samma åtgärd hvarest hr von fungera. cke mera om , att den stora franska cirkuicke blir af. icke vilja förnan kallar en nferens. Men nster i ögonen villa dem, att skall uppställa . konferensen. ra begränsade nmer att sam, att vilkoren europeisk rådun icke blifvit det italienska tt fatta, skall kes sista illusen är onyttig rankrike afslöt vurg den 9 Juni nburg icke far ranska jordens 7 fr. 50 cent. ift har hittills igå i tullföret franska regefranska viner från den nuvathaler 20 groer, om hon vill och fritaga Preussen har härom med nytt fördrag dsättningar da anska handeln wom att vägra less förbindelse sjort såväl sin burg och Usterska regeringens gerna ha varit politiskt agg. detta i Paris. la konmersiella ita. Ett teleI gått händelar, att allt vore lan blifvit unär icke sannt. Orsaken till vid detta tillL nedsättningar n, väfnader 0. fullmakt af föri Sydtyskland Men det maste mtycke till de de nedsättninutt gifvas står rne inlemnat ett tt med kassaverappellationsittad för de nya ehagade hvarktade att få ett gamla kassamen, som fordet högre domade herrehuset position, och den itkammaren har . bifall, emedan 4 dröfliga underns blifvit uppbank samt att lestrand, en inom ramstående och rån orten afvimeddelar härom e i fredags, ef tjenstledighet, med söndagens ntagligen till ut;s varit sedd i a resa söderut n. Hos bankens isstanka att ej dersökning och resultat att en örhållandet anembetet, som i rdade order om har emellertid Balansen säges emissvexlar, utnlifvit mottagen ar dessutom att Widestrand utskall vara förvalansen är vestörtningen inom nna tilldragelse, fären, som icke fven några uppende bana, hvilrer Widestrand ten af Örebro, gon skolunderhos en gammal, ro, der han snart sitt rediga hufoch duglighet. asom regementshusarer, hvilken ; innehaft. Sin Örebro enskilda rätt, innehaft D-talet öppnades haft och skött mäns — bankens och ortens atenhet. Han har varit djupt invecklad i ortens affärsförhållanden, och man antog att han under sin långa verksamma bana samlat en betydlig förmögenhet. Han egde ett bland de större husen i Örebro och på senare tiden den stora egendomen Kaggeholm vid Bockholr nd. Dessutom var han delegare i en fabriksanläggning vid egendomen Sörqvarn vid Strömsholms kanal. På grund af hans ljusa hufvud, hans praktiska duglighet och ovanliga arbetsförmåga fästade man snart sina blickar på honom i och för stadens kommunala värf, och han har på olika tider varit ordförande i stadens drätselkammare, på hvilken plats han utöfvade en för staden synnerligen gagnande verksamhet; vidare har han varit och var vid sin afgång ordförande i stadens och länets sparbank. Från stadsfullmäktige-institutionens början till i fjol var han ordförande inom densamma, och om hans goda sätt att fullgöra detta åliggande fanns blott en mening. Vid riksdagsmannavalet vid förra riksdagen var han starkt ifrågasatt som kandidat. Han har, i korthet sagdt, varit en af Urebro samhälles verksammaste, nyttigaste och mest ansedda medlemmar. Närmaste anledningen till hans obestånd torde få sökas i hans nära och mångåriga förbindelser med flera framstående personer inom orten, hvilkas affärsställning på senare tider blifvit ytterst vacklande. Detta uttala vi dock endast såsom en förmodan. Det torde å andra sidan kunna antagas att verkningarne af denna katastrof blifva både kännbara och vidsträckta inom den redan förut hårdt hemsökta orten. Kamrer W. utnämndes 1858 till riddare af Vasa-orden. Han är född 1812 och således 55 år gammal. K. mariningeniörstaten. K. M:t hav sedan ett framstäldt förslag att ombilda k. flottans konstruktionskårs och maskinistofficersstat till en civilkar, under benämning af Kongl. mariningeniörstaten, blifvit af sistförsamlade riksdag hufvudsakligen antaget och de för ändamålet erforderliga medel anvisade, i öfverensstämmelse med riksdagens