Aftonbladet – 30 november 1867, sida 2

Article Image
I LITTERATUR TIDNING. Innehåll: Ljunggren, Bellman och Fredmans gvistlar, IL. — Laboulaye, Försnta Staternas historia, B:te häftet — Mentzer, Atlas för svenska skolverket. — Parisorutställningens kartor. — Litteraturoch konstnotiser. Bellman och Fredmans epistlar. En studie af Gustaf Ljunggren. (Lund 1867.) I. Vi komma nu till arbetets kärna, dess audra aidelning, fom bär samma titel som hela boken. Först vänder sig författaren till framställningen af ?Bellmans lif och karaks ter?, dem han iraska drag tecknat, utan anspråk på att meddela något egentiigen nytt. Måhända hade dock denna punkt tålt vid en något mer omfattande behandling, och isynnerhet kunde karakterstecekaingen gjorts mer utförlig, då ju ett förträffligt och oförfolskadt material dertill föreligger i skaldens egna skrifter. Nu harförfattaren egentligen fäst sig vid en fråga, den om Bellman var en vanlig dryckesbroder, hvilken fråga långt för detta och utan vidare undersökning bort vara klar för hvar och en som något kän. ner honom i hans verk. Såsom en li rättelse vila vi anmärka, att den emligen platta visa, ur hvilken förft aren sid. 66,67 anför ett pr utrofen och hvilken han i likhet med hr-Carln trott vara af Bellman, -ugalunda härleder sig från denne, trots öfverskriften Bellmans karakter?, fom den bär i en handskr:ft. Följer så kapitlet om Anakreon, Hafiz, Bellman?, hvars egenskap af öfverloppsgerning vi redan i det föregå. ende framhållit. I de båda följande: ?Bellmans förhållande till sin tid och sin nation? samt Bellmans humor? har författaren lemnat särdeles väl skrifna etyder öfver dessa ämnen, ehuru !an ej kan sägas ha behandlat dem i någon mån uttömmande. Särdeles erbjuder det förra, eller skildringen af Bellmans förhållande till sin tid och sitt tolk, så många synpunkter och så många intressanta trågor för forskaren, att det kan sä. gas ännu vara nästan nytt, trots de antyds. ningar i denna riktning som flerestädes fins nes. Och säkert är, att först en fullständig utredning af den inverkan, som Bellmans samtid utöfvat på gestaltandet af hans skaldelynne, skall ställa honom i sitt rätta jus, I FBälmans humör? beftuner sig för

30 november 1867, sida 2

Thumbnail