Aftonbladet – 18 december 1867, sida 2

Va jelbart uppdragen, och denna öfvertygelse, let man, meddelade sig äfven åt lärjunarne. Att det lag något öfverspändt i allt letta, må så vara; men det var ej en öfverhet af det sjukli t, som i hinluisk sjelfbetraktelse rufvar öfver sitt eget g, utan något af denna heliga eld som funeft its hos alla kraftig naturer, hvilka i ettlFEi ller annat hänseende fört verlden framåt. —fa Med undantag af den egendomlighet som H: Solds personlighet påtrycker skolan finnes m ör öfrigt ingenting som skiljer henne från oc le andra Grundt nska skolorna, eller de jpa lanska högskolorna i allmänhet. Samma up a undervisningssätt, frånvaron af all lex-lfo sning, sjelfstudium genom läsning af ut-bil närkta författare, skriftliga uppsatser öfver gå örelagda ämnen, samt slutligen den fris ch upplifva de sängen förekomma äfven här. ty Vid mitt a inträde i skolan presenteve ade Kold för mig eleverna med orden: Säåga lär se ansigtena ut.. En menniskas ansigtemi ar alltid betydelse, men i en sådan läroanlär alt som denna är det ovilkorligen på ele-!me ernas ansigten man st riktar blicken. dr )et finns naturligtvis olika grader, men i allän nänhet har jag i de skolor jag besökt fun-H: it ett vaket uttryck med lif i ögat. ade särskilt skäl att fästa min uppn amhet på sina elevers fysionomier. ade redan tryckt sin adel på mänga, och lar ler processen ännu ej var genomförd var ende d början gjord. Intressant var härvid att e ett och annat ansigte med de mest ch fula drag — låg panna och en red mun — som förut måste haft nagot ha jesc) -likt, nu förete ett uttryck som g, tt man knappast märkte det oproportionetic ade deruti. me Som jag i mitt senaste bref berättade, är lef ITjallese under en del af sommaren högskola gj Huru denna skola tillkommit, jde mig Kold följande: En af le unga karlarne hade en dag bedt honom jIL utt hans fästmö matte fa komma till skolan ch på samma gång som han afhöra föreIragen. När denna begäran beviljades, komno andra och begä de samma förmån för ina systrar. Kold lät dem komma: de toos om hand af hans syster, som är skolans wusmoder, och fingo under tiden emellan lekionerna deltaga i göromalen inomhus. Småde ingom växte antalet så betydligt, att Kold veslöt att för dem öppna en kilt kurs inder de tre första sommarmanaderna. Denna kola har nu under flera är fortgatt, och med le bästa resultater. Dessa högskolor för qvinnor, sådana vi sett lem på Marielyst, Holsteinsnminde och här, h ch säsom de äfven finnas på Vallekilde och ? lera andra ställen i landet, äro onekligen ett a w högskoleideens mest lofvande skott. Hvad H senom dem bör kunna uträttas för spridan-),. le af en god och sund bildning i allmogens KN vem låter lättare tänka än uttala sig. Komär ner derföre en svensk högskola till stand, vör hon ej umma att af den danska tilli gna sig äfven denna del). ? Men den danska högskolan har, utom detta, ifven skjutit ett annat skott, som ej mindre 9I vittnar om den lifskraft som bor inom henne. vr ych här är rätta let att beröra äfven letta, emedan Kolds skola just är en af dem som fö gifvit denna nya afläggare. Det P ir de s. k. friskolorna, eller de förbättrade ? folkskolor (almue-skolor, såsom de här kalas), som äro ett slags filialer till högskonm orna, erhålla sina lärare derifrån och der Sn indervisningen ledes i samma anda och till ? hufvudsaklig del efter samma metod som i N lessa. Någon död katekeseller lexläsning i K ullmänhet förekommer cj heller här. Kristendomsundervisningen sker muntligen och på ett sadant sätt att barnen fatta religioA rens hufvudsanningar både med