Aftonbladet – 5 november 1867, sida 3

atsom liknar tallen till sina barr och hela des It-l växt, men skiljer sig i flere vigtiga afseender att I såsom t. ex. hufvudsakligast i afseende på frt ör I redningen, hvari den har mera likhet med Liba ret I nons Ceder, och fördenskull också i Siberien all af) mänt kallas Ceder. Dess botaniska namn är, ef ter Linn, Pinus Cembra. Dess huofvudsaklig egenskap är att dess mogna frön tjena till föda en I och att dessa frön icke äro små, utan allmännas ad I så stora som en kaffeböna. Det tjenar i viss ä. trakter af Siberien nästan uteslutande härtill, si as ) att folket i vissa trakter beräkna dessa frön til tt deras vinterföda. Det förtäres icke för nöd skull, utan särdeles gerna. Stora partier föra: 2I också till Petersburg, der de äfven utaf de för ta I mögnare njutas, dels i deras naturliga beskaffen ts I het såsom nötter, dels inbakade i pastejer och n, j annat bakverk. De trakter, der dessa träd förekomma, äro be lägna i höga norden, på båda sidorna om Ural e De första hafva blifvit till England införda på å1740-talet af hertigen af Argyle. Man haräfver Nn I ursprungligen på Alperne och Karpaterne växan. de, men de synas vara ett annat species, så at! den här ifrågavarande Pinus Cembra fråa Sibe: .Jrien beskrifves af Pallas såsom en afart af de i . Europa växande. De europeiska växa betydligt 2 I långsammare än de siberiska, hvilka likväl också växa långsamt, ehuru icke till samma grad som de alpiska. Redan i det europeiska Ryssland förekommer g Pinus Cembra. Sydgränsen för dess förekomst t är nordliga delen af guvernementet Oremburg, . I vidare längre i norr genom guv. Wologda, Wiätka, tI och norra delen af Permska guvernementet. Längst st li norr har man funnit trädet vid öfra delen af 1I floden Petschora. I vester har man funnit det r. I under 61? nordlig bredd; men på andra sidan I Ural går trädet kanske 100 mil längre i norr. I Siberien beskrifver den förvista madame Fe8 llinska (Warschau-erkebiskopens moder) att hon II såg denna trädsort emellan Tobolsk och Beresow o I under sin resa till sistnämnda förvisningsort, som Olligger ungefär på 65:e eller 66:e breddgraden, men den förekommer ännu längre i norr hos Samojederne, som kalla trädet Tiddi, Tiddek och Sl 7ysi — efter olika stammars benämning pålångt Iskilda trakter. Ostjakerne kalla trädet Legal -l och Liggal; Vogulerne Tät; Tschuktscherne Olba ; Buräterne Chutschi; Tunguserne Taktykån; bergfolket i Tomsk Niarga; Mongolerne Chosche 0. 8. Vv. Dessa många namn hos olika, långt åtskilda folkstammar bevisa trädets stora utbredning. Det lärer likväl endast sällan förekomma 1 li slutet bestånd och egna skogar — ehuru någon t gång, i hvilket fall en sådan skog kallas af rys Isarne Kedrovnik at trädets namn hos dem: Kedr. Siberiska Cedern växer i alla jordmåner, men naturligtvis bäst i en viss jordmån. GemensamII ma vilkoret för dess fullkomliga trefnad är ett t).uktigt läge, och det skadar icke växten att det länge står öfversvämmadt af vårvattnet; tvärtom I såg Pallas dessa träd växa emellan andra trädIslag i ett moras, der han endast med mycken möda kunde komma fram ridande. På torra berg växer den också, men då liksom vår tall lunder samma omständigheter dvergaktig och kvutig; Pallas har funnit den på en så usel I jordmän att inga växter der funnos jemte cedrarne. Trädet fordrar icke större sommar-medeltemperatar än 12? C. och tål en vinterköld af se TDessa egenskaper göra denna tall-art lämplig att växa 1 den svenska norden, till och med i lappmarkerna, der den helt visst skall trifvas förträffligt i floddalarne. Staden Beresow vid Obifloden ligger ungefär vid samma breddgrad som Luleå och Calix, men emedan trädet också växer långt högre i norden — till 68, så kan man i Gellivara, Swappavara och deromkring liggande lappmarker med lika förmån så detta träds frön. Man erinre sig att ryska provinserna på andral sidan Ural äro mycket kallare vid lika polhöjd än Sverges motsvarande trakter. Trädet har i svenska skrifter uppgifvits icke