Aftonbladet – 23 november 1867, sida 2

jagOoL Viver LIVVY säckar Nvetemjdl strandade vid irisslehamn i början af denna månad, har laten blifvit bergad. Den hitkom i går natt med ngfartyget Thor. o— Föreslagen pantlåneinrättning i Upsala. Jr Upsala-Postens redogörelse för stagsfullnäktiges förhandlingar meddasla vi följande: Genom en till fullmäktige inlemnad skrifvelse ricktes af handlanden Schram förslag om åstadkommandet här i staden af en pantlåneinrättling, en inrättning som länge här varit af högbehofvet påkallad, och må man verkligen undra sig öfver att ett dylikt förslag ej långt örut af någon blifvit framstäldt. r Schram notiverade på ett varmhjertadt sätt sitt förslag och visade, huru procenteriet på ett förfärande ätt grepe omkring sig inom samhället, huru dyika blodsugare fordrade ända till 20 4 i månalen, huru ej blott den stackars arbetaren derisenom ruinerades utan äfven handtverkare, som dessa tider af dålig omsättning ofta måste hos na sådan procentare pantsätta sina tillverkade irtiklar och dervid ej ens egde säkerhet för att kunna få dem tillbaka, äfven om skulden betaades, ty de der herrarne eller damerna lemnade nga bevis på att de mottagit sakerna. Han föreslog derföre tillsättandet af en komite för uppsörande af reglemente, hvarefter fullmäktige skulle bevilja den erforderliga grundfonden, hvarpå staJen intet kunde förlora, då fonden ej finge för skingras. Förslaget vann allmänt bifall bland dlimäktige och valdes till ledamöter i den föreslagna komitn handlanden Schram, professor Nordling och handlanden W. Ulander. Enligt handlanden Schrams yttrande vid tillfället har man anledning hoppas, att detta förslag till reglemente ganska snart kan komma att föreläggas fullmäktige, och den nywtiga och af behofvet så högt påkallade inrättningen således redan under detta hårda år bringas till stånd. — Norrköpings fattigvård har i många år utgjort ett mönster för dylika inrättningar i vårt land, säger N. T. Ett nytt bevis på dess förträfflighet lemnar det i dessa dagar komplett färdiga nya fattigarbetshuset för qvinnor, som blifvit uppfördt vid Generalsgatan 1 qvadr. Ruddammen, eller .samma qvadrat, hvarinom det äldre fattigarbetshuset för karlar är beläget och med hvilket det nya huset har kommunikation. Detta sisnämnda har i dessa dagar emottagit sina invånare, hvilka för närvarande utgöra ett antal af 98 personer; huset kan dock rymma ända till 200. Bland dessa 98 qvinnor befinna sig äfven de fordna enkhusgummorna, hvilka fått sig upplåten en särskild afdelning i det nya huset med en äfvenledes särskildt afstängd gård. Alla rummen äro omkring 6 alnar höga, ljusa och trefliga samt försedda med klädskåp och snygga möbler. Gasledning är anbringad öfveralit, såväl i rum som korridorer, och för ventilationen är väl sörjdt. Arbetshjonen bo i större rum, der 9 å 10 personer äro inlogerade, men enkhusgummorna deremot Hafva erhållit något mindre rum, som äro indelade dels för två, dels för fyra personer. Förutom två arbetssalar, innehåller byggnaden äfven en större sal, hvilken använer såsom kyrka. Huset, af sten i tre-våningar, ar i ett för allt blifvit för en kostnad af 88,000 rår uppfördt af arkitekten G. Ph. Olander. — Den manliga befolkningen inom arbetsinrättningen utgör för närvarande 128 och den qvinliga 98, eller tillsammans 226 personer, förutom 106 ttige, som bo utei staden och hemta mat å inrättningen tre gånger om dagen. — Göteborgs telegrafstatior har under 3:dje qvartalet af innevarande år afsändt 11.561 telegrammer, för hvilka portot uppgick till 26,600 rdr, deraf 16,597 rår 94 öre tillföll. Sverge och 10,002 rdr 6 öre utlandet. Ankomna telegrammernas antal under samma qvartal uppgick till 12,720; antalet transitooch väderlekstelegrammer till 1296. Hela antalet expedierade skrifvelser belöpte sig således till 25,577 st. Jemfördt med föregående års befordring under samma qvartal-visar sig en tillökning i-telegramtal af omkring 15 proci ochi pörtoinkomst, af 10 proc. — Uddevaila— Wenersborg— Herrljunga jernväg inbringade för Okt. nånad 21,094 rdr 10.