Aftonbladet – 4 december 1867, sida 3

HE Rör fn Ra NER NÄ !I terpellationen i senaten. Alla talaref, sor uppträdde, försvarade påfvens vefrldslig makt. Baron Dupin menade, atts det va katolicismen, som håller Frankrikö uppe pi det öfversta trappsteget; derföreå måst Frankrike också framför alla andra ydde de katolska intressena. Han angrep häftig den italienska regeringen och uttalade Mir tacksamhet till kejsaren, som i Frankrike försvarat Rom och katolicismen. Dupin ville icke härmed framställa någon fråga till regeringen, utan red-gjorde helt enkelt för förhållandena. — Kardinal Bonnechose sade, att kristendomen kunde lyckönska sig öfver att ha satt en dam mot protestantismens inkråktningar. Österrike och Spanien hade ofta erbjudit sig att gemensamt försvara der heliga stolen; hvarföre skulle man då nu jemte sådana makter tillkalla protestanter och annorlunda troende för att afgöra en fråga, som endast och allenast tilkommer oss? Åro vi nog starka att tvinga Italien att respek tera det påfliga området? Skall kanske konferensen med vapenvakt tvinga det dertill? Fravkrikes och det civiliserade Euro: pas maning har fört oss till Rom; må vi derföre uppmana regeringen att stanna qvar der, så länge faran varar. I denna anda I fortfor kardinalen, eh förklarade till slut, jatt den verldsliga makten måste upprätt hållas, emedan påfvarne ida denna skulle Isjuoka ned i ungefär sam ställning som patriarkens i Konstaifinopej Aldrig skall Iden katolska verlden affropade han — vid sidan af den helige faafea i Vaticaner tåla konungen af Italien på Kapitolium. — Kardinal Donnet talade i sammma syftning, Det italienska parlamentets böelut, hyvri genom Rom förklarats för Ialiems hufvudstad, måste undanrödjas. Nationexpas fr. het och värdighet gjorde det till ec plig: för Frankrike att egna sitt ord och sitt svXird åt påfvens sak. — Sedan kardinal Donnet, talat, uppsköts debatten till följande dåg. Det utskott i lagstiftande kåren, som har att pröfva lagförslaget om armens reorganisation, har nu förenat sig med regeringen om 9 års krigstjensttid. I afeeende på soldaternas rättighet att gifta sig har man deremot ännu icke blifvit öfverens, Utskottet vill nemligen tillåta soldaten att gifta sig i sitt 6:te tjensteår. ÅAfven om det mobila nationelgardets organisation är utskottet af olika tanke med regeringen. 1 ENGLAND. Hr Torrens tillkännagaf den 29 November i underhuset, att hen efter julferierna ämnar väcka en motion rörande politiska förbrytares utlemnande, på det att denna fråga ändtligen måtte bli reglerad. I Cork plundrades en vapenbutik natten till den 29 Nov., hvarvid, en stor mängd vapen borttogos. NORD-TYSKLAND. I lördagens session framlade finansministern för deputeradekammaren ett lagförslag angående ett fyllnadsanslag af en million thaler till civillistan. Detta tillägg var redan bebådadt i trontalet och taget i beräkning i den allmänna budgeten. Det motiveras af imonarkiens förstoring och af den upphöjda roll som krocan Preussen intager i nordtyska förbundet. Lagförslaget öfverlemnades till grenskning af ett utskott, oaktadt högerns ansträngningar, som yrkade ett omedelbart votum och medelst acklamation. Budgetutskottet har fått emottaga förklaringar af grefve Bismarck i fråga om de ersättningesummor, som blifvit utbetalta till de afsatta furstarne. Det var, eom man minnes, icke mindrefän 16 millioner thaler till konungen af Hannover, utan att räkna del! 600,000 livres sterling privat förmögenhet han eger i England, 8 millioner thaler tilll! hertigen af Nassau, Dessa summor ha, com bekant, blifvit lyftade på 60-millionerslånet, hvilket upptogs för krigets och marinens utomordentliga behofs skull. Den nu skedda användvingen var icke förutsedd i den lag, som autoriserade lånet. Också har referenten, Twesten, trott sig böra påpeka olagligheten af detta sätt att disponera öfver de lånta fonderna, flera medlemmar af utskottet ha lifligt klandrande uttalat sig deröfver och man väntar en het strid i kammaren derom. Flera Eng rveen ombildningar förberedas i Tyskland. Storhertigen af Hessen, af hvars område en del omslutes af det nordtyska förbundet, under det att det öfriga bildar en af de södra staterna, yrkar att denna senare del af hans territorium, som redan i militäriskt hänseende är förenad med konfederationen, också må ingå deri för hvad tullsystemet angår. Härifrån och till Hessens fullständiga inträde i förbundet är icke mycket-längt. Btorbertigen af Oldenburg, hvars miltärkontingent genom en särkild öfverenskommelse redan utgör en del af preussiska armån, föreslår att till konungen af Preussen afstå sina rättigheter beträffande postoch telegrafväsen. Underhandlingarne äro nära att afslutas. Slutligen har hertigen af Sachsen-Coburg förnyat sitt favoritförslag att fallkomligt fusionera de båda hertigdömena Coburg och Gotha, som hittills blott äro förbundna genom personalunion. Det tros att lan denna gång icke skall stöta på så stark opposition, som den, mot hvilken hans förslag tillföreve flera gånger strandat. Den under förra året inledda högförräderiprocessen mot ett antal hannoveranska officerare har efter lång hvila åter framträdt i det offentliga genom de tilltalades efterlysning och kallelse. De anklagade ha samtliga räddat sig genom flykten. Senaste numret af skämttidniogen Kladderadatsch har blifvit indraget genom polisens åtgärd; likaså ett nummer af Barmer Zeitung. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves den 29 November: Gårdagens session i herrehuset framställde genom de starkt besatta tribunerna en lifligare tafla än detta hus vanligen brukar förete; äfven medlemmarne sjelfva hade infunnit sig talrikt för att öfvervara sina nya kollegers inträde ; deremot lyste icke blott grefve Leo Thun och hans anhängare, utan äfven kardinal Rauscher och flertalet af hans parti, genom sin frånvaro. Utom orefve Blome voro blott de fyra polska fur