hjerta och ) förstånd. Pa samma sätt med den del af historien, geografien och naturläran som medlelas i dessa skolor. I stället för att högskolorna förut mången gäng nödgades mottaga lever som voro mycket klent underbyggda, de sålunda i friskolorna fatt förberedande utdelningar som i hög grad underlätta deras wrbete. Dessa skolor ha uppstått på ens väg eller genom fria föreningar och sammaninga på det närmaste me red den kyrkliga örelse som har sitt namn efter Grundtvig. Men huru är det möjligt, skall man utt dessa enskilta skolor kunna bestå tillsammans med det allmänna skoltvänget? Jag rågade så och erhöll följande svar: F mas elever måste infinna sig vid ärsexanina i de offentliga skolorna för att undergå förhör, men blifva, när de kunna förete intyg af en prest att de besitta nöjaktig kriendomskunskap, befriade från allt katekesörhör. Sådana intyg äro här ej svara attlej ;rhälla, då de grundtvigianska presterna med F if och själ omhulda dessa skolor samt man bi Danmark genom sockenbandets lösning eg an vända sig till hvilken prest som helst ) äl ned en anmodan om ett sädant intyg. sk Till det danska presterskapets heder kanut yckså sägas att det i allmänhet visat sigoc välvilligt stämdt både mot högoch frive skolan. På de flesta ställen är förhållandet de mellan dem det ta, sasom det ju också ka vara emellan institutioner hvilkas uppon sift är att arbeta för samma stora mål. Un-k antag gifvas dock, och man ser här och ler en och annan af statskyrkans prester, ide kortsynt förblindelse, ifra emotoch i ord och fö andling bekämpa dessa anstalter för spri-fö lande af en sund och lefvande upplysning h: land folket. Bland de medel de härvid an-lkc ändt är äfven den gamla metoden att be-dr kämpa reformen med hennes egna vapen. Sålso har en pastor Clausen i närheten af Odense fa ipprättat en högskola, med särskilt ändamal utt motarbeta den i Hjallese. Karakteristiskt gi att lexläsningsmetoden blifvit i denna lst ola åter införd. Vi behöfva ej tillägga att af Kolds skola ingenting förlorat på denna rihv ralitet. ke Vinterkursen omfattar i Hjallese endast 5at nånader, från 1 Nov. till 1 April. Lärarnesk wa derefter ferier till 1 Maj, då sommar-he kursen för qvinnor börjar och fortgar tilllni len I Aug. Sedan skolan under den sistmnda månaden lemnat undervisning åt se-sa ninarister och äldre män som önska utbilda in ig i ett och annat ämne, stänges hon för att na nyo öppnas den 1 Nov. till en ny vinterde urs. Afgiften är här 10 riksbankdaler i de nänaden i ett allt, således för hela vinterwursen 100 rdr sv. rmt. Eleverna äro ejlal lär, som på Marielyst och Hindholm, förde-)B: ade på en mängd mindre sofrum, utan ligga pe lla i en gemensam stor sal. Deras antal!so ir för närvarande nägra och sextio. ko Kold sjelf är en man af folket, och den15 ära kännedom han i följd deraf eger omlor lmogens behof, ställning och hela tänke-va h handlingssätt, har, jemte hans oegennytku iga sträfvande för dess bästa, ej litet bidraaf it att här skaffa honom den stora popula-sk itet han ätnjuter. Son till en fattig by-Si H ) Som ett tillägg och tillika fullständigande af hvad YC jag i mitt senaste bref yttrade om högskolan för eff qvinnor på Holsteinsminde, återger jag här föl. jande bestämmelser ur denna skolas undervishå ningsplan: Ingen elev antages som är under 16 år. Undervisningen meddelas i religiös och? folklig anda. Den skall omfatta: 1. Bibelläs ning. 2. Fäderneslandets historia och geografi. 3. Modersmålet, dess rätta bruk ital och skrift. I 4. Hushållsräkning och bokföring. 5. Skrifning.y. 6. dgårdsskötsel. teoretisk och praktisk.