Aftonbladet – 14 november 1867, sida 2

JERNEEDJOÖORNA) ROMAN AP Amedee Achard. Öfversättning från franskan af C. J. Backman. En afton såg han henne sitta i ett afsi des liggande rum och arbeta vid skenet af en lampa. Genom den halföppna dörren såg han hennes framätlutade hufvuds fina profil; ljuset banade sig väg i de tjocka flätorna af hennes vågiga här och gaf ökad glans åt den matta färgen på hennes fast rundade kinder och hals. Med venstra handen vände hon ifrigt bladen i en räkenskapsbok, medan hon med sina friska läppar naggade fjädern på en penna. Jag tror att jag aldrig får något slut på det här!? utbrast hon i otålig ton. Guillaume trädde in. Christioe uppgaf ett rop af öfverraskning, lade ifrån sig pennan och stödde sitt hufvud mot handen. ?Ni öfverraskar mig midt i ett fel?, sade hon; men inför er rodnar jag ändå inte.? Hvad är det fråga om?? uJo, jag har i tre dagar försummat att föra in utgifterna i den här boken; som ni vet ingaf oss vår stackars sjukling en liflig oro i förgår, och nu är det en jost jag behöfver få rätt på för att få summan att gå ihop, och som jag förgäfves grubblat på i en qvarts timme; men jag skall bestämdt ha tag i den, äfven om jag skall sitta uppe halfva natten. Den är således af stor vigt?? Ah nej, för er skulle den vara en ren bagatell, och äfven jag skulle inte synnerligt fråga derefter, ifall penningarne voro mina; men jag eger ingenting... allt tillhör min bror, och det minsta jag kan göra är ) Sv Aftonbl. n:r 259—261, 203-265.