Aftonbladet – 14 december 1867, sida 2

på Andres knä, för en stund aflägsna sig, sade han: Förklara dig närmare. Andre fattade hans händer, tryckte dem hårdt och sade: Jag skulle inte för bra mycket velat ha en sådan mission att uppfylla; men du är en man och en soldat; så tungt slaget än är, skall du dock mottaga det såsom sådan. Det gäller madame de Brevillan, inte sannt? Jo. . Hon har kanske komprometterat sitt namn genom någon skandal? Kanske har hon gjort skulder, som skola låta hennes namn gå genom alla tidningar? Kanske. har hon rest med någon äfventyrare? Om det inte vore någonting annat än det ! Guillaume bleknade. Du torde påminna dig, fortfor Andre, att du vid din afresa gaf mig i uppdrag att öppna dina bref och inte sända dig några andra än dem som kunde ha något särskildt intresse för dig. Jag sparade dig derigenom från att läsa två eller tre dussin, och jag skötte dina affärer helt frankt. Ack, de gamla vännerna glömma dig minsann inte och draga friskt på dig, som om du vore en bank. Hvad skulle jag väl för närvarande göra med mina inkomster, om inte mina vänner hjelpte mig med dem? Ja, jag känner dina tankar i detta afseende, och för öfrigt hade jag dina order. Då jag för några dagar sedan återkom från en Jagt, bief jag bland en packa bref, som man bar till dig, varse ett, som genast föll mig i ögonen. Det var från madame de Brevillan och bar S:t Germains poststämpel Och du öppnade det? Ja, ögonblickligen. (Forts.)