Ilar Iran fURSLICUL fe 2IILiS AUPRPPPPURN AREA ven vi en präktig utsigt. Vi se hälften af himlahvalfvets oändliga majestät. Gubben i mäånån har redan intagit sin höga plats och speglar sitt skinande anlete i strömmens vatten. Några vilsekomna moln sväfva deruppe och antaga former så förunderligt fantastiska. Än likna de tigrar som gå ut på rof, än trängas de ihop som stora fårahjordar. Nu smälta de samman och sjunka sakta ned mot horizonten. Himmelen är klar och milliarder stjernor sväfva tindrende i rymden. Icke skola dessa strålande verldar ryckas från sina banor och planlöst utkastas i oändlighetens sferer. Vetenskapen upplyser oss att de stjernskott vi se äro meteorstenar, som råka in i jordens luftkrets och blifva glödande genom den hastiga friktionen mot luftens partiklar. Förgäfves stirra vi sedan en timma upp mot natthimmelen. Icke en enda fallande stjerna har varit synlig. Medan vi vänta på det lysande reguet, så kunna vi ju tala om jordelifvets stjernor. Det kan vara passande ämne för en stund som denna. Först hafva vi ?stjernor på konstens himmel?. Dessa äro af två slag, de somm lysa af egen glåns och de som lysa af bladguld. De förra äro de verkliga artister, som ega en brinpande kärlek för konsten, och som stå färdiga att offra slit för att följa sin kallelse: De senare äro de som begagna konsten till rodocka, till tidsfördrif, till verktyg för en dum fåfänga. De förra ätgå oftast från folkets kojor, de senare från slott och palatser; de förra beundras af ett folk, de senare af hofmän och krypande parrar. Så håfva vi ordensstjernorna, som nu för tiden gå och gälla som vanligt mynt. Kraschaner öch storkors äro de minst brukliga, meh små stjernor äro i omlopp som tioören. Vill ni höra ett par exempel tagna bland mängden En furste begår ett fel (orden brott och missgerning begegnsas icke då man talar om verldens högheter), men vill synas ren inför folkets ögon. Då får en af hass tjenare i uppdrag att försvara den dåliga saken och göra svart till hvitt. Ett så smickrande förtroende gör fursteadvokaten vältalig och hans ord lägga sig som en blomstermatta öfser den kala uselheten. Men sunningens försvarare slita med ädel harm bort täckelset och visa gerningen i sin rätta dager. Då uppstår en strid, och om advokaten vinner får han en tindrande stjerna till belöning, men om också furstesaken faller blir dess försvarare icke utan tröst. Den höge husbonden tar en kraschan ur sin kassakista och räcker den åt drängen, som en bal. scam för de sår heu erhållit af de bittra fienderna. Följande exempel är vanligare: Fursten är ute och reser i siov krönta waggon. När middagstimman är inne stannar tåget och högheten stiger i ett präktigt ekipage, ledsagad af ein lyckliga värd, den rika patroner, hvars egendom skymtar fram derborta mellan träden. Fanor och draperier, vapensköldar och valspråk, pryda trappor och salonger. Bordet dignar af läckerheter, och dyrbara viner flyta i strörämar. En musikkår från närmaste stad-utför taffelmasik, när glasen klinga vid bordet, och blåser fenfarer vid skålarne. När fursten efter middagen går ut på balkongen, för stt röka sin havanna, stå godsets arbetare nere på gräsplanen och hurra under befäl af inspektorn, som under fjorton degars tid öfvat sine karlar ait hurra i takt. Solen bar gått ned och guirlander af brokiga lampor brinna mellen träden. Raketerna stiga hväsande upp i rymden och kastå ett regn af ghistrande stjernor 1; öfver parken. Fursten: promenerar erm i arm med sin värd och. beundrar fyrverkeriet,. men plötsligt vänder ban sna blickar från de mäångfärgade stjernorna och ser på öfversta knapphålet i värdens frack. Der är tomt och den höga gästens läppar -draga. sig till ett småleende, som kommer värden att darra af en ljuflig aning. Nögon tid derefter är det stort stjernfall, och den officiella tidningen upptager godsegarens namn bland utvämnda riddare. Kan hågon i detta fall säga hvad det är för skilnad mellan ordensstjernan och fem: tio öre för en bifftstek? Och nu vilja vi tala om henhe som ?lyser lik en stjerna blend alla tärnor små?. Det är kärlekens sijerna, som går upp och lyser bländarde kör. Lifvet är som en ljuflig dröm, der du sväfvar frem, buren af doftande molnbäddar. Solens strälar synas dig bleka möt hennes blickar; och-morgonrodnaden blir. till intet mot purpurn på hennes kinder. Hennes röst klingar skönare än den herrligaete musik, och ljudet sf hennes gång har för ditt öra större behag än vestanvindens sus i den gungande: vassen. Leder dig stjernen på rätta vägen, så för hon dig till ett hem på jorden, .och sedan följer du henne med jörtröstan in i evighetens obekanta land. Men är hon din olycksstjerna, så sväfvar hon som ett irrblossfram öfver träsken och du följer henne för ait begrafves i dyn. Har ni sett någon af salongernas fixstjernor? Kanske icke, 1y nu för tiden äro de sällsynta. Dörrarna slås upp och fru X. träder in i salen. Liksom en strålande gloria svälfvar öfver hennts panna, ögonen blixtra och hennes tal gnistrar af qvickheter. Hon är en fixetjernal Skeror af planeter kretea omkring henne för att få värme och ljus. Många af planeterna hafva sina månar och det bela bildar ett solsystem. Jordelifvet har också sina kometer, eller såkallade rabulistiska poeter. Dessa himlakroppar uppträda oregelbundet och väcka både skräck och undran. Nu flög en ljusstråle genom rymåen, Det var den första stjernan som föll. Der komrer ex annan, som ser ut att slå ned på Katrina kyrka. Nu kan det vara godt att sitta under tak, ty snart börja väl meteorstenarne att heagla kring öronen på folk som äro ute, Kanske skola tidningarne i morgon ionehålla sorgliga berättelser om; olyckor, som timat under sista stjernregnet. Vi få måbana ör AA a VR 0 Ls AR KR.