Aftonbladet – 18 december 1867, sida 3

lista. De äro köj öpingarne Totnes, Great Yarmouth, Reigate och Lancaster. NORDTYSKLAND. Under öfverläggningen i preussiska deputeradekammaren angående inrikes förvaltningen yttrade Virchow, att regeringen hade bort förelägga landtdagen en proposition om de nya landsdelarnes organisation; han motiverade förslaget om homsmältning af de slesvigska och holsteinska regeringarne, liksom det som rörde kretshufvudkassan i provinsen Hannover. Inrikesministern framhöll de förefunna skiljaktigheterna i de nya landsdelarne; befolkningen i Elbehertigdömena fasthänger med stor kärlek vid sitt lands organisation. Organisationen af förvaltningsärendena vore ett kungligt prerogativ,landtdagen egde endast bevillningsrätten, regeringen har före organisationen af Elbehertigdömena och Tiannover velat inhemta landtdagens åsigt. Sessionen blef derpå ajournerad, utan att nägot beslut blef fattadt. ÖSTERRIKE. Från Wien meddelas den 14 Dec. efter N. Freie Presse, att den nya författningens promulgation skulle vara att vänta i nästa (d. innevarande) vecka. Den författningsministören skulle strax derpå träda till styret, densammas bildning vore principielt bestuten och skulle omedelbart efter författningens kungörande ett kejserligt handbref vara att motse, hvilket uppdrög herrehusets nuvarande president, furst Carlos Auersperg, kabinettets bildning. Ministerlistan var innu icke fastställd. tioner denna vecka ega. derpå ajourneras för att i första hälften af Januari 1868 åter sammanträda. Före äjourneringen skulle presidentval ske på grund af den nya författningen; man trodde att den förre presidenten skulle bli omvald. ITALIEN. Den s. k. gröna boken, som nyligen blifvit utdelad i parlamentet, innehåller, såsom vi nämnt, två afdelningår, af hvilka den ena uteslutande upptager diplomatiska handlingar rörande Antibes-legionen, den andra redogör för alla öfriga underhandlingar i den romerka frågan. I denna senare afdelning finner man bland annat de italienska diplomatiska agenternas berättelse till ringen om de mmande makternas ställning till frågan. Preussen anbefaller den största försigtighet s för att undvika svårare förvecklingar-4Ryssland visar sig mycket sym patetiskt och förklarar att det skall göra allt hvad det kan till Italiens bästa. Engelska kabinettet uttalar sin ledsnad öfver, att det icke i tid kunnat blanda sig i saken för att förekomma den andra franska expeditionen till Rom, och lofvar att lägga sig emellan, för att förhin-s dra, att de italienska truppernas inryckning i Kyrkostaten, skall betraktas såsom en casus belli, Från Österrike erfar män ingö ting. Lord Stanley meddelade för öfrigt Ttaliens ändebud underrättelser, som ej voro egnade att afskräcka italienarne. Han sade bland annat, ätt franska regeringen icke var synnerligen obenägen för de kungl. truppernas g inryc ckning på det påfliga området. En desch från Nigra af den 17 Okt. går ännu ängre; Nigra förklarar, att Rouher umgicks med tanken på en fransk-italiensk intervention, men likväl icke ville taga initiativet. Vidare inhemtar man af samma dokument, att det icke var kabinettet i Florens, som gaf. första uppslaget till en europeisk konfens. Denna ide underställdes Ratazzi af er i sammanhang med andra planer. Det ar r fråga om att återställa ordningen i Kyrkostaten genom italienska trupper, derefter genast gå tillbaka öfver gränsen och under tiden tillsammans med Frankr föresla en euroför peisk kongress. Nigra förklarade denna plan i ha utsigt att bli antagen i Paris, men uppf icke på hvad gi und han -kunde ingifva n regering denna förhoppning. Ratazzi gaf sitt s samtycke, men vägrade att taga initiativet. Hvad Antibeslegionen beträffar, så får man i den gröna boken bekräftelse på, att italienska regeringen oupphörligt sysselsatt g med denna sak. De förnyade. paminnelser hon gjorde i Paris bevisa, att hon ansåg eral Dumonts beskickning till Rom såsom on kränkning af 5 eptemberkonventionen och rst blifvit tillfredsställd genom följande betämda för monts beski ckning angår, så desavuerar jag cke, utan rnekar den. (I anledning af denna jestämda förkl aring förtjenar det erinras om, att en skrift med titeln: General Dumonts skickning till Rom förekommer i den frana blå bokem och att man deri läser fölande: En infaererigeneral, herr Dumont, olef skickad till Rom, för att undersöka orsaken till denna modfälldhet och återupplifva kär-andan. Den 13 dennes fortgick ännu diskussionen representantkammaren rörande den romerka frågan. Guerzoni talade mot alliansen ned Frankrike och mot all tanke på ett förrag mellan Italien och påfven. Justitieminitern Mari besvarade vensterns anföranden. raribaldis expedition var, menade han, en cränkning såväl af de af parlamentet slutna lagarne som af det politiskt anstä liga. Ratazzi borde ha egnat hela sin verkamhet åt den inre reorganisationen och på let samvetsgrannaste efterloft Septemberkonrentionen. Att påfvens verldsliga makt skall ga slut är icke ett partis, utan allas önan. Redan Dante hade sagt, att sammanlandningen af den andliga och verldsliga uakten neddrager religionen i stoftet. Men nan finge -dock icke försöka att genom våldamma medel påskynda den romerska frå sans lösning. Man måste vänta till dess Rom jelf kommit till visshet om, att en regering, om, icke kan ega bestånd utan intervention ich legoknektar, är förlorad. Thärdighet var vad som förnämligast forårades af landet. Ministern redoj jorde för tilldragelserna vid nvi asionen på det romerska området och sökte den fullkomliga lagligheten af Garibalstering. Må de, så slöt ministern, )e wilka anse Septemberkonventionen våldförd, enom uppsättandet af Antibeslegionen, vid ämpligt til ingar. Interventionen är äfven ett verk af len, som frammanat den. — Den 14 skulle ninistern fortsätta sitt tal. Den 3 dennes kl. 8 på aftoneh erhöll msgr i rianelli på Piazza de Monterone ett dolktyng. Mördaren tog hvarken börs eller ur f prelaten, hvarföre attentatet tyckes vara ent politiskt. Såret skall vara temligen farigt. GREKLAND. Från Athen skrifves den 5 Dec., att deuteradekammaren efter lifliga debatter med 8 röster mot 49 förklarat det vara af tränande nödvändighet, att framförallt öfvera om den för armöns utrustning: erfori ga krediten af 10 millioner drachmer, varefter kammaren fortfor att diskutera onskriptionslagen. Konungen hade den 7 Dec. kallat hufvududmännen för alla partier till en konferens. tyktesvis förljöds, att en ministerförändring örestod. TURKIET. Enligt samma blad skulle valen af delegarum och riksrådet laring af Moustier: Hvad Dulå le reklamera i parlamentet, men ) cke taga sin tillflykt till våldsamma hand3 Br Enliot till Athen deh 5 Dec. ingångna un