— Kassabalansen i Eskilstuna sparbank. Till fullständigande af hvad i gardagsbladet härom meddelades efter Eskils tuna Allehanda tillägga vi efter Eskilstuna Tidning följande: Enligt räkenskapsföraren Fahlanders en föregående gsdag afgifna bekännelse skulle försnillningarne tagi sin början 1860, och hade F. dervid tillvägagått så, att han ur ett stängdt skåp på rådhuset uttagit af sparbanken redan inlösta sparbanksböcker; ur dessa borttagit den sida, som var försedd med egarnes qvittens; för falskat etiketterna samt försett böckerna med diktade namn på egare, å hvilkas vägnar F. af kassaförvaltaren utbekommit af de medel, som salunda syntes vara insatta, summor till ett, enligt F:s egen beräkning, sammanlagdt belopp af omkring 15,000 rdr. Vid måndagens förhör uppträdde rädman Söderholm såsom befullmäktigadt ombud för sparbankens styrelse, och stadskassör Jernbergh i samma egenskap å stadens vägnar. Hr Söderholms bestridande af stadens rätt att sända ombud gendrefs af hr Jernbergh och lemnades af domstolen utan afseende. Det upplystes, att beloppen af F:s tillgrepp, som började redan 1859, utgjorde — savidt nu utredas kunde — 17,893 rdr 65 öre, hvilka med ränta nu skulle belöpa sig till 22,221 rdr. Härifrån skulle dock afga 425, med derå löpande ränta, ungefär 25 rdr, som F., för att hafva något att röra sig med, insatt på två på lika sätt förut inlösta af honom uttagna och förfalskade sparbanksböcker.. Deremot hade, enligt hvad som kunde upptäckas, intet tillgripits af insatta medel. Fahlander dömdes, med stöd af straffiagens 25 kap., 11, 12 och 22 S, till ersättning af det förskingrade jemte ränta! derå, till ett belopp af 21,771 rdr, samt 8 års straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende för sin återstående lifstid. Domen skulle und ställas Svea hofrätt, dit äfven besvä nvisning gafs, F. syntes med lugn åhöra sin dom.