Aftonbladet – 7 december 1867, sida 4

Zuaverna. af Pierro Zaccone. 2 rdr. Sällan får man läsa en mer underbållande och liflig teckning af dessa så beryktade zuavers fältlif. F. d. parisoergaminen Poiyte och den gamle sergeant Simonnet utgöra ett par äkta typer af dessa elitsoldater i franska armeen för hvilka la gloires är lifvets A. och O. Den älskligaste qvinna möter läsaren i Meryem, en öknens dotter, hbvilken, drifven af kärlek till en af sin stams fiender, offrar fädernesland, slägt och vänner, ja sin egen lycka för att ursfanatiska fienders hand rädda den älskade och återförena honom med bans trolofvade. OchCatherine sodan — en pariserflicka utan hem och utan föräldrar, Polytes käraste, eantiniere hos Zuaverna, så drottning på balerna i Mabillo och Chateaa des flenrs, sodan gift med en rysk furste, men alltid längtande tillbaka till Zwaverna, med hvilka hon ock förenar sig utanför Sebastopol, och lefror sedan lycklig, nöjd och stadgad såsom sin käre Polytes hustru. Skildringen af alla de vexlande äfventyren är rask och lifi!g och det synes väl att förf. sjelf varit med om de flesta bändelser, som han berättar. (H. P.)