beslut i ämnet dels under den 24 sistlidne September fastställt hufvudgrunderna för berörda nya organisation, enligt hvilken den nybildade staten kommer att bestå af 1 öfverdirektör, 2 direktörer och 5 ingeniörer, och att med 1868 års början träda i verksamhet, dels under den 17 dennes för densamma utfärdat instruktion och förordnat om i öfrigt nödiga verkställighetsåtgärder samt i sammanhang dermed förklarat, att följande konstruktionskåren och maskinistofficersstaten tillhörande officerare skola med nästa års början vara, med bibehållande af nu på stat egande aflöningsförmåner jemte pensionsoch gratialsrätt, men under fortfarande tjenstgöringsskyldighet, uppförda på allmänna indragningsstaten, nemligen: af konstruktionskåren: öfversten och sekundchefen A. G. A. Ljungstedt; kaptenen J. F. Ringheim; kaptenlöjtnanterna M. A. Gynther, G. C: Witt och CO. M. C. af Borneman; premierlöjtnanten A. O. Trygger; och af maskinistofficersstaten : kaptenerna vid flottans mekaniska kår E. W. M. Sasse samt B. J. Jonzon; hvarjemte K. M:t likaledes sistnämnda dag till k. mariningeniörstaten öfverflyttat samt utnämnt: till direktörer: maskinistofficern, majoren i flottans mekaniska kår J. C. A. TAilly och kaptenlöjtnanten vid flottans konstruktionskår J. H. Fornell; samt till ingeniörer: kaptenlöjtnanten i nyssnämnda kår J. V. Gjerling; premierlöjtnanten i samma kär E. O. Toll; sekundlöjtnanten vid samma kår H. A. Grahm och maskinistofficern, underlöjtnanten i flottans mekaniska kår O. Hult; äfvensom förordnat: direktören J. O. A. dAilly att vara öfverdirektör vid nämnda stat samt ingeniören J. V. Gjerling att i dAillys ställe tillsvidare förvalta dennes direktörsembete. — Tjenstledighet. Under den 6 dennes har K. M:t beviljat revisorn i kammarrättens öfverrevisionsdepartement J. P. Cronhamn fortfarande tjenstledighet till slutet af Juni månad 1868 samt postmästaren i Uddevalla N. Zetterberg tjenstledighet ett år, från början af nästk. Februari. — Ersättning för kontrollresor. Med anledning af K. M:ts befallningshafvandes i Westerbottens län gjorda framställning har K. M:t den 29 sistl. November, efter skogsstyrelsens hörande, funnit godt att, enligt bemälda styrelses förslag och i likhet med hvad genom k. brefvet den 9 November 1866 blifvit -beviljadt i afseende på då innevarande höst och förestående vinter, medgifva revierförvaltarne ej mindre i Westerbottens län än äfven i de öfriga norrländska länen och Kopparbergs län att af skogsplanteringskassan få efter resereglementet åtnjuta ersättning för de kontrollresor, som kunna ifrågakomma att af dem under nu innevarande höst och nästinstundande vinter verkställas i följd af K. M:ts vederhörande befallningshafvandes särskilda förordnanen. Folkskollärarinneseminariet i Skara. Utaf 8de hufvudtitelns anslag till extra utgifter har K. M:t den 6 dennes beviljat ett belopp af 800 rdr, dels till inköp af ett pianoforte för folkskollärarinneseminarium i Skara, och dels till anskaffande af skåp för förvarande af seminarii fysikaliska instrumenter och samlingar samt till förökande af dess undervisningsmateriel i öfrigt; hvarjemte K. M:t till inköp af böcker och tidskrifter för bildande af ett för seminarii verksamhet erforderligt bibliotek beviljat ett anslag af 200 rdr att utgå af anslaget för folkskollärareseminarierna i riket. — — I måndags afton gjorde kongl. hofvet den öfliga uppvaktningen hos konungen och drottningen. DD. MM. gåfvo souper, hvarvid fördelning af julpresenter egde rum. Kongl. familjen tillbringade julafton tillsammans hos konungen och drottningen — Annandag jul gåfvo konungen och drottningen middag för den kongl. familjen. ———— — Akademiens för de fria konsterna ledamöter, under anförande aföfverintendenten Dardel, ha i dag haft audiens hos konungen för att aflemna ett exemplar i guld af den medalj, som