öre. Samma tid är 1866 2631 rår 10 öre. — Väderteken. Gefle den 21 Nov. Under de sista dagarne har här så mycket snö fallit, att till och med stadens gator i går, då starkt yrväder rådde, måste plogas. Gårdagens poster håde äfvenledes af snöfallet blifvit fördröjda. Tempeturen har under tiden bållit sig i allmänhet vid 4—5 grader under fryspunkten. Vintern synes således på allvar hafva iuträdt och sjöfarten torde kunna anses i det närmaste slutad. Allmogen klagar öfver att marken ej hunnit frysa före snön, hvilket isynnerhet för skogåkörslorna antages komma att inverka högst menligt. Upsala den 22 Nov.: Vi hafva här full vinter med rätt djup snö och ett klingande slädföre. Snöfall och yrväder höra ull ordningen för dagen. Det efterlängtade tövädret, nödvändigt, såvidt det skall blifva kälei jorden och några skogskörslor skola kunna verka har ännu icke låtit förmärka sitt annalande. ————L RV Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelser. Norrbottens län : Vid den tid, då andra berättelsen afgafs, hade visserligen åkergrödan skadats af frost under nätterna mellan den 20 och 22 Augusti, men hopp förefanns dock att en betydlig del af desamma skulle kunna hinna till mognad, såvida väderleken blefve tjenlig. Detta inträffade dock icke, ty under September månad nedgick temperaturen, hvarför växtligheten endast helt långsamt fortgick. Dessutom inträffade flera gånger stark frost, som på de flesta ställen törstörde hvad Augustifrosten skonade. Den regniga väderleken har försvårat och hindrat inbergningen af den skadade grödan, och på många ställen stod säden i skyl, när snön föll. Höstsädet af råg, som föga odlas, har gifvit inom Lule fögderi långt under medelmåttan, inom Kalix fögderi högst i:de kornet samt inom Torne fögderi nästan allmän missväxt. Vårsädet af korn, ortens hufvudde, har inom Luleå fögderis kustsocknar gifvit en skörd långt under medelmåttan ; i Kalix fögderi beräknas den till ungefär andra kornet och i Torne fögderi nära missväxt samt inom Lappmarkerna på de flesta ställen utan någon atkastning i korn och kärna. Hafre och blandsäd odjas blott till grönfoder. Rotfrukter, bestående hufvudsakligen af potates, hafva genom flera nattfroster under växttiden hindrats i sin utveckling och har skörden utfallit långt under medelmåttan. Lin och hampa, hvaraf det förra slaget först under de trenne senare åren odlats, ehuru innu i ganska inskränkt omfång, hafva gilfvit vacker skörd, som visar att dessa växter trifvas och med fördel kunna odlas. Höskörden blef i illmänhet inbergad under tjenlig väderlek och rar på odlad jord gifvit god afkastning, samt på raturliga ängar fullt medelmåttig. Omdömet om skörden inom länet blifver: råg, corn och potates, som dels skadats och dels förtörts af frost, nära missväxt; lin och hampa nedelmåttig samt hö i allmänhet öfver medelnåttan. ——U— Riddarholmsbron. I anledning af den krifvelee jernvägsstyrelsen aflåtit till svar v drätselnämndens första afdelnings skrifrelse angående den under byggnad varande Riddarholmsbron och jernvägsarbetet i öfigt å Riddarholmen, har bemälda afdelning len 6: dennes, vid den öfverläggning som i nledning af samma skrifvelse uppstod, tannat i nedanstående beslut, med uttaande tillika af följande åsigt i ämnet: Svaret på frågan, huruvida vestra landatat fö. PTdanhalmnmahkinn må. kanna 411