, UU VIIREL UECDD JGRUl TILL BUSUIUE SURA BTTE ; värf af sig sjelfva genast slockna. Hele 5-I denna antöndningsmanöver är ett ögonblick: d verk. Hvardera kammaren förses red tvenne lysapparater af den beskaffenhet vi här be skrifvit, hvardera försedd med 168 lågor. Angående anordningens dekorativa detaljer är ännu för tidigt att lemna någon fullIständig beskrifning; vi vilja blott nämna Jatt de arrangeras af arkitekten J. F. Abom ali öfverensstämmelse med salarnes öfriga dekorering och äro under utförande af bildhuggaren BE. Hoffman. — Petroleum-upplag. Göteborgs Handelsförenings fullmäktige hafva ingått till magistraten med en skrifvelse, i hvilken de anhålla, det magistraten ville gå i författning om, att tjenliga platser utom den bebodda delen af staden varda anvisade, hvarest ifrågavarande och dylika eldfarliga oljor kunna med minsta kostnader och svårigheter för egarne uti större qvantiteter uppläggas. — Signora Sorandi. Det intresse denna unga sångerska härstädes väckt har föranledt los8 — skrifver N. D. A. — att göra oss mnärmare underrättade om hennes förflutna konstInärslif, och kunva vi derom ur fullt tillI förlitliga källor meddela följande: Hon började sina studier på Conservatorium -i Paris och slutade dem Milano, operasångens hufvudsäte i Italien. Publiken i Milano anses för den mest musikaliskt bildade, och ett uppträdande derstäI des af en konstnär, som börjar sin bana, anses vara afgörande för hela hans framtid. Har han der uppträdt med framgång, kan han ej gerna misslyckas på andra ställen. Man tager ej gerna på sig risken att gifva dementi åt den aristokratiska milaneserpubliken. Men i sammanhang med detta är tydligt, att det heller icke är någon lätt sak att der vinna framgång. Applåderna äro i allmänhet mycket sparsamma, emedan publiken sjelf är medveten af sin betydelse i italienskt konstkritiskt afseende. Under sin sista studiitid i Milano året 1864 tillbragte signora Sorandi en afton i en enskild familj, der hon föredrog några sånger och der händelsevis kompositören signor Mela var närvarande. Han blef ytterst förtjust i hennes sång och bad henne genast att sjunga i en opera, som han komponerat, benämd Casino di Campagna, och hvilken skulle gifvas i Milano. Signoran mottog med glädje detta anbud och debuterade säledes i denna opera, och detta med en framgång, som i Milano hör till sällsyntheterna. Inom några dagar var hennes namn på allas läppar, man talade en tid endast om henne. Dereiter begaf hon sig till Venedig, hvars länge tillslutna opera då efter befrielsen från det österrikiska oket hade blifvit öppnad. Hennes uppträdande der kröntes med samma framgång. Hon lemnade staden under ett blomsterregn. Sedan hon gjort ett kort besök i Triest, återvände hon efter sitt korta men ansträngande italienska triumftåg till Paris för att någon tid hvila sig i skötet af sin familj. Men hvilan synteg ej vilja blifva lång. Signor Mela var nu i Paris för att få sin opera ?Casino di Campagna? uppförd på italienska operan derstädes. Han hade ej erfarit, att signora Sorandi hade återkommit till sitt hem förr, än han ifrigt framställde sin önskan, att hon äfven här måtte sjunga hufvudrollen i operan, som han ej ville hafva sjungen af någon annan. Men det hade sig ej så lätt att få spela WKufvudrolen i en opera vid en teater, der Patti var engagerad. Signor Mela: gick emellertid den rakaste vägen utan att förstå eller låtsa förstå några svårigheter. Han obligerade signora Sorandi att följa honom till teaterdirektören sjelf, med förbigående af alla mellanvägar. Hon sjöng för honom, och ett kontrakt undettecknades genast på 2 år. Hon debuterade derefter i Paris i samma opera som i Milano. och det med den mest lysande framgång. I tidningarne lästes de vackraste saker om denna nya stjerna på konstens himmel, Man tog henne för Patti sjelf, med hvilken hon lär hafva förvillande likhet. Likheten uppgifves sträcka sig både till röst, sång, drill och hela personligheten. Åtskilliga tidningar sade till och med, att hon hade eu egenskap framför Patti, som bestod i det själoch uttrycksfulla föredraget. Men Patti kunde icke, såsom det vanligen är fallet hos artister, blifva känslolös för denna framgång, som hotade med en rivalitet. Vi säga dock icke, att Patti sjelf lade alla de hinder i vägen för Sorandi, som gjorde att den senare på ett är endast fick uppträda 8 gånger. Patti står äfven i ekonomiskt hänseende under en impressario, signor Strakosch, som tagit henne under sina vingars skugga och som just tillika är anställd som något slags regissör vid italienska operan. I direktörens frånvaro representerar han denne. Det var sålunda han, som med de mest oblida ögon såg att Patti bekom någon rival om publikens gunst. Detvar för honom ett förloradt kapital af oberäknelig storlek. Vid dessa ögonskenliga maskinationer blef signora Sorandi omsider ledsen, och då direktören sjelf händelsevis för några månader sedan gjorde en resa till Madrid, begagnade sig signora Sorandi af tillfället och föreslog hans representant Strakosch att rifva sönder det med direktören, mr Bagier, uppgjorda kontrakt, som band henne vid italienska operan i Paris, ehuru ett år ännu återstod af kontraktstiden. Hr Strakosch lät icke säga sig detta tvenne gånger; han begärde intet bättre. Kontraktet tillintetgjordes och när direktören återkom, lände hans stora missnöje med hvad som skett till intet resultat. Signora Sorandi begaf sig nu vid början af hösten åter till Milano, som äfven är central. punkten i Italien för alla affärer rörande artisters engagementer, så att en artist, hvilken eftersträfvar ett sådant, alltid anmäler sig derstädes. Så snart signoran kom dit, erhöll hon det anbud, som förde henne till Stockholm. Det skedde äfven genom en impressario hr Strakosch, broder till den nyss omtalade vid italienska operan i Paris. Som hon deruti ansåg sig hafva en garanti för uppfyllande af kontraktets vilkor, och dessa vore fördelaktiga, antog hon anbudet utan synnerlig tvekan och kom hit. Sedan dess känna vi hennes historia. De förnämsta operor, i hvilka hon under sin korta, men lysande konstnärsbana uppträdt, äro, med deras italienska titlar, Sonnambula?, ?Elisire PAmore, Traviata, Crispino ela Comare, Rigoletto och ?Barbiere di Seviglia. nm 0 tm Ft mö Då ke må MM ret Br RR M—— f — Förändrade karontänsföreskrifter äro, en-1V at hund avanel narocla Ilancrln I Malaga kan IB