akademien låtit prägla öfver konung Carl XV såsom de sköna konsternas beskyddare. Medaljen är komponerad och graverad af skulptören Ericsson. — Vetenskapsakademien i Berlin har vid sitt plenarmöte den 19 Dec. invalt till sin korresponderande ledamot inom den fysikali natematiska klassen: professorn A.J. Ängström i Upsala. nn lördags egde första terminsafslutningen rum i den enskilda elementarskola, som sistlidne höst öppnades af pastor Beskow och lektor Hult och som har sin lokal i det hus vid Mäster-Samuels-gatan, der Slöjdskolan förut var inlogerad. Man har i denna skola endast mottagit nybegynnare, för att från början kunna tillämpa stämda principer och efterhand låta skolan växa ut till flera klasser. En af hufvudgrundsatserna för denna läroanstalt är, såsom lektor Hult utvecklade i ett föredrag vid afslutningen, att undvika mekanisk lexpluggning samt öfveransträngning och att så mycket som möjligt vid undervisningen begagna den lefvande, muntliga framställningen samt att utveckla sjelfverksamheten och intresset hos lärjungarne. En ny termin tager sin början den 13 Januari nästkommande år. — Privatskola. S KR — Svenska missions-sällskapet firade i går afton sin 32:dra årshögtid med gudstjenst i Storkyrkan. Rektor A. Steinmetz predikade och var kyrkan till trängsel uppfylld af åhörare. Af den lemnade årsberättelsen öfver sällskapets verksamhet under det gångna året och dess närvarande ställning inhemtas bland annat, att sällskapets behållning vid årets början utgjorde 110,578 rdr 9 öre och att inkomsterna under året uppgått till 24,240 rdr 59 öre. Utgifterna för aret uppgingo till 24,192 rdr 10 öre, deribland 12,674 rdr 43 till sällskapets skolor i Lappland, och utgjorde sålunda behållningen vid årets slut 110,626 rdr 58 öre. (D.N.) — Från verldsutställningen har nu återkommit den första sändningen af artiklar, som varit uppställda inom den svenska afdelningen. Kamreraren ÖOsbeck, hvilken r mottagningen likasom han ombesörjt afsändningen, har i dag till nationalmuseum aflemnat ett antal collies innehällande derifrån för utställningen lånade konstverk. — Välgörenhet. Vid den af klädeshandlaren Eliasson bekostade utdelningen af hvetebullar på julaftonen till Storkyrkoförsamlingens fattiga utlemnades mer än 1500 dylika bröd. Emedan de som infunno sig icke behöfde styrka att de tillhörde Storkyrkoförsamlingen är det sannolikt att ganska manga äfven utom densamma anlitade hr Eliassons välgörenhet. — Dödsfall. Stockholms köpmanna-kår har åter förlorat en verksam, redbar och allmänt aktad medlem. Kramhandlanden Gustaf Adolf Bredenberg, som mera än 40 är härstädes idkat en omfattande handelsrörelse, afled i går afton i sitt 66:te lefnadsår. Han var en af de stilla i landena, som genom ihärdig flit i sitt kall, enkelhet och anspråkslöshet i sitt väsende och en aldrig svigtande trohet i utöfvandet af de medborgerliga uppdrag honom anförtroddes, från obemedlad yngling bragt sig upp till icke obetydlig förmögenhet och, hvad långt bättre är, förvärfvat oskrymtad aktning och tillgifvenhet inom en talrik krets af medborgare. Inom den sträfsamme affärsmannens bröst klappade ock ett hjerta varmt för hvad han ansåg rätt, medlidsamt och uppoffrande för oförvålladt lidande. Obemärkt lindrade han mången nöd, draget hos honom var en aldrig svigtande tro på framåtskridandet. Måhända kan det sak, att en man i den obemärkta ställning, som Theodor Bolin, städse och äfven under de för representationsreformen minst ljusa utigterna hyste en fast och liflig öfvertygelse si reform; men erinrar man sig till bondeständets medlemmar tröttade sträfvan att bibringa dem samma tro och tillförsigt, som uppfyl ke är sa utan sin betydelse seendet kan synas. Den ö hvilken han i detta hänseende verkade, var, att om ett förslag kunde astadkommas, on hvilket de fris understöddes Fett