Aftonbladet – 11 december 1867, sida 3

Ol KOSANS Tixtning, och att beroendet ar vinuarna icke i någon mån kan tillfredsställa de anspråk man har på en hastig, tillförlitlig och billig kommunikation. Likasom förhållandet nu är med jernfartyg för sjön, vill jag bygga sådana för luften; den största olikheten dem emellan kommer dock hastigheten att utgöra. De senare skola nemligen röra sig med en hastighet från 0 till 1300 fot i sekunden, och blir det oe SR möjligt att tillryggalägga vägen från Stockholm till Newyork på 6 timmar för ett pris af5 rdr pr passagerare och 5 öre för bref. Telegrafen kan icke en gång täfla med en sådan inrättning, väl i hastighet, men icke i billighet och någon annan medtäflare känner man icke. Hvilken mäktig häfstång skall icke denna inrättning blifva i vetenskapens, industriens och civilisationens tjenst, och jag är förvissad att Sveas och Göthas söner gerna skola bidraga till utförandet af detta storverk, egnadt att upplifva fordna minnesrika tider. (Utdrag ur Norra Hallands Tidning.) — Niagara-industrien. I en skildring af Niagara-fallet i Nordamerika skrifver G. H. T:s korrespondent, hr M. R., följande om den industri, som Niagara-fallet framkallat: Några ord till sist om det sätt, hvarpå man på andra sidan Atlanten förstått att ti Igodogöra sig dessa stora naturfenomener. Man kan Iryggt säga, att hela den stad, som vuxit upp, är en frukt af Niagaraindustrien. Här finnas hoteller i en sådan mängd, att man utan öfverdrift kunde kalla staden Hotellernas stad. Ibland dessa finnas riktiga jätte-palatser, med 3 å 400 rum, såsom Cataracte House och International Hotel, båda inredda med all möjlig lyx och öfverträffande sina rivaler i Europa, till och med Grand Hotel i Paris, i vissa delar. Dessa äro de förnämsta, men dessutom finnas en massa andra, med från 100 till 200 rum, såsom t. ex. Spencer House. En annan industri, som utvecklat sig, är handeln med handarbeten, förfärdigade af indianqvinnor, såsom solfjädrar, fåglar, broderier, perlarbeten m. m. Uti eleganta bazarer, i stora butiker, ji små stånd, utbredda på bord i det fria, ja, på alla möjliga sätt utbjudas dessa varor. I de större försäljningslokalerna har man också rikliga lager af broscher, örhängen, knappar m. fl. saker, gjorda af stenar hemtade från djupet och brutna ur-stycken af Table-Rock-klippan, som under tidernas längd lossnat och nedfallit. Dessutom finnes en vacker samling petrifikater. Allt säljes dock endast till enormt höga priser, Äfven invid sjelfva fallen påträffar man vankees fiffiga sätt att göra penningar. Så finnes det förut omtalade assuransbolaget, der man för en gulddöllar kan försäkra sitt lif, innan man begifver sig ner i djupet. Många äro de, som låta narra sig härtill, och man anför en berättelse om huru en far gick med sin lilla dotter för att se det nedstörtande vattnet. Ditkommen säger han på skämt vill barnet, som han förde i handen: Skall jag kasta dig uti vattnet??? Barnet, uppskrämdt af fadrens ord, gör en ofrivilig rörelse och är inom ett ögonblick försvunnet. Fadren blifver förtviflad, och i sin ångest, då han utsträcker sina armar för att rädda sitt barn, blir äfven han dödens rof. Hela denna ssuransaffär skulle upphöra, derest man uppförde en liten barrier just vid sjelfva fallet, der besökande vanligtvis stanna — men då skulle ju ej vara någon den minsta risk, och detta är just anledningen till den rika förvärfskälla, som alrig utsinar så länge Niagaras vatten lockar tu. sentals åskådare. Negern, som följer besökande, sager 25 cent af hvarje, och för de oljekläder, ock, byxor och hatt, hvilka man iklädes, för att j bli genomvåt, betalas i hyra 1 dollar. Trolisen finnas ej i hela verlden 50 habiter, hvilka iro och blifva så väl betalta som dessa plagg. Uti det hus, dit man, enligt skylten, går kostnadsfritt upp för att bese fallen, möter oss en sod del humbug. När man väl kommer ned rån tornet, befinner man sig direkt uti husegaens butik, försedd med allehanda Niagara. närkvärdigheter, såsom stenar, indiansaker och otografier m. m. Mannen utbreder eig nu uti n flytande vältalighet, och inom kort äro dolarne sprungna till honom, såsom då en trollkarl med sin staf kommenderar försvinn. Ge. iom det förbindliga och artiga sätt, hvarpå främingen bedes vara så god och stiga upp, och de peqvämligheter som möta uti al!a de våningar, nan genomgår, der stolar, soffor, divanbord med tereoskoper och fotografier m. m. finnas för den om vill hvila, kan ingen gerna underlåta att aförda sin tacksamhet genom att köpa något utaf len vänlige och aimable mannen, som upplåter in boning så oegennyttigt. Mannen har också edan intjenat en stor förmögenhet och kommer i la tider att öka den, ty han lärer ha monopol å platsen. Så äfven med den, som hyr ut klälerna; han frågar om man ej vill som minne af romenaden under vattnet medföra en fotografiild. Högst få, ja nära nog ingen, sä; a nej här. ill, och inom 5 minuter är bilden färdig. satt i am, och mannen egare af 4 å 5 dollars. Så faografieras äfven hela grupper med vattenfalien ti fonden: Fotograferingen fortgår så länge da. sen medgifver, och de tusental af besökande, om dagligen äro här, lemna minst tredubbelt si nånga dollars till alla de tjens:villiga affärsmän, om uppslagit sina bopålar i närheten af den ika och ovärderliga inkomstkällan. Ett museum r äfven att bese, innehållande en samling af lika naturalster från omgifningarne samt åtskilga fornsaker från indianernas tider, äfvensom ck en Camera Obscura,