STOCKHOLM den 23 Nov. De med dagens post anlända franska tiduingarne meddela visserligen kejsarens tronal, men ha ännu icke medbunnit att komnentera detsamma. Evodast Journal des )ebats innehåller några korta reflexioner ifver detsamma, hvilka hufvudsakligen gå it på att lyckönska landet, att de icke bli annospådda, hvilka förutsagt en krigisk tällning i förhållande till utlandet samt en iptiliberal reaktion i det inre. Med något käl framhåller det orleanistiska bladet såsom någonting hugneligt, att man kommit ierhän i Frankrike, att, oaktedt den allmänna ekopomiska förlägenheten och den dyrhet på lifsmedel, som inträdt, ingen tänser på att vända om från den bånaaf ekogomiska reformer, som man under de senaste åren beträdt, och uttalar den önskan att man allmänt måtte sentera kejsarens ord; att det fria utbytet ensamt kan ge säkerhet om nödiga förråder och jemna priserna, Med någon kännedom om den sinnesstämting, som nu råder i Frankrike, kan man laga för afgjordt, att den mera decideradt liberala pressen och den politiskt tävkande allmänhet, hvars opinion denna press representerar, icke skola vara särdeles hågade att se någonting så fröjdefullt deri, att kejsaren tillkännagifver att han icke ämnar taga tillbaka de s. k. liberala lagförslagen af den 19 Januari, utan att.deunder denna session skola komma under behandling. Först och främst kan kejsaren, i stället för att direkt omintetgöra dessaförslag, låta den inderdåniga majoriteten i lagstiftande kåren få en nådig vink om att göra det, och dernäst äro åtskilliga af de ifrågavarende reformerna, t. ex. i fråga om församlingsrätten, af sådan art, att det är fara värdt, ait de snarare innehålla ett: tillbakaskridande än ett framsteg. De som invaggat sig i förhoppningarne derom, att kejsar Napöleon skulle veta i rätt tid? och innan det blir för sent göra ett stort omslåg i liberal riktning, måste se sina illusioner försvinna, när kejsaren framställer det såsom program för den inre poitiken att utveckla kejsardömets liberala nstitusioner, utan stti ringaste mån försvaga auktoritetsprincipen, Kvilket med anIra ord vill säga, att varje sådan rätt och ribet skall förmenas folket, hvilken kunde vindra eller försvaga sammanhopandet af ul slags makt och myndighet i kejsarens person. : Kejsaren sjelf — det ser man — gör sig nga illusioner i afseende på allmänhetens stämning; han talar om ?fiendtliga passioner?, Pfarliga öfverilningar? och orättmäigt motstånd?, men han framställer såsom ett säkert och tillförlitligt botemedel deremot Pfasthet i undertryckandet?, Skulle frihetssendenserna på något märkligare sätt ge sig tillkänna, kan man sålunda vänta sig en romersk expedition i det inre. Chassepotgevären, som man nu skaffat sig ett tillfälle att prohera, kunna -— så hoppas man — ?göraun derverk? äfven på de stora nya gåtorna, boulevarderna och avenuerna i Paris.