kraftigt uttalande frår a nationen, så skulle de privilegierades motstånd, som så mången ansäg oöfvervinnerligt. kunna brytas, och brytas på fredlig väg Bolin var vic och han efterler ariga barn i den yttersta fattigdom. sitt frånfälle 45 år gamma — Kyrkoherden i Gåsinge och Dillnäs för samlingar i Södermanland, C. Almqvist, afle: i Gåsinge prestgard den 25 Dec., 79 år ganr mal, stenen — Frih. Corfitz Staöl v. Holstein lemnde Carlbergs krigsakademi för sju ar sedn, emedan han, som hade stor hag för matemtiska studier, hyste en bestämd olust fö overksamma militärtjenstgöringen i fred Han begaf sig till Förenta Staterna i Nera Amerika och brefvexlade icke på fler: är med sina härvarande anhöriga, som frukide att han var död. Nyligen har han hemsndt ett bref till dem, hvari han redogör försitt omvexlingsrika lif sedan han lemnade Svrge. Då unionskriget utbröt lät han inskrifv sig i nordstaternas arme såsom soldat, mertjenade upp sig efter hand, och vid kriget slut hade han avancerat till öfverstelöjtnan: vid ett negerregemente. Han torde vara n af de få s kar som oafbrutet deltagit hela unionskriget. Efter dess slut har han itergått till privatlifvet och är nu anställ vid ett sagverk, der han har sin goda utbmst. Han är så införlifvad med de republiknska förhållandena, att han icke hyser någe böjelse att återvända till fiderneslandet. — En musikalisk tillställnig af ovanligare intresse, skrifver Göteb.-Psten, kommer att strax på nya året erbjuds vår allmänhet. Det är nemligen en konst, a rangerad af prof. Julius Gimther oc herr Ivar Hallström, och kommer densama att lördagen den 4 nästinstundande Jan, :a rum å högre elementarläroverkets sollennetssal. Programmets hufvudafdelning komvr att utgöras af tonmälningen Blommor:s undran, musik ,af I. Hallström till ext af hertigen af Östergötland, och blan biträdande som konsertgifvarne hafva atparäkna nämnas, bland annat, 4 af de mt framstående eleverna vid musikaliska aklemiens konservatorium, nemligen hr Hakanon och fröknarne Wideberg, Bergman a Looström. — Almanach da Gotha för 368 har utkommit. Den eleganta kalender meddelar porträtter i stälgravyr af drotingen af Belgien, konung Leopold II af Belen, Storfurstinnan Olga Constantinowna a2dyssland, drottning af Grekland, konung teorg af Grekland. hertiginnan Sophie — Baiern, samt furst Carl af Rumänien. suveräner har hertig Leopold af Anhalt rerat längst eller sedan den 9 Aug. 1817 och enrik XIV af Reuss kortast eller sedan 2n 11 Juli 1867. Den till åren främste weränen är påfven, 75 år, den yngste prins enrik XXII af Reuss-Greiz, Zl år och 3 månader. Kalendern meddelar för fösta ngen några uppgifter om negerrepubliken Peria. a och det var hans högsta njutning att i tysthet göra godt; men företrädesvis egnade han sin uppoffrande omvårdnad åt fattiga barn, hvarom årliga rika gåfvor till fattiga skolbarn såväl i Stockhom som i den okände barnavännens fosterbygd Wexiö buro vittne. — I tisdags, julaftonen, afled härstädes, efter långvarig sjuklighet, en man, som under sina kraftigare år varit en verksam arbetare på det publicistiska fältet, landtmäteriauskultanten Theodor Bolin. Efter att länge ha arbetat såsom referent af riksdagsoch rättegångsförhandlingar åt denna tidning, uppsatte här Bolin för några är sedan tid— Skjuttäfling. Norska ntralföreningen för utbredning af kropöfningar och vapenbruk har på ett förlide lördag hållet möte beslutit inbjuda alla ska skytteföreningar till en täflingsskjumg, att hållas invid Kristiania i Juli nästår. Iluruvida äfven svenska och danska -ytteföreningar skola inbjudas att deltaga i iflingen, skulle bli föremål för ett senare but. — Statens jernvägstra:. angående trafiken å I:sta,! trafikdistrikterna (samtlig anorna utom Ur rapporten ra och 3:dje ningen Frihetsvännen, hvilken han ville göra till organ för sin glödande