Article Image
SR TAR BR Re fre rg RA RNA ja, hvad Bergström menat med sin begäran af 0 rår för att lemna bron, genmält: ?Du förstår äl att det är ett skämt. . Möjligen hade på rund deraf sedermera under natten skämtats ved Bergström om timret, men kan vittnet ej ned säkerhet erinra sig detta. På fråga af åklagaren, förklarade vittnet, att rittnet ej erinrade sig, hvar Ström varit, då vittvet frågat Bergström om han hade uppdrag att vevaka timret; att Ström, då han berättat att 3ergström ville hafva 50 rdr för att gå ifrån bron, cke, såvidt vittnet kunde erinra sig, nämnt nåsot om timmer; att vid sist omvittnade tillfälle cke med Ström varit samtal om det i Djupskolfvan förvarade timmer, men att vittnet möjlisen förut annars under qvällen eller vid annat illfälle talat med Ström om samma timmer, vilket förhållande vittnet dock icke kunde med bestämdhet erinra sig. — På fråga af hr Gahn applyste vittnet, att vittnet den 11 sistl. Juli på eftermiddagen, sedan timmerflottningen kommit förbi Djupskolafvan, icke sett något löst timmer lyta förbi eller ligga vid stränderna, men hade ägt mindre belopp timmer, tillhörigt Baggböle sågverksegare, legat inbommadt ofvanför Djupskolafvan, hvilket timmer dock sedan under flera dagar qvarlegat. Ström medgaf att det af vittnet Lundmark sist omförmälde och ofvanför Djupskolafvan inbomKG timmer qvarlegat flera dagar efter den 11 uli. Bergström vitsordade sitt förut afgifna vittnesmål, samt tillade, att den 11 Juli på aftenen ungefär kl. 11, sedan aftonmåltiden intagits i Markzing böstad, hade vittnet, efter att hafva påtändt en cigarr, utgått på bron öfver afvan, på hvilken bro vittnet gått fram och tillbaka ; derunder hade Ström tillkommit och frågat vittnet, hvarföre vittnet gick på bron. Vittnet hade då genmält: Jag går här och vaktar timret. Härpå hade något samtal uppstått mellan vittnet och Ström, hvilken sistnämnde dock hos vittnet qvarvarit endast några minuter; men kunde vittnet, som af andra hört sägas, det vittnet skulle af Ström begärt 50 rdr för att aflägsna från bron, icke erinra sig hafva yttrat sidant till Ström. Straxt derpå hade Lundmark utkommit och a vittnet, om vittnet begärt 50 rdr för att gå från bron, då vittnet genmält: Jag är icke någon skogsuppsyningsman och har ej åtagit mig att vakta Läget timmer?. Vittnet hade derpå medföljt Lundmark in uti Markzins bostad. — På fråga af åklagaren, förklarade vittnet, att-då Ström utkommit och frågat, hvarföre vittnet gick på bron, hade Ström ej yttrat något om det i afvan. förvarade timmer; tilläggande vittnet, att vittnet till Ström haft sitt omvittnade yttrande endast på skämt. På ytterligare fråga af åklagaren upplyste vittnet, att Ström icke med vittnet talat derom att sågverksegarne icke inköpt timmer som varit taget i beslag. Markzin vidhöll sin förut afgifna berättelse, a upplästes, och hade intet af betydenhet att tillägga. Anna Kajsa Sjögren förekallades härefter. Åklagaren förmälde att Sjögren skulle endast höras derom, huruvida hon igenkände någon af till vittnen inkallade personer föratt hafva varit bland dem, hvilka hon vid omvittnade tillfälle sett utsticka det timmer som förvarats uti Djupskolafvan; och fick vittnet qvarstanna för att i PO hänseende meddela upplysningar. id förhör med öfriga vittnen berättade Anna Euren, att vittnet samma natt, då timret kom bort ur afvan, hade kl. 11 eller 12 sett en båt i afvan. Vittnet hade iakttagit att en mansperson funnits ståndande i båten, men vittnet hade icke, enär det varit så skumt, kunnat aktgifva om flera personer varit i båten; vittnet hade tyckt, att nämnde mansperson hållit en stake uti handen, men hade vittnet icke närmare aktgifvit hans sysselsättning. Vittnet, som vid tillfället endast gått tvärsöfver gården vid