Aftonbladet – 28 november 1867, sida 3

nara RNA be dont BUTLER, a Ändrad de 5 vELL 5: I främre bänkkanten — en ställning, vid hvilåI ken öfre pe ej kan iskttaga den nö;I diga raka hållningen. Der sålunda bänkarne s läro högre än barnets underben, måste ett r I fotbräde på riktig distans anekaffas. Hvar: ken i preussiska eller amerikanska skol: ni rummet finnes ett fotbräde. På de preussiska bänkarne kunna barn om 49, 54 och 60 tums kroppslängd sitta beqvämt; men nu är medellängden hos de preussiska barnen ej så stor, utan blott 44, -147,5 och 51 tum. Här är derföre ett fotsten på fotbräden är ett stort fel hos de preussiska skolbänkarne. På de amerikanska bänkarne, 12, 16 tum d höga, likaledes seknande fotbräden, sitta s) barn af 42, 56 tums kroppslängd; här nå t I barnen golfvet med fötterna och blir här fotbrädet alldeles öfverflödigt. Den absoluta bänkhöjden hos den svenska n bänken kan ej tagas i beräkning, då från denna absoluta bärkhöjd höjden af det 2— å12,5 tum öfver golfvet befintliga fotbrädet t I måste fråndragas. Bänvkhöjden här är egenta I ligen blott 12, 14, 15, 15.5 tum hög och motsvarar sålunda kroppslängderna af 42, -145,5, 48 och 53 tum. Sålunda äro de s svenska möblerna, med hänsyn till bänkt höjden, riktiga. Bänkarnes bredd. I Preussen är bredden 8, 8,5 och 9 tum, ,i Sverge 10 å 11 tum, i Amerika 9,5 å 0 tum. En 8 å 9 tum bred bänk är något för smal, deremot är 10 å 11 tum — alltså den jlsvenska bänken — lämplig för beqväm ) I sittning. -) Differensen. 2 Ett af de vigtigaste mått vid bedömande leaf ett skolbord är den s8. k. differensen, Id. v. 8. det vertikala afståndet mellan boråskifvan och bänken. .Differensen vid preusiska möbeln är 7,9, 110,5 tum. Differensen vid svenska möbeln är 10, 10,5, 111, 11,5 tum. Differensen vid amerikanska möbeln är 8, 9,5 tum. ) För att kunna skrifva med bibehållande af rak hållning är nödvändigt att det vertikala afståndet mellan bordet och bänken jär lika med afståndet mellan barnets armI boge (vid rak nedhängande arm) och dess Tsittknöl, ökadt med en tum. Afståndet mellan armbogen och sittknölen är nuigenomskärning en åttondedel af kroppslängden och således bör differensen (vertikala afståndet mellan bord och bänk) utgöra en åttondedel af kroppslängden ökad med ett tum. Differensen, som hos de preussiska skolmöblerna uppgår till 7, 9, 10,5 tum, passar för barn om 48, 46, 76 tums kroppslängd, men nu är de preussiska barnens medellängd 44; 47,5 och 51 tum. Vertikala afståndet mellan bord och bänk är således för alla barn för högt och passar blott för barn af 48, 64, 76 tums medellängd. Samtliga skolbarnen, isynnerhet de större, mäste vid cekrifnipg höja armen för högt; kroppen kommer derigenom att hänga vid armen i stället att armen skall hänga vid kroppen. Snedheter i ryggraden och närsynthet bli häraf den gifna följden. I stället för en differens af 7, 9,10,5 tum bör den preussiska skolmöbeln ha en differens af 6, 5, 7, 7,5 tum. Sak samma är det med den Amerikanska skolmöbeln, der differensen också är en och en half tum för hög. Här vore för barn af 42 och 56 tums kroppslängd en differens af 6,5 och 8 tum mer önskvärd än den förhandenvarande af 8 och 9,5 tum. Ännu sämre är det med den svenska skolmöbeln, ty här är differensen nära fyra tum för hög. I stället för en differens af 10, 10,5, 11. 11,5 tum borde bär vara en differens af 6,5, 7, 7,5 tum. Det alla möbler utan undantag tillkommande felet af för stor differens, uppnår sin höjdpunkt i den svenska skolmöbeln. Distansen. En ej mindre väsentlig roll än differensen spelar distansen, d. v. s. horisontala afståndet mellan främre kanten af bordet och värmaste bänkkant. Distanvsen är i preussiska möbeln 2, 3, 3,5 tum, i svenska möbeln 344 å 1 tum; i amerikanska möbeln 8 å 10 tum, Det vore ganska orätt att i denna punkt jemföra de amerikanska möblerna med de andra, ty vid första blicken är det uppenbart, att ett alldeles eget förhållande måste vara skulden till det förfärliga? horieontela afståndet mellen bord och bänk. Det är ju alldeles absolut omöjligt, att i någorlunda dräglig hållving skrifva vid ett bord, då bänken står 8—10 tum aflägsen derifrån. Utställaren säger, för att ursäkta detta förhållande, att då eskolrummet är stort och möblerna få, (ej mer än 10 bord), det stora rummet skulle, om möblersa stode hvarann nära, se för tomt ut, att han derföre ställt möblerna mer i sär. De amerikanska möblerna äro nemligen så konstruerade, att bänken, som hör till första bordet ej sammanhänger dermed, utan är oskiljaktigt förenad med andra bordet (det bakom stående). Denna konstruktion gör också att distansen mellan bord och bänk kan förkortas eller förlängas hur mycket elier hur litet som helst. Af konstruktionen kan man dock se, att möbeln är ämnad för ringa distans, ja till och med negstiv distans, ty just det förhållande att den vid det andra (bakomstående) bordet fastsittande bänken (hörande till första bordet) kan tillbakaslås, visar att möbeln är ämnad för kort, ja negativ distans. Är bänken tillbakaslag.n, tillåter den skolgossen obehindradt stående, är den deremot nedfäld, erbjuder den honom en god sittplats. Den vuvarande enorma distansen är så mycket mer öfverraskande, som amerikanska tidskrifter och priskuranter på skolmöbler ofta innehålla tecknivgar, visande en distans lika med roll eller till och med negativ. Nu vet hvar och en, att om man vill beqvämt skrifea vid ett bord, utan att vara tvungen bocka sig deröfver och derigenom för mycket närma skriften till ögat, måste man föra stolen så nära bordet som möjligt, om möjligt så nära att främre bordskanten sträcker sig öfver motstående stolskaut ett å två tum, d. v. se att distansen blir nol! eller negativ. Ju närmare bänken kommer bordet, ju mindre intrång gör man 4) Egentligen är det blott Preussen och Amerika som ha hvad vi mena med bänk, ehuru den