hafva pålrot, förmodligen inträffar det då det icke haft utrymme för den, ty plantor, som i år hitkommit från Petersburg och här blifvit omflyttade, hade pålrot, till och med en som var mer än tre gånger så lång som den lilla 1, tam höga stammen. (Dessa plantor vore under loppet af våren uppkomna utaf frön som voro satta i Februari eller Mars månad inne i kruka.) Den rätta såningstiden är hösten, ju senare ju bättre, så att råttorna icke hafva lång tid på sig att uppsöka det för dem så begärliga fröet. De uppkomma då om våren. En del kan ligga öfver ett år, liksom vår vanliga talls frön. Nedläggningen göres bäst en tum djupt och med god öfverläggning af sand i hålet. Äfven i frusen jord kan det nedläggas, då man förut med yxa gör ett snedhugg i jorden så att fröet kan nedkomma till nyss sagda djup, hvarefter öppningen tilltryckes och något lös jord ifylles, så att ingen öppning åt dagern eller något tomrum får uppkomma i öppningen. Det förstås att stället bör inhägnas så att icke de späda plantorna på våren må uppätas af betande boskap. Man bör hoppas att detta träd skall blifva till sådan välsignelse för Sverges norra orter, att, när träden hunnit efter plantering eller såning få sin behöriga ålder, ingen hungersnöd der kan komma i fråga, äfven då skördarne slå fel. Om det svenska norden skall kunna påräkna en jemn välmåga hos sina invånare, måste dessa vara betänkta på en annan ekonomi än den som hittills varit följd. Det första som måste göra: jär att, i afseende på den omedelbara födan odla och begagna sådana växter som tåla klimatet. Ibland sådana äro barrträden främst. Ett sådant är den siberiska Ceder-tallen, Den tål ett mycket hårdare klimat än Sverges nord har. Vi sakna icke sommarvärme; till och med är den starkare hos oss än der siberiska Cedern växer; och vinterkölden är hos oss något mindre hård. Solljuset om sommaren är lika, och det är kanske förnämligast på den långa dagen som Cedertallens rätta växtlighet beror. (Likväl växer detta träd äfven så sydligt som Skåne.) Af öfriga växter som tåla klimatet äro kålrötter och rofvor, som borde odlas vida mer än som nu sker, och deremot potates och spanmål i mindre mängd. Gräsen äro ännu vigtigare, så att boskapsafveln borde högst betydligt mera uppdrifvas. Ceder-tallen har ännu en egenskap hos fröet än den omedelbara ätligheten, fröet innehåller olja, mer än de flesta oljeväxter, så att en handelsvara fördenskull deraf uppkommer. Såsom utpressad olja kan varan icke magasineras, ty den herrsknar fort (såsom nypressad utgör den en läckerhet). Virket af Cedern har icke samma fasthet som den vanliga tallen, men är lättarbetadt, välluktande och angripes ej af insekter, tvärtom hafva skåp och lådor, gjorda af detsamma, den egenskapen att försvara saker från mal och andra insekter. Det ger ett gult fast hartz, som till lukten något liknar citronens lukt. Af späda skott i distilleras en balsam, som kallas Karpatisk Balsam (emedan den af folket vid Karpaterne så benämns). Ceder-tallen fordrar skydd för vindarne under de första åren, isynnerhet i Ryssland, der de stora, oändliga slättländerna ständigt oroas af vindarne, men då trädet kommit sig före, är det, såsom Gmelin säger, i högsta grad härdigt emot stormar och den bistraste köld. En post af detta träds frön har af grosshandlaren Lars Monteån här i Stockholm blifvit införskrifven och bekostad, sedan ingeniören J. Nobel meddelat underrättelse om Ceder-fröets allmänna begagnande i Ryssland. Hos undertecknad, som redan gjort en stor mängd försändnivgar till de norra orterna med komplexer omkring Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå. Skellefteå, Umeå, Falun, kunna, efter reqvisition, frön erhållas utan afgift, vidare än att fraktkostnaden betalas vid erhållandet. Paketer med 300 till 500 frön skola då genast afsändas. G. Swederus. Adress: Stockholm, Björngårdsgatan n:r 16 A. Folksången och den Cheveska metoden. Dagbladets musikaliska referent har i n:r 247 af samma blad åter infört en artikel med denna fverskrift,