gästgifveriet, hade då icke sett något timmer utanför Djupskolatvan. Senare på aftonen-hade Ström jemte några andra personer inkommit uti gästgifveriet, der de qvarstannat en lång stund, derunder Ström utgått på gårdsplatsen samt ropat Mt Markzin och viftat med en näsduk, hvarefter Ström aflägsnat sig; dock vet vittnet ej om, men tror att Ström då gått ned åt afvan. Efter en stund hade Ström återkommit i sällskap med Markzin. Påföljande dag på morgonen hade timret varit borta ur afvan, men hade vittnet samma dag icke förmärkt något löst timmer ligga derutanför eller dernedanom, så långt vittnet, som är närsynt, kunnat se. På fråga af TN säger vittnet, att vittnet vid uppgifne tillfälle, då Ström återkommit med Markzin, icke sett hvarifiån Ström och Markzin kommit, ej beller huruvida omvittnade båt dervid funnits qvar i Djupskolafvan. Gustafva Andersdstter vitsordade, att under tiden för timrets intagande hade Ström uppehållit sig i Lycksele, men vet vittnet icke om Ström åsett timmerintagningen, och att Ström under vistandet å gästgifvaregården natten mellan den 11 och 12 Juli hade utgått på gårdsplatsen och kallat på Markzin samt derefter aflägsnat sig ned åt Djupskolafvan, men kort derpå hade Ström återkommit med Markzin. På fråga af åklagaren förklarade vittnet, att då Ström vid uppgifne tillfälle ropat på Mearkzin, hade Markzin uppehållit sig vid Markzins gård på stranden af Djupskolafvan; att Ström då nedgått till afvan, men stannat på motsatta stranden eller den sida, der enkan Holmström bor; sarot att vittnet då icke sett någon båt på Djupskolafvan. Ar Tengvall tillkännagaf, att med anledning af Bergströms och Lundmarks vittnesmål hade Tengvall frågat Ström, hvarföre han gått ut till Bergström, då denne vid uppgifne tillfälle gått på bron vid afvan; och hade Ström upplyst, att, då Ström varit värd och Bergström Ströms gäst, hade Ström gått ut för att söka förmå Bergström återvända till sällskapet; samt att Bergström då svarat att Bergström gick och vaktade timret, hvilket yttrande Ström ansett vara ett skämt samt yttrat till Bergström: ?kom och följ in? ; derefter Bergström genmält: ja får jag femtio riksdaler, så skall jag gå in?, Likaså hade Ström för Tingvall uppgifvit, att då Ström vid af andrevittnen omförmälde tillfälle ropat på Markzin och viftat med näsduken samt, då Markzin ej uppg ark sammat detta, nedgått från gästgifveriet till Djupskolafvan, hade sådant endast skett för att bedja Markzin komma in till sällskapet. Härefter anhöll åklagaren, att Ström måtte tillfrågas, huruvida icke, då Ström vid sistomför mälde tillfälle varit nere vid afvan, Ström sett någon båt på afvan. — Ström förklarade sig då icke hafva sett någon båt; hvarjemte Ström, på vidare fråga af åklaaren, uppgaf, att vid detta tillfälle hade klocän varit ungefär elfva eller tolf, hvilket Ström dock icke så säkert kunde säga. I anledning häraf ville hr Gahn fästa uppmärksamheten på vittnet Wahlströms berättelse, deraf syntes, att vid den tid, då Ström varit vid afvan för att, enligt uppgift, afhemta Markzin, hade på afvan funnits en båt, deruti varit flere personer, Ström vidhöll sin uppgift, att han då ej sett någon båt på afvan. ; Vidare begärde åklagaren att Sröm måtte upplysa vid hvad tid Ström sett den båt, hvilken han förmält sig hafva förmärkt på afvan. Jemte det Ström anmärkte att han redan förut uppgifvit detta, förmälde Ström, det hanville minnas, att han sett båten vid pass klockan två på natten samt vid färd från gästgifveriet till Markzins. (Forts.) DANMARK Danska sändebudet i Berlin, kammarberren Qvaade, har anländt till Kjöbenhayn. Ett telegram från Berlin till Frankfurter Journal förmäler, att Preussen och Danmark nn hlifvit oavnan Anm don rAnrdsldevio

27 november 1867, sida 2

Thumbnail