Iska bankväsendet icke i något fall förlorar vi Jen jemförelse med de skotska bankerna. Vi g så långt i motsatt uppfattning, att införan -Idet af det skotska banksystemet, sådant de Inu är, i ; skulle innefatta ett tillbaka .Jgaende, förknippadt med olägenheter och fa ror, vida större än de personer, som ick t kännedom om förhållandena kunna ana Skotska bankerna ega inga andra företrä Iden framför de svenska, än de, att deras ope i är Skotland, och att skottarn arit, det svenskarne otvifvelaktig komma att blifva, ett sparsamt och arbet I samt folk. tslottet yttrar i sin beskrifning om d skotskx bankerna följande: I Blmd de olika banksystemerna i främ mande länder intaga de skotska bankerna et I framsående rum. Hvad som företrädesvi eriserar dessa banker är dels den om ichet, att de betrakta sedelutgifninge: som en bisak och hufvudsakligen röt Isig md depositioner (redan för 20 år tillbak. luppgende till 30 millioner pund sterling) i hylka de langt tidigare än i andra lände I (är 129) började lemna ränta, och hvilk: I gifvithela bankrörelsen dess egentliga skap ne, dels det jemförelsevis ringa antalet (19 af sådne aktiebanker, hvilka genom en mängt Jafdelmgskontor utgrenat sig öfver hela la Idet oa sålunda å ena sidan betydligt unde lättatuppsamlandet af depositioner, å der at dessa banker om en i dylik: laffäresskicklig och erfaren styrelse. Utsbitet har här nöjt sig med de tarfliga J underrttelserna om skotska bankerna, hvilks Jigenfunos uti Agardhs efterlemnade I papper.som blifvit efter hans död till trycket beordrade. Dessa uppgifter äro redar 22 år tmla. Väsentliga förändringar hafva sedande; inträffat. Antalet bankolag hafva I minskat. från 19 till 12, hvaremot antalet afdelningkontor ökats från 376 till 711. DeI positionena hafva ökats på omkring 40 år 30nillioner till 62millioner, deruti likknadt, hvad som på uppoch afl ning är innestående. Det som förmehas karakterisera dessa banker är den pmstndighet att de betrakta banksedelvtgifmgen mera såsom bisak, är ett yttrande, som blifvit omskrifvet många gånger me som icke desto mindre är ogrundadt, ty e skotska bankerna göra pre som alla banker, de begagna bank sedelu tten, så långt den med fördel för odd elfve kan anlitas. Emedan kotska bankväsendet från börit Fikomligt fritt och okontrolleradt, åra omstörtningar, hvilka : skilliga bankers stoppning och upplösmg samt andra bankers anslutning till staare institutioner. Derföre för bjöds ocksågenom 1845 års lag för bank äsendet i kottland upprättandet af nya banker med anksedelutgifningsrätt. Vi afse ico att skrifva de skotska bankernas histon, men tillåta oss anföra några uppgifter, besande att stabiliteten bland bankerna i kotland ej särdeles varit att ta af. St. ex. återstodo af 32 år 1826 terande Inker endast 9 år 1848. Af de upphördahade 9 antingen stupat eller frivilligt pplöst sig, emedan affärerna ej buro s 4 af de 32 uppgingo i äldre banker. Ar 357 stoppade City of Glasgow Bank samt Weern Bank of Scotland, hvilken sistnämnda för. i sig upptagit 4 andra banker. Den förrsaf dessa återtog affärerna emedan de vortsunda; den senare blef liggande ocl: vållse genom sitt fall stora olyckor. Ar 1848 ade de då varande 18 bankerna 11,912)0 i grundkapital mot omkring 40,000,00 insättningar. År 1866 hade de nuvarande 12 nkerna 9,457,000 i grundkapital mot mer ä 61,000,000 i insättningar. Hvad de mänga atlningskontoren beträffar, så ä hållandet, a man i Skotland begagnar alla möjliga utviar för att bespara insättare besväret attrenom långa promenader förspilla tjä. I Qsgow har man omkring 5 40 ställen der penagar för bankernas räkning emotkas ocktlemnas. Detta bestyr är ofta lerhuadt åbersoner, som af andra anledningar hålla pen bod och betrakta dessa slags bankgomål som binäring på samma sätt som h: oss en kryddkrämare äta g blifva stribuent af en tidning. F i Sverge äro delningskontoren i tilltagande. Man ha redan bankafdelningskontor vid jernvägsationer, och det är ganska sannolikt, att aalet banker kommer att minskas sedan kulmationspunkten är uppI nådd, darerfarenheten visat att J inkomsten nbrelse blifver ganska mått t backontorens antal mångdubl I TS I sh tillätos mom 1864 års lag enbanker att blas wider de i lagen jangifna vilkor och KM:ts nådiga sanktion. Utskottet h andning häraf begärt: Stning i afseende å r åtte vidtagas, hvilande hufvudsakligen ) grunderna af en större frihet, så att räigheten för enskild banks öppnande icke ve underkastad annat vilkor, än att dess glemente finnes öfverensstämmande med d för dylika banker gällande lag, semt att dest denna lagstiftning bör gälla alla bank, som hädanefter oktrojeras, den önskade jrändringen i berörda lagstiftning måtte vkställas så skyndsamt som möjligt,. I Skottland hafva de tf bankerna genom 1845 års lag i sjelfva vert erhållit privile gium exclusivum, hvilket bnd annat bevisas deraf att North Britisk Ba, som stiftades i sugusti 1845 utan bankdelutgifningsrätt, har sotdött, och ingen anm lärer göra ett nytt lönlöst försök. I Svee är stiftandet af banker fritt under iakttande af lagens föreskrifter, som äro fullkoligt lika för förutvarande och nybildade biker. Icke dess mindre har utskottet funnitig föranlåtet be-gära bankbolags befriande skyndsamt som igte från det förödmjulnde i att behöfva begära K. M:ts sanktn på bolagsordningen. Dylik har ännu ick vägrats, utan har regeringen inskränkt sigill att granska och tillse, att bolagsordningae varit i nogmelse mecanklagens föreskrifter. Men ifven om KM:t skulle begagna sin rätt att vägra sankoan åt ett bankbolag upprättadt i nagon så lägse ort, att alla kontroller -vore omöjliga, zulle vi dock ej anse detta vara någon särdes olycka. Utskottet har så , att begära iv ej meningen string att vårt nu väl ordnade bankväsele deraf skulle undergräfvas och kanske det da med det dåliga helt och hållet undanröas, så att enhvar, som hade någon besprad penning, skulle blifva nödsakad, att dikte placera Isitt lilla kapital hos dånebehivandex mot fastighetsinteckningar, dessa minu föröfrigt se ut huru som helst. Vi bedja nu få för läsaren psentera de nuvarande tolf skotska banker ti bifogade tabell: T if