Aftonbladet – 18 december 1867, sida 2

lerefter af konung Carl X Gustaf blifvit anslagen dåvarande biskopen i Lund för hans lifstid, enligt hvad som synes af en i lomkapitlets arkiv befintlig af K. M:ts kommissarie till Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län i Hel ingborg den 10 April 1760 fven resolution uppa biskopen dr Peler Winstrups insinuerade genheter. Biskopens i Lund rätt att ifr ande afvift fortfarande uppbära bekr genom ofvannämnda k. resolution den 18 April 1689. Den afgift, som under namn af cathedraticum på grund af kanonisk rätt alltifrån de ildsta tider tillbaka till biskopen utgjorts af stiftets kyrkoherdar, bekräftades genom ofvannämnda k. bref och resolution den 28 Okt. 1560 och den 18 April 1689. Afgiften utgår med 75 öre af hvarje stiftets kyrkoI erde och redovisas på samma sätt som studiiI atten. Helgonagård, eller såsom den tidigare kallades Helna kyrka, med dertill liggande . vods i Öfre Torna och Stora Raby byar, synes först i början af 1680-talet hafva blitit anslagen till biskopsstolen i Lund. Men uti den för biskopen Knut Hahn, som efterträdde den från danska tiden qvarsittande biskopen Peder Winstrup, under den 3 Febr. 1680 utfärdade fullmakt tillförkrade honom vid biskopsembetet och de vilkor och lägenheter, inkomster och heter, som hans antecessor pa sitt embetes ägnar före honom haft och njutit,; da det dare i k. resolutionen, biskopen ; Aug. 1681 ; j 29 ordagrannt hete ter biskopen har sjelf underdänigt att första sig med tolf hemn ra nöjd, i stället det att den förra biskopen ett fast större tal) hade, så vill ock K. M:t lata biskopen dessa tolf hemman u a och behålla jemte all annan rättighet, m hans antecessor förr har atnjutit; och då slutligen på sätt i k. brefvet den 14 Dec. 1682 säges, att biskopen i Skåne Canutus Hahn hafver låtit sig benöja med tolf bönder under biskopsstoleni Lund, der likväl hans framlidne antecessor ) har innehaft emot nagra och sjuttion, och ältmarskalken och generalguvernören hr von Åscheberg sedermera för brukots skuld vid Helna kyr a, som är förordi tillagt honom Raby, hvilka het Ph litet ännu bebygden, och hvilka biskopen skulle få njuta och behålla under ugedagsfrihet, så också att nämnda gård med gods bli biskopen upplaten såsom ersättning för hvad hans företrädare i tjensten haft lön I anslaget i annat Jord ds, h rid mot mom. 14 i Malmö recess blifvit, förmoden vid biskopen dr J. Winstrups död 1697, från biskopsstolen indraget. Hvilket detta jordagods varit är domkapitlet icke i tillfälle att fullständigt och nöjaktivt angifva. Men dels af ofvannämnda k. bref den 28 Okt. 1560, dels af handlingar, som under niris 287, 437 och 1764 finnas refererade i L. B. Falkmans ofvan åberopade Förteckning,, synes emellertid att biskoparne i Lund haft sig anslaget en kronans äng, kallad, Bryggareängen, som uppskattades till 100 fass hö, likaledes en annan äng, nde intill den förra och uppskattad till 80 lass, samt en ansenlig mängd kapitelsgods under Lunds domkyrka. Genom k. resolutionen den 18 April 1689 har Helgona kyrka med dertill iggande hemman blifvit bisk olen i Lund mtid anslagen. ande de biskopen i Lund an prebendesocknar, Lomma, och Flädie, mhemtas af det redan ofta åberopade k.j brefvet den 25 Okt. 1560, att Lomma församling redan da blifvit till s underhåll anvisad. Att jomväl milling förmodligen i egen ex till Lomma sasom prebende tillhört stolen torde unna slutas deraf att L. B. Falkman i sin teckning unde rintendenten i Skane stift Pi ifvit s. k. beskärmelsebref af för hans socknar Lomma och Flä Pp Okt. 1644 emot öfverfall och plundring af konungens officerare. Fjälie församling lag vid den tiden såsom prebende till rektor x i Lund. Enligt en i Skanes poli a historia af Abraham Cronholm (Stockholm 1857) delen 11 sidan 764 ur riksar meddelad uppgift, hade biskopen dr w instrup tillagt sin kapellan i Lomma nämnde socken. Genom k. resolution den 18 1689 blef, såsom orden lyda, prebendepastoratet Lomma med ilie och Flädie fortfarande adt biskopen i Lund. pitlet anför härefter, hurusom biskopslönen vida stiger det belopp K. M:t och rikets ständer efter fastställda grunder bestämt eller 15.000 rdr rmt, hvarföre nämndens lag om Fjälies och Flädies skiljande från biskopsstolen af domkapitlet bifalles, med den hemställan naturligtvis att det nya pastoratet måtte blifva regalt. I afseende pa Helgona gards och gods bibehållande vid biskoppslönen yttrar konsistorium samma ömhet som nämnden, sökande bevisa att denna från kronan afsöndrade egendom omöjligen kan för e ra tider fran biskopsstolen sh Den af konsis rium åberopade rättsgrunden är följande: Då jemlikt rikets ständers skrifvelse den 29 Oktober 1860 i anledning af Eders K. Mits proposition, angaende grunderna för och regleringen af biskoparnes aflöning, pre ståndet sin del ansett att, utom hvad högstberörda proposition innehölle, bland annat ande bestämmelse meddelas, attnemligen afkastningen af boställen, hemman, lägenheter och jordar, som för all framtid blifvit bi skop i visst stift uttryckligen tillförsäkrad, ej må till annan biskops aflöning användas, och då vidare k. resolutionen den 18 April 1689 uttryckligen förklarar att härefter egentligen under — biskopsstolen skall höra, bland annat, Helgona kyrka med retton derunder liggande hemman, så Il imnda gods, som ålunda otvetydigt bli biskopen i Lund för all framtid tillförsäkradt, ic emot prostostandets hestridande och i strid med 44 presterskapets privilegier lagligen knnna Lunds iskopsstol helt och hållet eller till nagon del afhändas, för att till annan biskops aflöning använda Konsistorium afslutar sitt utlåtande med det förslag, i likhet med nämnden, att Helgona gård, som i arrende lemnar naturaprestationer, efter medeltalet af de senaste 20 årens markegång i penningar uppskattade till 18,449 rdr, måtte säsom förr tillhöra biskopslönen, liksom Lomma prebende, då lönen kommer, efter den af nämnden uppgifna beräkning, att uppga till 21,153 rdr, studiiskatten, chatedraticum och andra mycket urmodiga och besynnerliga inkomsttitlar inberäknade. LÄTTERATURTIPNISG. Innehåll: Kindblad, Ordbok öfver svenska språket, första och andra häftena. L — Laboulaye, Kung Pudel, — Jul-litteratur IF. Ordbok öfver svenska språket af Karl Eduard Kindblad. — Första häftet. (Stockholm