Aftonbladet – 27 november 1867, sida 3

tl pensive buildings in uce for educationel purposes under the common Free Schsol sy stem now quite generally adopted throughout the United States.? Ea i skolhuset närvarande skolman förklarar de exponerade föremålen. Sverge (eklesiastikdepartementet) har uti den i parken uppförda Ornässtugan apterat ett rum fill skolrum och exponerar här skolmöbler från Stockholms folkekolor. Tyvärr finnes här ingen som tillhandagår med upplysnisgar. Då i afseende på skolrummens konstruktion ljuset och luften epela en vigtig roll, I så blir företa frågan: Horudon är belysninIgen? och den andra: Huru pass tillräcklig lär loftmängden? Den första frågan: Hurudan är belysninIgen? sönderfaller i tvenne: ) 1:0 Huru stor är den inströmmande ljus. mängden; är den så ringa alt barnens ögon taga skada deraf, eller är den tillräcklig? — I Denna fråga besvaras genom arean af fön I sterglaset. Uti preussiska ekolrummet kommer ljuset Igecom 8,320 qvadrattum 1) glas. Uti amefIrikanska ekolrummet deremot genom 23,040 qvadrattum glas. Arean af fönsterglaset är Thär nära 3 gånger så stor som det preussiIska skolrummets; men då fönsterglas arean 1i det preussiska skolrummet ej har så stor lyta att belysa (496 qvadratelnar) som glasJarean i det amerikanska (693 qvadratalnar), Iså kommer på en qvadratalns golfyta af preussiska skolrummet 16.7 qvadrattum glas loch på det amerikanska 32,2 qvadrattum Iglas. Detta förhållande betyder helt 8 melt, att ett preussiskt skolbarn befinner sig 1 ett dubbelt så mörkt skolrum som ett aroerikanskt. I Nu är det ett faktum, att ett skolrum I blott då kan anses såsom godt belyst, om I på hverje qvadrataln gollyta komma 30 qvaIdrattom glas; men nu fiones i preussiska Iskolrummet på 1 qvadratsin golfyta blott 116,7 qvadrattum gles, men i det amerikaniska deremot 32.2 qvadrattum glas, hvaraf Iden konklusion lätt drages: i pieussiska I skolrummet kommer blot: hälften gå mycket ljus, som i intresse för barnens ögon är önskligt, då det smerikanska skolrummet är mer än tillräckligt belyst. I Ett annat faktum är, att ju mörkare skolrummet är, ju större är antelet närsynta I barn; koneeqvensen höraf är, altiett preussiskt skolrum är feren för närsynthet till följd af otillräcklig belysning stor, då den i eit emerikanskt är ingen. ?Den svenska bovdstugan?, säger d:r Cohn, ?kan med deras ekolrum ej jemföras, och det är otänkbart ait i Sverge så låga kyffen (kämmerchen), upplysta blott genom 1200 qvadrattum glas, kunna användas till skolrum. Hit stort missgrepp är här begånget, då man användt en mörk, trång bondstuga, hvilken är sllt annat än passande till ekolrum, att deri exponera skolmateriel.? Härtill ken svares, att då Sverge exponerade sin Ornässtuga, skedde det för att framhålla dels ett för nationen dyrbart historiskt minne, dels ett i ethnografiskt hänseende intressant monument, visande hur dalfolket för 350 år edan byggde sina hus. När byggnaden sedan var färdig var det nog en lycklig tanke att deri exponera skolmateriel, då denna, om den bhfvit placerad i den svenska afdelningen, troligen blifvit föga bemärkt, kavske stått för trångt ete. Säkert har Sverge härvidlag aldrig drömt att utlänningen skulle uppfatta Ornässtugans rum, en kopia af det, hvari Barbro BStigsdotter framlefde sitt anspråkslösa lif, såsom ena typ för nutidens svenska skolrum. 2:0. Åro fönstren så placerade att de ej skada barnens ögon? I preussiska skolrummet finnes tre fönster på barnets venstra sida och et fönster bakom barnet. I amerikanska skolrummet finnas tre fönster på barnets venstra sida, tre på dess högra och två framför barnet. Redan seden gammalt ha läkarne fördömt anbrinogande af fönster på bernets högra sida, emedan dervwvidlag vid ekrifning Skugr gan af handen och pennan faller på de bokstäfver, som i detta nu formas. 2) Genom den härigenom uppkommande felektiga belysningen mäste barnet närma sina ögon till skriften mer än som är nyttigt. Timtals lutning af hufvudet med samtida ansträngning af ögats ackommodation orsakar inom kort närsynthet. I preussiska skolrummet, der intet fönster till höger finnes, är denna skadlighet undanröjd; i det amerikanska deremot är hälften af gossarne utsatt för denna skadlighet. Ett fönster framför den skrifvande är ej blott oangenämt, uten ock skadligt, emedan, då den skrifvande ser upp från pepperet mot fönstret, han bländas af den starka dagern. Ännu sämre är om, såsom i amerikanska skolrammet, två fönster äro placerade framför barnet. Då dertill på väggen mellan fönstren en väggtafla är uppsait, är det ofta svårt, ja omöjligt — bländadt som barnet blir af den starka dagern af direkt solljus — att på en så uppställd tafla igenkänna skrift eller teckning. 1 preussiska skolru amet, der intet fönster finnes framför barnet, ör denna skadlighet undanpröjd, då i amerikaneka skolrummet deremot skadligheten existerar i sin högsta rad. ö Ett fönster bakom den skrifvande lyser upp rummet, utan skada för ögonen, Preussieka skolrummet har ett fönster bakom barnet, då det amerikanska saknar detta. I afseende på fönsternas läge visar sig allteå det preussiska skolrummet med tre fönster till barnets venstra sida och ett fönster bakom detzamma, såsom särdeles ändamålsenligt, då det amerikan ka deremot med sina tre föneter åt höger och två fönster framtill är alldeles förfeladt. Den andra frågan, hur pass tillräcklig är luftmängden 4 skolrummen, framställer sig nu. De: preussiska skoltummet, beräknadt för 60 barn, är så stort, att luften deri efter barnens uppehåll derstädes under en timme inachåller d,e0 procent kolsyra, då det amerikanska deremot, beräknadt för 50 barn, är så stort, att luften deri efter barnens uppehåll derstädes under en timme innehäller 0,35 procent kolsyra. I båda skolrummen finnes ej någon inmwättninn AafsaddA ill wmantilatinn TT 6 fe vel