Aftonbladet – 30 december 1868, sida 3

, ; hvilar på erfarenhetsrön, frukten af mång1 åriga iakttagelser. Bankernas hufvuduppgift är att uppoch utlåna penningar. För att -Juppmuntra och främja upplåningen, begyntc man tidigare än annorstädessi Skottland att gifva ränta på hvad som insattes hos banI kerna. Genom detta mer än sekelsgamla bruk hafva de skotska bankerna blifvit kapitalbildningsanstalter i stor skala. De svenska bankerna hafva, liksom de skotska, alltid gifvit någon ränta på insatta medel, men upplåningen har först under de elfva senaste åren blifvit handhafd med en större omsorg, -loeh det bästa beviset, att man lyckats gå linsättarnes önskningar till mötes, är att toI talbeloppet af insättningarne under dessa år mångdubblats. Såväl skotska som svenska banker emottaga penningar af allmänheten I både i uppoch afskrifningsräkning och mot -I depositionsbevis. I förra fallet eger räkJningshafvare i begge länderna att vid anforI dran uttaga hvad han på räkning har inneående, men i afseende på insättningar mot depositionsbevis förefinnes den högst väsentliga skilnaden, att man i Skottland kan när Isom helst utbegära sitt kapital. Man får Idock ej ränta för kortare tid än en månad. I Då man besinnar att mer än tusen millioner riksdaler på denna grund kunna begäras af de skotska bankerna i händelse allmänheten skulle gripas af farhågor, torde man åtminstone kunna säga, att denna praxis ej är tillämplig annorstädes än i Skotland. Lämplig är den ingenstädes. Och 1857 års händelser visade att en bank, hvars affärer voro så sunda att den kunde återbegynna bankrörelsen, bragtes till att stoppa, emedan den ej kunde tilifredsställa alla dem, som ville och egde rättighet att vid anfordran utbekomma sina insatta penningkapital: I Sverge äro penningar på deposition emottagna på I, 2, 3, 4 eller 6 månaders uppsägning. Af de fyratio millionerna, som i bankerna äro insatta, äro omkring 34 på depositionsräkning. Detta är vida försigtigare och innebär en förbättring af den skotska metoden. Hos nästan alla författare uti dessa ämnen finner man uppgifvet; att bankernas trygghet beror derpå, att alla inse de olyckliga följder, som skulle uppkomma, om bankerna hindras i deras jemnt fortgående rörelse. Om ivsättärne rusa till bankerna och begära penningar utan att behöfva dem, måste bankerna i sin tur icke allenast upphöra FE med. sin utlåningsrörelse, utan naturligen äfven i sin ordning af sina gäldenärer utkräfva allt hvad utkräfvas kän, och så spridas svårigheterna till alla näringsgrenar. Några väsentliga skilnader göra möj för de skotska bankerna att i jemfi med de svenska kunna tillhandahålla tydliga summor vid anfordran. Dessa äro: att de skotska bankerna, liksom alla penninginstitutioner i Storbritannien, hafva ett stöd i Englands bank, samt att engelska statens fonder äro de lättast realisabla tillgångar i verlden. Ordspråket säger om dem, att de kunna säljas till och med på söndagarne,. Dessa äro stora fördelar, men så begagnas de också, ty utom det att de skotska bankerna hafva så otroligt stora förbindelser, betalbara vid anfordran, hafva de jemförelsevis ganska ringa kassabehållningar. Af hvad nu blifvit anfördt, drista vi påstå, att den skotska upplåningsmetoden, införd ädes, blifvit på ett ändamålsenligt sätt ttrad. Det torde kunna hända, att man i Skotland finner anledning vidtaga förändring i denna svaga punkt. Hvad räntegodtgörelsen för emottagna medel beträffar, så godtgöres i Skottland iuppoch afskrifningsräkning antingen dagränta, eller trettio dagars ränta å minimibalansen för månaden. Här i Sverge erbjudes allmänheten begge sätten, hvaraf dock det sednare endast undantagsvis begagnas. Det särskilda utskottet föreslog riksdagen och Andra kammaren gillade följande yttrande: att det är i jordbrukets sanna intresse att. befordra uppkomsten af såväl jordbruksdepositionsbanker, i hufvudsaklig öfver ensstämmelse med de skotska bankerna, som af egentliga varubelåningsbanker. Man saknar ej anledning fråga, om med jordbruksdepositionsbanker, menas banker der jordbruket deponeras; men vi skola anstränga oss att utgrunda utskottets mening, och anse oss verkligen hafva träffat denna, då vi taga för gifvet att utskottet önskat upprättandet af banker, uti hvilka alla andra medborgare skulle insätta penninsar, men endast jordbrukare derur erhålla lån. Nu har klagan blifvit förd deröfver, att jordbrukare ej kunna erhålla tillräckligt långa lån, Skulle väl denna oläsenhet afhjelpas genom att inrätta banker, hvilka i likhet med de skotska bankerna emottaga hvilka summor som helst med förpligtelse att återbetala dem vid anfordran? Öfverallt annorstädes söker man lämpa upp och utlåningstiderna efter hvarandra, men denna regel hade utskottet sig icke bekant. Dess förord för egentliga varubelåningsbanker, förtjenar jemväl någon uppmärksamhet, ty om med egentliga skall menas banker, som uteslutande eller företrädesvis belåria varor, komma de icke att bära sina administrationskostnader, såvida ej ovanligt drygar vilkor af lånetagaren: äskas.: Dessutom är det en omtvistad fråga, huruvida varubelåningar för producenter lända till något annat än att göra dem tillspekulänter: De svenska ent skilda bankerna hafva länge belånat jern, spanmål, kaffe, socker, bränvin, hudar, bomull-ete., och man kan således icke med fog säga, att tillfälle till varubelåning saknas, ehuru de långifvande bankerna måste tillse sin egen trygghet, i följd hvaraf försigtighetsmått blifvit iakttagna, som ej konvenerat alla låntagare. I afseende på de skotska bankernas utlåning förtjenar i första rummet nämnas deras kassakreditivrörelse, hvilken från Skottland blifvit införd i det: svenska bankäsendet. Vi erkänna det tacksamt och äro fvertygade att denna rörelsegren i hög grad ker nedbryta. Om jag, så otroligt det än