Aftonbladet – 23 december 1867, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. I anledning af de senaste arresteringarne alParis har tidningspressen derstädes öppna ett formligt fälttåg mot polisens tilltag mo nåden personliga friheten. — Flere ansedda adt I vokater, som blifvit rådfrågade, ha ställt sig I på tidningarnes sida. Regeringen, som frukbåtar, att polisen i anledning häraf bl I mera efterlåten, har tagit illa vid s ver, och Monitören meddelar ett cir polisprefekten, i hvilket han uppmanar sina -J underlydande att icke låta tidningarnes och advokaternas teorier inverka på sig, utan lugnt e I fortfara att utöfva sina funktioner med molå deration och foglighet samt med samvets-Å grannt iakttagande af lagliga former. NORD-TYSKLAND. Å Vid i Königsberg i Preussen den 18 deny f nens anstäldt omval till en deputerad vid 4 I nordtyska riksdagen blef general Vogel von n S Falckenstein återvald med 5911 röster. Friherre v. Ioverbeck erhöll 4832 röster. Deltagandet för valet var ringa. Från Leipzig skrifves, att den preussiska Å besättningen ännu före årets slut kommer att lemna denna stad. Stadens myndigheter, med nuvarande vice borgmästaren dr Stephani och stadsfullmäktiges ordförande Josehp i spetsen öfverlemnade den 15 dennes åt general v. Knobelsdorf, hvilken hade omgifvit sig med sin stab, en stor tacksamhet uttalande afskedsadress. Afven staden Bautzi utrymmas af de preussiska trupperna. Den kommenderande preu öfversten hade offentligen uppmanat fordringsegare hos de derstädes garnisonerade båda preussiska bataljonerna att anmäla sig intill den 15 December. Fästningen Königstein deremot kommer att behålla preussisk besättning. I dessa dagar har i borgarföreningens lokal i Flensburg varit utstäldt ett af guldsmeden Iversen mycket vackert arbetadt drycker fl horn, som andra distriktets valmän ha för afsigt att förära proprietären Ahlmann till tacksamhet för hans verksamhet vid den nordtyska riksdagen. T Den 3 December försiggick i ElbehertigI dömena en allmän folkräkning och kort derfefter en allmän boskapsräkning. Dess resulItater äro ännu icke bekanta. Itzeh. Nachr. . berättar, att man i trakten af Neuminster I vid boskapsräkningen fann nästan alla svin Islagtade, emedan egarne hade fatt för sig, jatt de på det sättet bäst skulle undgå att I betala skatt för sina svin. SYDTYSKLAND. Ministern Varnbilers förklaring iden wärtembergska deputeradekammaren, om hvilken ett par ord varit nämnda efter ett telegram, Mlydde i det väsentliga sålunda: Sedan regeringen afslutit de två traktaterna med Preussen och derigenom uppfyllt sin nationella pligt, lär det dess bestämda åsigt, att det icke finnes något skäl att gå utöfver denna gräns. Hölder (preussiskt sinnad) har talat med ringaktning om sitt fädernesland. Jag kan beblaga att Wiärtemberg icke är mäktigt nog, men jag är en alltför god tembergare för att icke önska och eftersträfva att Wiärtemberg må bevara ett aktadt namn öfverallt i utlandet. Hölder begär, att Wirtemberg skall inträda i det nordtyska förbundet. Jag skall förklara hvad detta vill säga: en krigsbudget, som från det nuvarande beloppet af 5 millioner gyllen förhöjes till 7 millioner; rekryternas antal stiger från 6000 till 8000 man; en extrautgift af en half million till marinen; vidare bränvinsskattens införande. Jag tror mig äfven kunna förutsätta att Wirtemberg dock heltvisst önskar att sjelf styra sina jernbanor, som det har byggt för sina egna penningar, och hvilkas hela kostnad uppgår till 200 millioner gyllen. Det skulle emellertid tillkomma förbundskansleren att handhafva styrelsen öfver jernbanorna och besätta alla posterna. För de wärtembergska deputerade, som alltid ha så många önskningar att frambära angående jernbaneoch postväsendet, skulle det emellertid säkerligen vara en alltför lång omväg att gå till Berlin härom. Jag vill vidare fråga, hvad den nordtyska riksdagen, i hvilken man skulle ha utsigt att inträda, egentligen har att votera ö ver? Till den militära budgeten kan den intill 1871 blott säga ja, aldrig nej; våra deputerade skulle alltså genom inträdandet i det nordtyska förbundet just förlora sin vigtigaste rättighet. Alla öfriga ärenden, om hvilka den nordtyska riksdagen kan fatta beslut, äro af underordnad beskaffenhet. Lätom oss alltså förblifva i Wirtemberg. Vi ha uppfyllt den nationella pligten och öppnat en stor marknad för handeln; att gå vidare synes mig icke rådligt. Jag tror icke att vi ha ingripit i den tyska historiens utveckling genom att npppfylla hvad som var nödvändigt att uppfylla. Låtom oss således fortfara att förblifva goda wärtembergare! Om ett förslag framställdes, skulle jag säga: Dertill ären I icke kallade. Jag skulle först vädja till landet, och om äfven detta uttalade sig för inträdandet i det nordtyska förbundet, skulle jag dock dessförinnan hemställa till hans majestäts öfvervägande, om han ansåg det vara förenligt med sina rättigheter och pligter att gå en sådan väg. Men landet vill icke gå denna väg. rtemberg vill fortfara att vara wirtembergiskt, och landet vill icke sluta sig till deputerade, som ämna gå en annan väg. Detta tal sysselsätter fortfarande de politiska kretsarne. Man söker efter grunderna till detta påfallande förhållande och ger detsamma de skiljaktigaste tydningar. En icke mycket sannolik version, men just den som finner de flesta troende, går derpå ut, att den wirtembergske ministerpresidenten hade, i de samma dagarne då han höll detta mycket beryktade tal i Stuttgart, gjort vigtiga steg till närmande i Berlin, hvilka han genom sitt tal blott sökt maskera. Trovärdigare, säger National Zeitung, synes det antagande, att hr v. Warnbiler blott gifvit ett uttryck at den vid hofvet för närvarande herrskande strömningen och endast haft för afsigt att derigenom göra sin personlighet ännu angenämare i de högsta kretsarne, ÖSTERRIKE. Ungerska öfverhuset antog i sessionen den 18 d:s enhälligt lagen om den finansiella uppgörelsen (vote): Från Klagenfurt skrifves, att ett antal T oberoende borgare i nämnda stad beslutit ingifva en petition till deputeradekammaren i Wien, i hvilken denna anmodas medverka för afskaffande af det militäriska bruket att bära vapen utom tjensten. Anledningen till vetitionen är hemtad från den ofta, och seskulle i dessa dagar n p a v i t i l ; Å