere af de följande afdelningarne af vägen. blir det tillika nödvändigt att förse kåren med vatten. Landet sjelft kan, med undantag af bränsle, icke leverera trupperna en enda förnödenhet. rdvarje kavallerioch artillerihäst måste ha åtminstone 23 skålp. foder om dagen, nemligen 8 skålp. hafre och 15 skålp. hö. Anslår man nu antalet hästar till 3000, och ger man hvarje mulåsna utom dess öfriga packning en börda af 150 skålp., kommer det att erfordras 14,000 muläsnor för att förse hästarne förett halft år, och det blir till på köpet nödvändigt att man på ett eller annat sätt skaffar hvar och en af dessa mulåsnor 17 skälp. foder om dagen. Hvad här är framdraget, är emellertid blott en försvinnande enskildhet ,af hela företaget, en droppe i oceanen. Ofverbefälhafvaren för expeditionen, sir Robert Napier, har genom en proklamation bragt vänskapliga underhandlingar i gång med 83 byar, hvilka äro bebodda af tillsammans 2000 inbyggare. Der har utbrutit en förfärlig farsot bland kavallerihästarne, så att de omkomma hastigt och i stort antal. Sjukdomen är ett slags brandfeber, som i sin början har mycken likhet med rots. Denna sjukdom synes vara mycket allmän i dessa trakter; i Massowah hade den på en, månad gjort af med 120 af 150 hästar. Afven mulåsnor och kameler angripas deraf och omkomma inom loppet af ganska kort tid. Icke få mulåsnor ha dessutom dött af törst; andra blefvo i förstone dödade af schakaler och hyenor, hvilka beständigt ströfvade Omkring i trakten af lägret om nätterna, men sedermera har man anställt ifrig jagt på dessa rofdjur, så att de nu hålla ,sig på afstånd. Den 2 December hade expeditionen kommit till Upper Sooroo. På flere ställen under vägen hade man stött på simpla hyddor af akaciegrenar. Kåren var under hela marschen ständigt in sandskyar, hvilka gjorde en så stor dring i soldaternas utseende, att en moricke skulle varit i stånd att igenkänna sin egen son. : Här och der träffade dock trupperna på berg med akacier, tamarinder och vilda fikonträd. NORD-AMERIKA. Från Filadeltia skrifver Times korrespondent den 10 December: Den emellan Danmark och Förenta Staterna afslutna traktaten. om köpet af de dansk-vestindiska öarne har blifvit tillstäld senaten till ratifikation. Den är fu under behandling i utskottet för de utrikes ärendena, hvars ordförande är senator Sumner, men det s äl i utskottet som inom senaten råda mycket delade meningar om lämpligheten af att göra den stora utgift som fordras för att öarne. Den ada som orkanen och jordbäfningen nylig gat S:t Thomas och den nyligen i reprentagna resolutionen, so klarar att medel ej vidare skola bev inköp af främmande makters område hvar för sig haft sitt inflytande på senatens stämning, och det är sannolikt att traktaten ej blir ratificerad af denna församling. Ett enskilt bref från S:t Thomas säger att på ön råder stor glädje öfver föreningen med Förenta Staterna, men att köpmännen äro miss belåtna med att nödgas ingå under den amerikanska tulltariffen. VESTINDIEN. 3 Angfartyget Tasmanian, som från Vestindien anlände till Plymouth den 28 December, har medfört den underrättelsen, att jordbäfningarne på S:t Thomas ännu fortforo vid fartygets afgång den 15:e. En af jordtötarne, som cgde rum den 12:e, Ha stark com jardhäfningen don 12 Navemher.