Aftonbladet – 12 december 1867, sida 3

på kammaren företog pröfningen af statskuldbetänkandet. Finansministern förordade detsammas antagande. Tisza yrkade uppskof med rådplägningen deröfver tills budgeten blifvit framlagd. Undervisningsministern framhöll i ett med stort bifall upptaget tal, att Ungern genom lagens antagande öfvertog en stor börda, men att man måste betrakta utjemningsfrågan icke för sig ensamt, utan i sammanhang med situationen. Denna fordrar Ungerns förbindelse med helstaten, och Ungerns välgång skulle ej befrämjas, om riksdagen beslöte något, som framkallade finansiel förlägenhet i monarkiens öfriga länder. Ministern påpekade slutligen, hurusom genom friheten landets krafter skulle fördubblas och de öfvertagna bördorna göras drägligare. Ministerns tal blef på flera ställen afbrutet genom ganska lifliga bifallsyttringar. ITALIEN. Ministeren interpellerades den 7 dennes i representantkammaren rörande de förklaringar, som af franska regeringen afgifvits i lagstiftande kåren. Menabrea svarade, att dessa förklaringar utgjort föremål för ministerens rådplägningar, men att han icke kunde besvara interpellationen, innan han erhållit närmare upplysningar af det italienska sändebudet i Paris Äfven i senaten föreföll en politisk debatt. Torrearsa fäste uppmärksamheten på det tal, Menabrea hållit två dagar förut. Beträffande den romerska frågan ansag han Italien ega rättighet till Rom samt yttrade till slut, att Italien väl icke borde störa freden i Europa, men icke heller afstå från sina rättigheter. Menabrea svarade, att han redan tillkännagifvit ministerens afsigter och tillade, att den romerska frågan erbjöd stora svårigheter. En lösning är nödvändig, sade han, emedan frågan rör, ej blott Italiens materiella och olitiska intressen, utan äfven påfvens. Med moderation och ihärdighet skola vi en gång uppnå vårt mål — Torrearsa föreslog härefter följande dagordning: Tagande fasta på konseljpresidentens förklaringar och förvissad, att ministeren skall upprätthålla nationens värdighet och rättigheter, öfvergår senaten till dagordningen. — Leoardi anmärkte, att en dagordning rörande Rom från Mars månad 1861 redan fanns och föreslog att nu bekräfta densamma. — Menabrea antog Torrearsas dagordningsförslag, emedan det öfverensstämde med ministerens idter. — Canforti bekämpade Leopardis förslag, emedan 1861 års dagordningsbeslut talade om att gå till Rom tillsammans med Frankrike. lan yttrade, att Italien borde göra sig starkt, och att den romerska frågan då skulle vara afgjord. Han understödde Torrearsas förslag, som också enhälligt antogs af senaten. Försäljningen af kyrkogodsen gifver goda resultater. Enligt officiella uppgifter ha 2648 parceller, som försålts mellan den 26 Okt. och 28 Nov., inbringat en somma af 24,524,599 . lire. Deras taxeringsvärde var 17.570,622 lire — Skilnaden uppgår således till öfver 7,000,000 lire. Genom ett beslut af det romerska mini-! sterrådet ha alla tjenstemän, som under insurrektionen på något sätt visat sig tjenstaktige eller eredvillige mot Garibaldis friskaror eller de italienska kongl. trupperna, blifvit afsatta. Påfven har stadfästat detta beslut. TURKIET. Enligt nyheter från Wien af den 5 dennes, offentliggjorda genom Dresdener Journal, har sultan beslutit på Kandia ersätta Ali pascha genom Fuad pascha. Man förmodar att detta ombyte förebådar upprättande af den internationella kommission, som varit föreslagen. Hussein pascha har förbjudit befälhafvarne för de turkiska trupperna att taga till offensiven mot insurgenterna. Från Kandia berättas, att insurgenterna beslutit att ej nedlägga vapen. De vägra att inlåta sig i underhandlingar. Enligt telegram från S:t Peter sburg af den 7 December hade fiendtligheterna ånyo börjat på Kreta den 22 November. Turkiska trupper, beväpnade med bakladdningsgevär, hade afgått dit. I anledning af hos konsulerna anförda klagomål hade ryska krigsskepp åter börjat upptaga flyktiga familjer. Vicekonungen af Egypten vägrar att betala sin tribut och vill i räkningen uppföra kostnaden för kriget på Kandia. MEXIKO. Presidenten Juarez har förklarat republi-ken Guatemala krig. VESTINDIEN. Från Hayti berättas, att en allmän resning utbrutit mot presidenten Salnave. Uppgiften om en andra jordbäfning på ön S:6 Thomas befinnes grundlös. Den falska underrättelsen härrör från en felaktig tydning af ett telegram rörande den första jordbäfningen. Rättegångsoch Polissaker.