Aftonbladet – 19 november 1867, sida 2

Article Image
L E 904: Efter ett par föredrag af hrr Lindholm ch Hägg, omvexlande med Jifligt och på ett anlående sätt utförda sånger (bland hvilka äfven Brudeferden i Hardanger), företogs till diskusion frågan: Om förbrukningen af bränvin är kadlig, huru kan den då lättast motarbetas?. 5edan flera talare yttrat sig, beslöt föreningen, vå förslag af hr F. A. Larsson, att åt styrelsen ippdraga att på grund af den förda diskussionen psätta en skrift i ämnet, hvilken skulle uttrycka eningens mening och tillställas andra arbetareöreningar i riket. MM RM MI KA ke be — Generalorder. På grund af från chefen för sjöförsvarsdepartementet ankommen skrifvelse har kaptenl. vid flottans nya reservstat H. M. Servais blifvit beordrad att tjenstgöra såsom postängfartygsbefälhafvare emellan Skåne och omern under nästa år intill April månads slut och att, för sådant ändamål, ställa sig till postverkets tjenst. (CARLSK. VECKOBLAD.) An nr -—— Ångfartyget Coral Queen, omtaladt i gårdagsbladet, anlände i söndags kl. half 12 f. m. i fullkomligt oskadadt skick till Göteborg. — 8tor jagt. Från Landskrona skrefs i lördags: I torsdags afgick härifrån ångaren John Swartz till Hlween, medhafvande icke mindre än 14 st. jägare, för att nedskjuta en del af den mängd harar, som å denna ö finnas. På aftonen i går hade öfver 100 st. stupat. — Trafiken å Söderhamn—Bollnäs kommunikationsled har under Oktober månad inbringat 27,480 rdr 78 öre. — Sjöolyckor. Liffändskaskonerten Emile, förd af kapten Jonsson, har under resa från Petersburg hit till Stockholm, enligt underrättelse från Reval af den 14 dennes, inkommit till Baltishport i haveri. Lasten, som är våt, kommer att lossas. I lördags middag, skrifves från Wisby till N. D. A., vid tilltagande hård blåst af nordlig vind med svår sjö, ville kaptenen F. Schröder meå preussiska skonerten Minna, kommande från Stettin och destinerad till Stockholm med last af omkring 500 mattor rågmjöl, angöra vår hamn för motvind. Lotsarne, som icke kunde för den höga sjön möta ankommande fartyg utanför vågbrytaren, voro då sysselsatta att införa en strax förut anländ slup, hvarföre de icke hunno ut till vågbrytaren för att gifva kapten S. nödiga sig naler, och i följd af för tidigt å skonerten minskade segel (ett fel, som ofta begås af dem, hvilka äro okunniga om sättet för angörandet af Wisby hamn) började den drifva för vinden. Ankaret fälldes, men draggade med, och då tillräckligt svår kabel hunnit fås ut, måste dsn fastgöras i innersta bojen utanför inloppet. Försök gjordes att berga folket i land, men då sprang kabeln, och fartyget törnade å skutrefvet strax söder om hamnen. Fåfänga försök gjordes att med raketer få lina ombord :för att rädda besättningen och tvenne Wisbyboer, hvilka vid kabelns utförande gått ombord, utan blef först på söndagsmorgon, då blåstens och sjöns våldsamhet lagt sig, allt folket uti båt fördt i land. Fartyget blir troligtvis vrak. — Underbar räddning. Den 8 dennes, kl. 31 på natten, under VNV, sturm, strandade norska briggen Gazellen, kapten H. Halvorsen, hemma i Drammen, på resa från Middlesborough till Aarhuus med last af cinders och gjutgods, kantrade och blef nästan ögonblickligen ituslagen på det 2:dra refvet ! mil norr om Lökken Rå Jutland, under den tvärbranta bergsklint, som allag Kodels Lange, der man endast på två gångstigar kan komma ned till hafvet, och hvar vid hela besättningen, 8 man, omkom, så när som på en enda, en svensk, från Carlskrona, hvilken på ett underbart sätt sökte rädda sig sjelf. Förloppet härvid var följande: Vid den ofvan angifnå tiden stötte fartyget på det utanför varande 1:sta refvet, men kom åter flott. I samma ögonblick störtade kaptenen upp på däck, nästan i bara linnet och kommenderade: Loff! Ned med rodret?, men fartyget lydde ej rodret, och man hade knappt försökt att utföra ordern, förrän fartyget törnade ånyo (på det 2:dra refvet), kastades tvärs för sjön emot refvets yttersida och kantrade, hvarvid kaptenen och 2 man genast spolades öfver bord. Den öfriga besättningen sökte nu sin frälsning i riggen till lovart, 4 på fockmasten och 1 på stormasten, men strax derefter slogs fartyget i tu, och masterna störtade öfver bord, från hvilket ögonblick den räddade ej mera såg till sina olyckskamrater, hvaraf de flesta föröfrigt simmade väl. Han kunde deremot ej simma, men i det ögonblick han dref bort från vraket, fick han fatt i en stump af en afbruten däcksplanka, vid hvilken han höll sig fast. Ett ögonblick derefter uppfiskade han med fötterna en annan plankstump, och på dessa flytämnen dref han omkring uian att veta hvarthän, tilldess han kastades mot en båt, i hvilken han T fattade tag och i hvilken han en stund blef sittande. Han förklarar, att hans tankar vid detta tillfälle voro alldeles förvirrade. Benen voro så lama, att han ej kunde resa sig upp, men åå Ihan en stund hade suttit i båten utan att få vatten öfver sig, stirrade han framåt i rymden och J upptäckte nu, att han hade land både för-ut och på begge sidor, och då han märkte, att båten fastnade, kröp han ur den och sökte att komma uppför den stelbranta stranden. Detta var emellertid en svår uppgift för en person, som nödgades krypa; ty han befann sig i Kodels ränna (en djup klyfta i bergsklinten, hvarigenom en bäck utfaller i hafvet), men efter många frukt lösa försök nådde han ändtligen fasta marken, hvarå han på måfå kröp omkring, tilldess skällandet af en hund ledde honom på väg till en gård i norra Lyngby, som han uppnädde kl. 5 på morgonen, der han väckte upp folket och blef mottagen och vårdad med kustboernas vanliga l omsorg om skeppsbrutne, så att han efter några timmars sömn åter vann bruket af sina lemmar. — Den räddade, hvars namn Fyens Stiftstidende, som berättar händelsen, ej uppgifver, befinner sig nu fullkomligt väl. — MWesterbottens läns nödhjelpskomil har anvisat till anläggning af väg mellan Degerforss kyrkoby och Buberget 1000 rår, till förbättring af vägen mellan Skellefteå och Burträsk 3000 rdr, till förbättring af vägkommunikationer inom Nvsätra socken 2000 rdr och inom Bygdeå soc

19 november 1867, sida 2

Thumbnail