Aftonbladet – 2 januari 1868, sida 3

Article Image
UTRIKES. FRANKRIKE. rån Paris skrifves till Köln. I lägret vid Chålons håller profva ett nytt och fullkomligare C) gevär, som har form af sa och as af jägarebataljonerna. Det för ovanlig skottvidd. jsarens adjutant, genera försök med en ny ka laf en militärläkare f Nancy INoöl. Uppfinnaren hade lemnat v ; .Isaren. Noöl-kanonen skall skjuta li Isom ett Chassepot-gevär. ÖSTERRIKE. K ommunalrådet i Wien har en kanslern v. Beust till hedersborg tande deraf, att hr v. Deust öp riks trök men i Öster man på on, som är u Bazaine en skrift om det nya vapn tater, och denne insände den direkt Zeitung: att hassepotSkall beskall utSamtidigt Leboeuf, P funnen vid namn marskalk ets resultill kej ka snabbt ligt valt are ibenat dörrike samt ig ren n ska e Isig visa Pat en parlamentaris att hans regeringsprogram, jemte den fullae för konstitution form och regerings kärlek till den ty: pationaliteten, inom är prägeln af lika välvilja och lika rättmot alla öster ra folk. ITALIEN. . De italienska tidningarne meddela några ärmare upplysningar om omröstningen den dennes i representantkammaren, af hvilka man finner, att den ringa majoritet, som förkastade den af Mecnabrea föreslagna dagordningen, var sammansatt af de mest olika elementer. Orsaken härtill låg deri, att dagde mest olika ben för ordningen sjelf bestod ståndsdelar. Den förklarade ånyo Ror I Italiens bufvud och af detta s str de åtta ri entanter på yttersta skulle ha und vidare stafven expedition och q de; men mellanpartiet, som helt och delade denna åsigt, ansag det dock e stödt ver uållet Jicke rätt att röra upp det förflutna och menade, att man endast kunde bevilja MenaIbrea en indemmitetsbill, men likväl först när man tydligare kunde se, hvarthän han styrde kosan. bet stundom en liten trup op, som afgör en stor drabbnings öde, anmärkte Bargoni, mellanpartiets chef. Opinione anmärker i anledning häraf: Han fick rätt. Mellanpartiet, som på det strängaste hade fördömt Ratazzis politik, fällde utslaget genom att rösta tillsammans med Ratazzi och venstern. Andra deputerade hyste sympati Garibaldi och kunde icke beqväma sig till att uttala ett klander öfver honom, ehuru de helst skulle ha sett, att han icke hade gått emot Rom. SlutliIgen innehöll. dagordningen ett förtroendevoför regeringen. Tiade man helt enkelt atnöjt sig med att gilla mini crens beteende, säger Opinione, skulle majoriteten ha samlat sig omkring densamma., Nazione visar, att de 201 representanter, som ade emot dagordningen, voro en brokig skara. Det ly skades Menabrea att samla alla dem, som övilkorligt slöto sig till honom; men han kunde icke förhindra, att många af underordnade bevekelsegrunder gjorde gemensam sak med motståndarne. Undersöker man de 199:s votump, säger Nazione, skall man se, att det är klart och otvetydigt. Det katolska partiet röstade antingen emot eller afhöll sig från att rösta. Hela minoriteten, som blott var två röster svagare än majoriteten, har således varit ledd af samma a; den vill förkasta det individuella initiativet, upprätthålla det nationella programmet och bilda en stark regering, som kunde värna fäderneslandets frihet och oberoende samt föra nationen till målet. AFRIKA. I Times meddelas nu den första serien bref från bladets korrespondent i Abyssinien. De 0 daterade i slutet af November och början af December. Engelsmännen uppslogo sitt första läger vid Amesley Bay, 10 engelska mi! från debarkeringsstället. Landet är der öde och ofruktbart. Sålångt ögat når ser man från lägret blott ett sandlager, som sättes i rörelse vid den minsta flägt. Termometern visar 100 gr. Fahrenheit (31 gr. Reaumur). Der finns en mängd fugor och insekter men brist på vatten; hettan r all e tne för att ropa på hjelp, men han hejdade mig med dessa ord: Ropa ej, gör ej något buller; ni har ju ingenting att frukta om ni vill åhöra min förklaring. Förklaring; hvad skulle han förklara? Sin kärlek, hvad annat. Kunde jag väl medgifva detta? Nej, omöjligt. a I hvilken svår belägenhet hade jag icke kommit. Pappa hade nog rätt då han påstod, att av innorna borde hålla sig hemma. Hade jag stannat på Brogårda under min fars och fasters beskydd, skulle ett slikt äfventyr aldrig träffat mig. Huru skulle jag på ett värdigt sätt kunna reda mig? Jag önskar ingen förklaring, min herre, sade jag med mycken värdighet, utan hopI pas att ni genast lemnar detta rum. Genast skall jag lemna det, blott ni tilllåter mig säga, att hela min framtida lycka hvilar i edra händer; att det är ni som återgifvit mig mina förlorade förhoppningar; att det var en högre makts vilja att ni och jag skulle mötas. Jag bönfaller derföre på mina knän, att ni må bevilja mig den bön jag ställer till er. Han kastade sig för mina fötter och fattade om mina händer, då jag ville skynda ur rummet. Hvad vill detta säga, utropade en vredgad röst, som kom mitt hjerta att göra en hastig galloppad, och i nästa sekund stod Gottiried vid min sida. . e, tillade han, hvem har gifvit er rätt att böja knä för min... fästmö? Hans fästmö utropade jag -vid mig sjelf. IOch detta skämt i främlingens värvaro, då jag icke kunde förehålla honom det opassande I deruti. Mitt hjerta svällde af harm. Den unge mannen hade emellertid rest sig Jupp och yttrade efter en kort paus: Min herre, — han borde väl hafva vändt sig till mig och icke till Gottfried, — ni har fordrat en förklaring, som jag är beredd att lemna. Han tystnade för en stund. I

2 januari 1868, sida 3

Thumbnail