till bekännelse. Emot honom förekommo emelle: tid åtskilliga besvärande omständigheter, på grun I hvaraf han förklarades skyldig träda i häkte. Ek lund har för poliskonstaplarne, hvilka bevaka honom, angående Håkanssons dödssätt berättat att Håkansson först skulle ha hängt sig i vedbo den och sedan gått upp på rummet och der upp gifvit anden. I poliskammaren ändrade Eklunc sin berättelse om förloppet derhän, att, då Ek lund kommit upp på vindskammaren, hade Hå kansson legat raklång på TYBR och död i sängen hållande med båda händerna hårdt om strupen hvarutaf Eklund dragit den slutsats, att Hå kansson sjelf genom strypning tagit sig afdaga Eklund hade då, i förmodan att Håkansson änm icke var riktigt död, utan blott afsvimmat, häll vatten öfver honom. Derjemte påstod sig Ek lund, första gången han derom tillfrågades, ick ha varseblifvit att den döde hade något såri an sigtet, men tillstod sedermera att han tvättat så ret med vatten. Såret trodde Eklund, att Hå kansson bekommit genom en i vedboden hän gande klosåg, som fallit ned på honom. Hustn Håkansson vidhöll sin berättelse, men sade sij nu vara öfvertygad om att mannen blifvit brag om lifvet; hon ville icke yttra sig huruvida hor ansåg Eklund skyldig derti!l eller ej. Sellströn och flickan hade ingenting om sjelfva mordet ati upplysa. Eklund, hvilken uppgaf sig vara född i Hammarby socken år 1835, är en lång karl med mörkt hår, mycket markeradt ansigte samt stora blå ögon med skarp och genomträngande blick. Angående sina lefnadsöden förmälde han att hans fader ännu lefver, att han vistats i hemmet hos honom till fyllda 16 år, att han sedandess haft tjenst hos åtskilliga qvarnegare, dels på landet, dels här i Stockholm, tills han förlidet år emottog på arrende en väderqvarn å Söder, hvilket arrende han dock för några månader tillbaka måst afstå, samt slutligen att han nu senast varit utan anställning och arbete och under tiden bott hos sin syster uti huset n:r 18 vid Stora Glasbruksgatan. Makarne Håkansson, af hvilka mannen var 35 år och hustrun är 41 år gammal, ha varit gifta i elfva år, men nästan gändigt lefvat i osämja, dervid mannen varit särdeles brutal emot henne. Osämjan dem emellan hade på senare tiden tilltagit, i anseende till mannens begifvenhet på starka drycker och yttrade svartsjuka mot hustrun för Eklunds skull. Att hon och Eklund stått i närmare förhållande till hvarandra, förnekade såväl hon som Eklund på det bestämdaste. Håkanssons hade varit i goda omständigheter, och sade eig hustrun, hvilken, såsom förut är nämndt har mjölkmagasin, ega penningar insatta på sparbanken. Ransakningen uppsköts till annan dag och Eklund återfördes i häktet. Den mördades lik, som på förordnande af poismästaren straxt på e. m. besigtigades af andre stadsläkaren, doktor Blachå, hvilken förklarade tt den aflidne dödt af qväfning, blef sedermera ransporteradt till Karolinska institutet, för unlergående at obduktion.