frihetskänsla och sitt brinnande nit för de arbetande klassernas bästa. Företaget kröntes dock icke af framgång och tidningen upphörde efter ett par års tillvaro. Att det förvandlade hans förut knappa vilkor till fullständig ruin var emellertid icke det svåraste slaget för honom sjelf och den talrika familj, för hvars uppehälle han hade att sörja; det bröt äfven hans arbetskraft, och denna omständighet i förening med ständigt växande bekymm omtöcknade beklagligen på sista tiden hans tankeförmåga. Hans sträfsamma lif blef sålunda föga glädjebringande för honom sjelf och hans omgifning, men det har säkert ick varit utan gagn för det allmänna. För sina älsklingsidter: representationsreformen, fol beväpningen, likheten inför lagen arbetade han icke blott såsom publicist. Ilan stod under flere riksdagar på förtrolig fot med en er kfe mängd af bondeståndets ledamöter, hvilka ofta gjorde sig till organer för frambärande af hans idter äfven inom representationen, och det är ingen hemlighet, att ganska många motioner 1 vigtiga ämnen flutit u enna. Det mest teristi linien Arvika—Norska griten) under November månad detta är mdela vi följande uppgifter: ppe MedelInkomst Summa 04 pr dag inkomst. rad och bana. — banmil. Rdr, Mil. Rdr. Nov. detta år... — 467,756,94. 96,9. 160,9. Samma månad förlidet år.... — 437,84678. 91,3. 159,86. Från detta års början ......... 5,382,159,60. 96,9. 166,29. Samma tid förlidet år....... 4,511,320,09. 84,0. 160,50, Rapporten angående trken å 4:de trafikdistriktet (linien ArvikeNorska gränsen) under Oktober månad tta år upptager: Inkomster rdr 3,605,58; igd trafikerad bana 3,2 mil, och inkomstenr dag och banmil rdr 53,65. Denna banappnades för trafik först den 11 Oktober då är. — Balansen vid posontoret i Sundsvall. I Sundsvalls-Pen den 21 dennes ises: Inventeringen v postkontoret härden dennes. Vi skola af mangen anses vara en temligen likgiltig om möjligheten att genomföra en fullständig hans ställning och hans oförde honom sjelf, så skall man finna, att denna omständighet för det inre af våra dagars historia, som det vid första påfvertygelse, för made blefve ense, och om det Den glädjen blef honom åtminstone förbehållen, att se riktigheten af sin öfvertygelse bekräftad. mnar hustru och sju minderden fyllda af menni framdeles fullständigt meddela sjelfva handlingen, sedan vi deraf hunnit förskaffa oss del. Af det öfver denna förrättning uppsatta protokoll framgår emellertid, såvidt af de tiligängliga handlingarne kunnat utrönas, att afvikne Hallenbergs balans uppgår till det betydliga beloppet af 25,058 rdr I1 öre, till afräkning hvarå förefinnes utestående hos korrespondenter å posträkningar cirka 2000 rår. Uti denna balans ingår inbetalda postanvisningsmedel, utöfver hvad här utbetalts, till belopp 16,812 rdr 53 öre. Att denna senare summa kunnat uppkomma till en sådan höjd, då det utgående postanvisningsveloppet endast utgör omkring 4000 rdr, kan endast förklaras deraf, att en massa rekommenderade bref måste ha blifvit under Halenbergs händer omskapade till postanvisningsbref. I Hallenbergs bostad hade anträffats och till inventeringsmännen aflemnats 61 st. rekommenderade bref, dels å härvarande postkontor ingifna för att till andra orter afgå, dels hit ankomna. Flere af dessa hade till omslaget varit uppsåtligen skadade, för åtkomst af brefvets innehåll. Enligt brefstämplarne voro alla brefven, med undantag af tre, till posten ingifna för längre tid till baka än ett år. Vi återkomma, som sagdt är, savidt vär tidnings utrymme medgifver, till en fullständigare redogörelse för inventeringen och de till densamma hörande handingar, hvarigenom någon ledning torde kunna beredas mängden af korrespondenter, som förlorat bref, för desammas återfående. sn 1 a U TT Bränvinstillverkningen i riket. Enligt denna dag i Bränvinskontrollbyrån