Aftonbladet – 21 december 1867, sida 2

Article Image
AR tiden att sålunda representeras hos mande regeringar, att de hittills vaj i d ola bli nordtyska förbund 1 penrade skrifves, att Freja, d ; varande dansksinnades förra organ, inter ; j rjat utkomma. Bladet utgifves tre i veckan. SYDTYSKLAND. Under förhandlingarne i bai idekammaren den 13 dennes m armeåns organisation yttrade mi; nten, furst Hohenlohe: Europ ha antagit en akut karakter, a upphettni kan mal den slutsatsen, att stora kningar inträda. indelserna Kunna bade i Furopa och i Tyskland gi rna id somj vi icke förmå ö hänsom är i ånd att t ingifv a aktning. Flärtillj. äro emellertid hvarken den äldre arm planen eller milissystemet tillräckliga, men Jptt en sådan organisation, som sätter oss att alltid kunna uppställa en sh med våra allierades jemnbördig här. genom uppnär hären den sjelftillit. ett vilkor för att den skall kunns KT med lycka, och härigenom r Baiern om den sjel dighet, hvd kan göra anspråk utan att derföl draga sig sina förpligtelser mot si rade; ty om vi eventuelt hotas m handlingar, bli vi då i stand till dem tillbaka, i det vi kunna unj erstödja vår rätt med den erforderliga makt De sydtyska staternas krig: talade på den senaste mi Mänchen äfven om planen att längs uppföra de befästningar, hvilka hä, skydda Tyskland mot ett anfall frå Mainz, Germersheim och Rastatt 1 serligen redan ett temligen respektabelt fö svar mot det oroliga Frankrike, dock förslå de tre fästningarne icke för att hindra en öfvergång af fransmännen mellan Mainz och Germersheim liksom vid Mannheim, eller ett framträngande af dem genom det liga schwarzwalds ti pass. Sålunda väcktes den tanken att befästa Mannheim, att uppföra ett starkt brohufvud vid Keh! och isöchwarzwald upprätta ett befästadt lä: att icke alldeles underlåta hvad som unde fordras för dess försvar. På wärtembergska och baierska sidan finner detta förslag, hvilket skulle omgifva Tyskland med ett starkt pansar, stor anklang och regeringarne i dessa båda länder skulle gerna brinsin del i uppoffringarne. Den badiska reeringen var emellertid af den åsigten, att ett sådant företag, hvilket anginge hela Tysklands säkerhet, icke kunde utföras af de sydtyska staterna ensamt. Hvarpå frågan tillsvidare uppsköts. Redaktören af Stuttgarter Beobachter, Mayer, har för förolämpning mot preussisk regeringen blifvit dömd till 3 månaders ningsstraff och 100 fl. böter, samt för förolämpning mot konungen af Preussen till 6 månaders fästning och 40 fl. böter. ÖSTERRIKE. ska underhusets sista session rörande statsskulden antaer mot 110. Den allmänna diskussionen deröfver varade i nio dagar. Den österrikiska krigsångaren Elisabeth, som öfve kejsar Maximilians lik till Europa, väntas inträffa i Triest framemot jultiden, såvida den icke fördröjes genom den sista tidens häftiga stormar. Från Triest skrifves i anledning häraf: Det har redan afgatt betydliga beställningar på rta tyger härifrån till flera fabriker i Wien. Den dag, då krigsskeppet inträffar, kommer hela staden att prydas med svarta flaggor och orgemblemer, liksom vägen från skeppsbron till domkyrkan kommer att bli belagd med svarta mattor. Sjelfva kyrkan blir för tillfället draperad med rt kläde; i dess midt uppställes en stor katafalk, som skall uppkistan. Kejsar Frans Josef och alla de a erkehertigarne skola i en med rt kläde öfverdragen bat begifva sig ombord på Elisabeth så snart skeppet gått för ankar och derstädes mottaga kqisar Maximilians lik. Medan detta föregår aflossas orgsalvor från citadellet. Från skeppet blir liket i högtidlig procession fördt till torget, der biskopen och det öfriga presterskapet tta en kort sorggudstjenst. Derefter s kistan af sjöofficerare in i domkyrkan, der den egentliga sorghögtiden kommer att cga rum. När denna är slutad, öppnas kyrkan för den stora allmänheten. Följande dag blir kistan satt på ett med sorgemblemer okt jernbantåg och förd till Wien, der de kyrkliga högtidligheterna återupprepas, och derefter blir liket bisatt i Kapucinerkyrkan. RYSSLAND. Journal: de S:t Petersbourg offentliggör ring 30 dokumenter ri rande den orieniska frågan, och hvilken publikation är bestämd att komplettera Frankrikes, Englands och Italiens meddelanden. Samma tidning anser Etendards påstående beträffande ett sammanträde af stormakternas sändebud i Paris till en konferens mycket förhastadt. Att börja med, säger tidningen, måste makterna öfvertygas derom, att konferensen öfver hufvud kan leda till ett nyttigt resultat. Efter Rouhers förklaring kunde man allsicke veta hvad Frankrike i den romerska frågan egentligen fordrade af de europeiska makterna; till denna stund vore det blott bekant, att Frankrike ännu hölle konferensen för möjlig. Petersburger Zeitung skrifver i den slaviska frågan: Vestslavernas politiska belägenhet är sedan länge icke tillfredsställande. Befolkningarne ha att kämpa om sin natio-! nalitet och sina borgerliga rättigheter samt: räkna på Ryssland för att kunna gå segrande ur kampen. Våra talare. och skalder ha! lofvat dem vårt bistånd. Å andra sidan står det illa nog till med våra vestgränser. Den tyska enhetens förvor igande kommer att för I yssland tillsluta Öster; sjön. Det är alltså på tiden att tänka derpå, att den slaviska . stammens öfvervigt på hela området mellan : Weichseln och Bosphoren blir återställd. Slavernas sympatier skola städse vara för! Ryssland. frigt fortfar den ryska pressen att be-: klaga sig öfver den vestliga pressens utfalll; mot Ryssland oeh tillskrifver denna animositet ett slags fruktan vch bekymmer öfver! det nyfödda, kompakta slaviska rikets tillväxt. TURKIET. Levant Herald meddelar, att det föregå-: ende onsdag hållna ministerrådet bifallit de koncessiener, som de kretensiska delegeradel. begärt och hvilka vi i gårdagens referat upp! äknade. — Under den när nde spanmälsdyrheten har Porten på tre månader upphäft införselstullen på spanmål. ; NORD-AMERIKA. De senaste tidningarne från Newyork meddela redan de första detaljerna af den debatt som börjat i kongressens båda hus med anledning af presidentens budskap. I senaten beskyllde chefen för det repub ikanska Ppartiet Sumner presidenten rent ut för att :genom sina der fällda yttranden reta till borgerligt krig. Till Johnsons försvar uppträdde en af de konservativa ledamöterna mrli må det Pandanv allie

21 december 1867, sida 2

Thumbnail