Aftonbladet – 16 november 1867, sida 2

Boertanis berättelso om slaget vid Hientans. I Florens utkommande tidningar ha på förhand underrättat, att deputeraden Bertani skulle komma att offentliggöra en berättelse om slaget vid Mentana och de iakitagelser, som han i egenskap af öfverläkare vid friskarorna varit i tilltälle att göra. Denna berättelse förligger oss nu. Berteni berättar om en af der blodiga dagens mest lysende episoder följande detaljer: Jag hade på en usel klippare, försedd med stigbyglar af sticktyg, uppnått teten af kolonnen på den betydligaste kullen, som närmast Mentana, i riktning mot Tivoli, på en kilometers afstånd från förstnämnda ort, beherrskar vägen. Handgevärselden smattrade redan vid förposterna, som stodo på denna höjd. Der befann sig Alberto Manio, vice chef för generalstaben. Han hade stigit af hästen och fördelade de frivilliga på vår högra flygel. Längre åt höger, på den lilla kulle, som sammanhänger med en angrände backe, vidtogo Garibaldi, Fabrizi, Missoni och Guerzoni sina anordningar. Då yttrade Manio till mig: ?Nu gäller det!? och jag svarade: Tillse att en ambulans iordningställes i första bug i Mentana.? Jag återvände långsamt och ställde samma uppmåning till Frigessi. Denne meddelade mig deremot, att längre ned på den gata, som på höger sida ledde ned till de frivilliga, redan funnos många nog af de sårade, och att på vår högra flygel zuavtiraljörer voro framskjutna. Straxt vid ingången till Mentana, till venster nedanför kastellet, står en liten landtkyrka; jag lät slå in dörrarne till densamma och af altarstolarne inrätta förbandsbord. Snart — det var omkring kl. 2 — anlände sårade, och