afslutadt sammandrag öfver bränvinstillverk: I ningen iriket under trettonde bränningsterminen innevarande år, omfattande tiden från den 2 till den 16 December, belöper sig tillverkningen för denna termin till 1,651,469,0 kannor. Lägges härtill det tillverkade beloppet för årets föregaende bränningstid utgör tillverkningen hittills I1,58T,931,5 kannor, allt af gällande normalstyrka eller 59 ä vid t 159 Celsius. Stockholm, af bränvinskontrollbyrån den 24 December 1867. B. O. Nycander. — Kronc-arbetskåren. Af fångvårdsstyrelsens afgifna berättelse angående 1867 ars mönstringar med kronoarbetskären inhemtas: att kronoarbetsmanskapets antal, som vid mönstringarna år 1866 uppgått till 760 man, deraf 526 dömda och 234 frivilli för innevarande är utgjort 784, deraf 579 dömda och 205 frivilliga; samt att således antalet af de dömda för innevarande år ökats med 53, men antalet frivilliga minskats med 29, så att hela tillökningen utgjort 24 man — Dödsstraffets afskaffande. Under de franska kamrarnes fi session inkom till senaten referenten Lagucronnieres utlåtande i anledning af en petition om dödsstraffets afskaffande. Detta utlåtande företogs ändtligen till diskussion den 20 dennes. In enda talare, Goulhot de Saint-Germain, upptog hela detta plenum med ett tal, hvari han förordade det barbariska straffets bibehållande. c — Storartadt kanalförslag. Franska Monitören berättar, att Scineprefekturen är ifrigt sysselsatt med de förberedande arbetena r den jätteartade planen att leda en delaf öfre Loires vatten genom en kanal till Paris. Kanalen skall utgå från Mienne vid Cosne på en höjd af 144 meter öfver hafsytan och genom en 250 kilometer lång ledning föra 600,000 kubikmeter vatten i dygnet till en 82 meter öfver hafsytan vid Montrouge belägen bassin. Redan Ludvig XIV skall ha tänkt på att leda vatten från Loire till Versailles, men planen kom icke till utförande till följd at Versailles relativt alltför höga belägenhet. a — Jordbäfningen i Vestindien. denna förfärliga til Om dragelse innehålla nu de danska tidningarne en mängd korrespondenser, som alla ge en ytterst sorglig skildring af den hemska katastrofen. Så skrifves i ett bref från S:t x den 26 Nov.: — — Om tid och omständigheter tillåtit, skulle jag gifvit er en specificerad berättelse om de tilldragelser som sedan i. måndags (den 18:e) kt värt eljest så stilla och lugna S:t Croix; det är mig emellertid icke möjligt, och jag skall derför inskränka mig till att ge en liten öfversigt öfver katastrofen. Måndagen den 18 kl. 2,55 e. m. satt jag, som vanligt, på kontoret då en våldsam jordskakning kändes. Jag hade aldrig förr upplefvat något sadant, och kan icke neka att jag blef en smula häpen. Att rusa ut på gatan var ett ögonblicks verk; här var allt i rörelse. Jorden dansade under mina fötter, Allt, menniskor, djur och byggningar, vacklade. Ett ögonblick stod jag mållös, men snart besinnade jag mig, och skyndade till det ställe der det var min pligt att vara, till fästningen. Gatan hvimlade af menniskor, som på knä anropade himlen om räddning. Jag banade mig väg genom massan och kom i rättan tid till ningen för att hindra besättningen att öfvergifva den. Nästan i samma ögonblick sags ute på sjön en lodrät vattenkamm ett stycke från land och sträckande sig så langt ögat kunde nå. Vattenmassan vältrade sig mot land, och ryckte de der liggande fartygen, den amerikanska örlogsängaren Monongahela, 2 amerikanska skonertbriggar och 1 dansk slup med oemotstandlig kraft mot land. gonblicket var förfärligt. Vattenmassan fortsatte sin gång emot land, och öfversvämmade halfva staden. Derpå vek hon tillbaka för att med förnyad kraft åter öfversvämma staden. Fartygen kastades upp på land, och två af dem ända in i staden. Allt som fötter hade flydde, och snart voro höjderna som omgifva staiskor. Vattnet steg 24 fot d N