UTRIKES. FRANKRIKE. Det är svårt att ännu uppskatta betydelsen af den nyligen försiggångna ministörförändringen. Såsom ett af skälen erfar man, att Rouher för sin helsas skull behöft lättnad i bördan att vara både finansoch statsminister. Hans efterträdare i finansdepartementet Magne är, såsom bekant, Foulds fordne motståndare. Man tror allmänt, att ett nytt lån kommer att upptagas under hans minister. En af hans första åtgärder har varit att kontrasignera ett kej. gerligt dekret, som till följd af de höga lifsmedelsprisen tillsvidare upphäfver införseltullen på spanmål. Pinart, den nye inrikesministern, är mindre känd än Magne. Han har varit generalprokurgtor i Dousi och växt upp i embetsmannaverlden, utan att någonsin ha spelat någon synnerligen verksam politisk roll. Han säges vara en mycket skicklig talare, hvilket skell sätta honom i stånd att bistå Rouher i lagstiftande kåren. Till sina åsigter lutar han åt de katolska intressenas sida, Flera tidningar berätta, att ätskilliga personer bhfvit häktade i Paris. Enligt lära uppgifter skall deras antal vara 18 och orsaken till arresteringea upptäckten af ett hemligt sällskap. Emnigt Siecle och Patrie befinna sig bland de häktade advokaten Acoles och professorn vid medicinska fakulteten Niquet. . ENGLAND. Lifemedlens dyrhet har föranledt oroligheter i flera provinsstäder i England, 8enast ha Exeter och Oxford varit skådeplata för våldsamma uppträden, vid hvilka folkhoparna försökt plundra handelsbodar. Upprorslagen har måst uppläsae och trupper anliths för att återställa ordningen, De konservativa arbetareföreningarne i London firade en reformfest i Kristallpalatset den 11 dennes. Deltagarne i festen utgjordes dock mindre af egentliga arbetare än af små handtverksmästare och handlande. I den stora konsertsalen stodo de långa borden, vid hvilka omkring 2000 gäster togo plats; gallerierna voro uppfyllda af fruntimmer. Arbetsreföreningens president, hr Fowler, var ordförände. Ministern för de offentliga arbetena, lord Mannere, framhöll i ett längre tal det konservativa partiets förtjenster om reformen och den sanna friheten. ÄAfven två arbetare befunno sig bland talarne. Lord Stanley och Disraeli hade anmält förhinder att deltaga i festen. SYD-TYSKLAND. Badens andra kammare har den 8 November nästan enhälligt antagit ett af regerinen framlagdt förslag till lag om föreningsrihet. Enligt denna lag kan ingen association eller förening af statsmakten upplösas, så framt hon ej strider mot landeis lagar, goda seder, eller sätter statens säkerhet i fara. ÖSTERRIKE. Frågan om delegationerna, såsom den föreslagna gemensamma representationen för hela kejsarriket kallas, har all utsigt att bli antagen af representanthuset, som redan afslutat generaldebatten deröfver. Btriden rör sig förnämligast endast derom, huruvida de delegerade skola utvämnas genom samfält omröstning af hela huset eller provinsvis. Den senare åsigten förfäktades isynnerhet af polackarne, äfvensom af herrehuset, och har nu äfven vunnit regeringens understöd. Med v. Beusts återkomst har äfven ryktet om tillsättande af en särskilt cisleithansk ministör vaknat till lif igen. Såsom tillämnad konseljpresident nämnes fortfarande furst Carlos Auersperg. Jemte honom skulle i ministeren ingå Gishra, Berger, Hasner och von Beke, hvilken sistnämnde skulle öfvertaga finensportföljen, medsn befattningen som finansminister för hela riket skulle anförtros åt Ungerns tavernicus, baron Sennyay. Som ett bevis på hvilke medel ultramontanerna använda för att söka motverka opinionsstormen mot konkordatet, återge tidningarne en edress från ett antal fromma damer i Wien till erkebiekopen kardinal