Aftonbladet – 18 december 1867, sida 2

resan, original af F. Hodell. Första och tredje akterna af sistnämnda stycke äro förlagda till Stockholm, den andra till Paris. RO i — Till Diak exponeras och försäljas fruntimmersarbeten i morgon torsdag från klockan 11 förmiddagen 7 eftermiddagen i Brunkebergs hotell. — Sjömannaföreningen hade vid sin ordinarie sammankomst sistl. måndag glädjen emottaga två gåfvor till förökande af sin kassa, den ena å 150 rdr af en Onämnd medlem och den andra å 30 rdr af en Vän af Sjömannaföreningen. För dessa gåfvor har föreningens styrelse härmed velat offentligen betyga sin tacksamhet. — Offentliga föredrag. Hr Knut Forsserg ämnar om lördag kl. 7 e m. fi S öfver städers tomtreglering så i sanitärt som naturskönt hänsgende, med särskildt afseende fäst på Stockholms nya tomtregleringsförslag, upprättadt af dertill af stadsfullmäktige i Stockholm utsedda komiterade. Föredraget kommer att hållas i hr Hammers lokal vid Blasiiholmen och delas i två afdelningar. Första afdelningen: Byggnadssätten och gårdarnes inredande i Gamla Rom och Pompeji, dito i Hansestädernä under deras makt, och likaså i Päris, Marseille, Geneve, Wien och London under våra dagar. Andra afdelninen: Skärskådande af det nya förslaget till Stockholms tomtreglering jemte en kritik öfver de olika — vattendrag, hamnar, tomter, torg, kyrkogårdar och öppna promenader rörande — förslagen. — Engelska ångfartyget Alert, kapten Askew, inkom i Re till Dalarö med last af omkring 3000 säckar mjöl från Stettin. Lasten, som lossas derstädes, kommer ome delbart att köras landvägen hit, emedan något magasin.stort nog för ett dylikt parti ej finnes derstädes. — Koleran har, enligt de senaste underrättelserna från S:t Petersburg; visat sig derstädes. Sex fall nästan alla med dödlig utgång, hade inträffat. — Poststölden i Sundsvall. Tidningen Sundsvalls-Posten för sistl. lördag innehåller med anledning af Hallenbergska förskingringen atskilliga grava beskyllningar mot Poststyrelsen, dem vi anse oss böra återgifva bland annat af det skäl att styrelsen måtte sättas i tillfälle att förklara hvad Sundsvalls-Posten lägger densamma till last. Uppsatsen lyder sålunda: . Poststölden och hvad mera dermed står i sammanhang utgör fortfarande allmännasamtalsämnet härstädes, rik som denna, ruskiga händelse är på en mängd ämnen för utläggningar och bearbetningar. Till hvad -vi i förra numret meddelade hafva vi liteteller intet att tillägga angående sjelfva händelsen. Den qvarstår tyvärr med sina sorgliga fakta, ifvande rik näring till reflexioner öfver det ätt, hvarpå det blifvit möjligt för den förvunne Hallenberg att kunna uppgöra och utföra denna sin djerfva plan, öfver det till ytterlighet slappa och liknöjda sätt, hyarpå poststyrelsen behandlat hans tjensteförhållanden härstädes, trots alla de mångfaldiga yttringar af klagomål och missnöje, som på flerehanda sätt höjt sig deremot och icke kunnat undgå att nå styrelsens öron, samt slutligen och kanske mest öfver det i sanning både ömkliga och löjliga sätt, hvarpå poststyrelsens ombud, hr Öfverström, utfört sitt uppdrag i.denna sak. Innan vi vidare belysa detta, må emellerid i afseende på rymmaren meddelas, att, såvidt i går afton var kändt, det icke lyckats att gripa honom. Det enda man har sig bekant är att han återvändt från den förr omnämnda gästgifvaregården (Sanna) norr om Hudiksvall, under förebärande att han i sistnämnde stad qvarglömt sin kappsäck, och sedan vidare fortsatt resan söderut. I tisdags blef för Stockholmspolisen kändt att Hallenberg på måndagen kl. 7 e. m. begifvit sig från Upsala med skjuts inåt landet. Polis hade utskickats för att gripa honom. Öfverståthållareembetet har äfyen vidtagit sådana åtgärder för rymmarens efterspanande, som i allmänhet anses erforderliga och lärer jemväl från Stockholm för Hallenbergs fasttagande vara, telegraferadt till utlandet. . Sålunda gör res. visserligen åtskilliga försök att ännu kunna gripa honom, ehuru det numera torde vara tvifvelaktigt med, hvad. framgång, då, det. ej redan skett, och han lyckats vinna betydligt försprång. Men, vore man nästan färdig att fråga, hyadan allt detta bråk? Poststyrelsen har ju så länge och tålmodigt sett genomfingrarne med den nu afvikne, aldrig fästat något afseende vid mängden af änmärkningar mot honom och hvarföre då icke slutligen begagna sig af alla dessa gynnsamma omständigheter? vi erinra t.ex. om huruledes i December månad förlidet år vid härvarande rådhusrätt förekom ett mål angående olöfligt tillgrepp af en mängd bref, hvari penningar förvarats, om hvilket tillgrepp en 14 å 15 års pojke blef öfverbevisad, — framgick icke af ransakningshandlingarnes innehåll, att.de mest otroliga oordningar vore rådande å härvarande ostkontor? Målet refererades temligen utförigt i denna tidning och återgafs vidare i Stockholmstidningarne, så att poststyrelsen redan under dess fortgång kunde följa detsamma. Den blef ytterligare i tillfälle att i dess helhet bedöma såken derigenom att ransakningshandlingarne blefvo, såsom vi få numnmit, utskrifna och af rådhusrättensinsända till poststyrelsen, för att sätta styrelsen i tillfälle pröfoa, huruvida sådana omständigheter förekommit, att särskild talan emot Hallenberg borde anställas. Såvidt vi känna blef resultatet endast att Hallenberg ungefär samtidigt undfick — ytterligare sett års. forordnande att förestå härvarande postkontor. I afseende på hr Öfverström och hans uppdrag torde man svårligen, huru mildt man än skulle vilja bedöma förhållandena, kunna undgå att finna det han låtit komma sig till last en ytterlig grad af godtrogenhet. Ett aldrig så ringa aktgifvande på sitt uppdrag, de för handen varande omständigheterna, hvarunder han sammanträffade med Hallenberg i Hudiksvall då denne ännu ej — hvad ock torde hafva varit veterligt — erhållit permission men likväl var stadd på en längre resa, borde väl tillika med det nyss undfångna särskilda telegrafmeddelandet hafva väckt några misstankar och manat att, om också det sällskapliga umgänget i formelt hänseende icke kunnat på aftonen undvikas, likväl hafva ett vaksamt öga på en person, för hvars skull hela den länga resan tillkommit. Och vidare, då under vägen spåren efter Hallenberg snart förlorades, hade väl detta bort föranleda till antingen ett återvändande eller ett buds sändande till Hudiksvall för upplysningars meddelande och, om så hade ansetts behöfligt, för efterspaningars anställande, I stället färdades på dagen hr U. till Majs gästgifvarogård (den närmaste intill staden) hellre än att med ens fara fram till Sundsvall för att der vinna visshet och genast kunna sätta sig i telegrafförbindelse för efterspaningar. Nu kunde ej detta ske förr än efter hr hitkomst på måndagen, då