— Dödsfall. Stockholms köpmanna-kår har åter förlorat en verksam, redbar och allmänt aktad medlem. Kramhandlanden Gustaf Adolf Bredenberg, som mera än 40 är härstädes idkat en omfattande handelsrörelse, afled i går afton i sitt 66:te lefnadsår. Han var en af de stilla i landena, som genom ihärdig flit i sitt kall, enkelhet och anspråkslöshet i sitt väsende och en aldrig svigtande trohet i utöfvandet af de medborger liga uppdrag honom anförtroddes, från obemedlad yngling bragt sig upp till icke obetydlig mögenhet och, hvad långt bättre är, för vat oskrymtad aktning och tillgifvenhet inom en talrik krets af medborga 2. Inom den sträfsamme affärsmannens bröst klappade ock ett hjerta varmt för hvad han ansåg rätt, medlidsamt och uppoffrande för oförvålladt lidande. Obemärkt lindrade han mången nöd, och det var hans högsta njutning att i tysthet göra godt; men trädesvis egnade han sin uppoffrande omvårdnad åt fattiga barn, hvarom årliga rika gåfvor till fattiga skolbarn såväl i Stockho!m som i den okände barnavännens fosterbygd Wexiö buro vittne. — I tisdags, julaftonen, afled härstädes, efter långva g sjuklighet, en man, som under sina kraftigare är varit en verksam ärbetare på det publicistiska fältet, landtmäteriauskultanten Theodor Bolin. fter att länge ha arbetat såsom referent af riksdagsoch rättegå sförhandlingar åt denna tidning, uppsatte här Bolin för några år sedan tidningen Frihetsvä ännen, hvilken han ville göra till organ för sin glödande frihetskänsla och sitt brinnande nit för de arbetande klassernas bästa. Företaget kröntes dock icke af framgång och tidningen upphörde efter ett par års tillvaro. Att det vandlade hans förut knappa vilkor till fullständig ruin var emellertid icke det svåraste slaget för honom sjelf och den talrika familj, för hvars uppehälle han hade att sörja; det bröt äfven hans arbetskraft, och denna omständighet i förening med ständigt växande bekymmer omtöcknade beklagligen på sista tiden hans tankeförmåga. Hans sträfsamma lif blef sålunda föga glädjebringande för honom sjelf och hans omgifning, men det har säkert icke varit utan gagn för det allmänna. För sina älsklingsideer: representationsreformen, folkbeväpningen, likheten inför lagen arbetade han icke blott såsom publicist. Han stod under flere riksdagar på förtrolig fot med en mängd af bondeståndets ledamöter, hvilka ofta gjorde sig till organer för frambärande af hans idcer äfven inom representationen, och det är ingen hemlighet, att ganska många motioner 1 vigtiga ämnen flutit ur hans penna. Det mest karakteristiska 2