Aftonbladet – 4 november 1867, sida 2

11lCA MAAS DU SIENA MR a, elat, har i sitt till dervarande rådhusrätt gifna testamente gjort följande betydliga s onationer: Lu Lasarettet för obotligt sjuka .... 5,000. laf Fruntimmersföreningen i EskilsF renen sennnn 0000. Ihär Eskilstuna, Klosters och Fors ger församlingars barnbem......... 2,000. tad Premiefond för Eskilstuna elehol mentarläroverk................s.s3000. sel Premiefond för Eskilstuna teknime ska skola . see Enskild lasarettsbyggnad för ga Eskilstuna stad ...............0. 804000: I föl hvilken summa, i händelse landsva tinget beslutar uppförandet af ett och länslasarett uti eller vid Eskils15 tuna stad, endast skall utgå med res 50,000 rdr för sjukvården i be Eskilstuna stad. kö Till en brobyggnad i Eskilstuna rö; stad...... seseseresen reser errssennernnn 50.000. Ifu Eskilstuna stads skuld för bide drog till lasarett... 2,500. I Till slägtingar och enskilda perfu BONET vn 2. 83.000. läsa Lifetidspeosioner . ... al Hved gom härefter återstå i vag qvarlåtenskep skall tillfalla ex kyrko-m syggnadskaesa för Eskilstuna stadsförsarahe ing. Iå ; —— rd — För da nödlidande i Norrland har från PSvenska föreningen i Kiöbenhavn? blifvit ill redaktionen af Aftonbladet insändt et:l dr bidrag af 30 rdr rat. st För de nödlidande i Norrland påbörjades fö fredags å Kjöbenharvas iare redd jalast-fin ningen af 1000 tuunur kora i svenska barkde skeppet Csarolisa från Hernösand. 5 Statare och torpare under Djurnäs i Ösmo be sammanskjutit 22 rdr 59 öre, som atlemnats å Afionbladets utdelningekontor vid ie Myntiorget. D osmart re — Studentkonserten i Kjöbenhavn. (Tele 1 gram till Dagbladet.) IKjöbenbavn den 3 Nov. Lundöstadeuterna anlände i går Kl. 12 middsgen med ängaren Stockholm. Zink, o skådespelare vid kgl. teatern, helsade der g välkomne, och folkmassan höjde väldigela hurrarop. Frukost intogs på Casinoteatera.ld Studensöreningens has var pryd: med nor-In diska flaggor. Konserten af Kjöbenharnsl? och Lunds studenter under Sydows anfö ravde gick utmärkt. Suomis sång, Vår In såog?, ?Brudeferden i Hardanger?, Lind-lp blads ?åvgbåtssång? samt fyra vackra dan-s ska -sånger mäste gifva: da capo. Konsert-In salen var fullsatt med intresserade åhörare. — Jernvägen Fredrikshald —svenska gränsen. Från Fredriksbald skrefs den 29 Okt: I går aniande hit landshöfdingen grefve Sparre och amimannew Sibbern, begge åtföljda a! ingeniörer. På f. m. hade magistraten och stadsfullmäktige och många sindra möte på rådhuset rsed de begge herrarne. Gvrefve Sparre ledde förhandlingarne. Afsigten med landshöfd:ngens resa hit, var atterfara norska mäns tankar om en jernvägsanläggning från svenska gränsen till Fredrikshald. Re sultatet af diskussionerna blef, att man skulle anhålla hos regeringen, att detaljerade uudersökvingar måtte företagas af de påtänkta linierna. — Grefve Sparre upplyste, att i Sverge vore redan anskaffade nödiga medel härför. Grefve Sparre hembar slutligen de jorsamlade sin tacksamhet för det visade tillmötesgåendet och de meddelade upplys ningarne, bvsrefter ordföranden, öfverrätteadvokaten Rasch, tackade landehöfdingeo för det intresse han visat för detta ärende. — Ezportväg för Vermlands jern. Norska Morgenbladet berättar, att bankdirektören Frölieh från Kristiania gjort en utflykt på jernvägen till Arvika, för att der träffa tillsammans med några al ce större bruksegarne i Vermland och öfverlägga om i hvad I måna Kristiania bank. och kreditkassa skulle kunna underlätta trafiken mellan Vermland och Kristiania, synnerligen hvad jernoch trävaruvexporten beträffer. Enligt hvad det berättas, fortfar Morgenbladet, skola de fleeta af de genom ett cirkulär förut derom underrättade bruksegarne ha infunnit sig på sammankomsten, och uttalade de närT varande sin erkänsla för kreditkessans be nägenbet att på detta sätt gå dem till mö tes; men upplystes derjemte att. enligt hvad professor Broch meddelat, direktionen för Iden porska stambanan varit betänkt på ot på jernvägens mark upprätta en för jera passande upplagsplats till begagnande vid exporten ötver Krietianie, Hr Frölichs me(ning hade varit, att kreditkassan skulle inrätta ett fullständigt s. k. jernkontor med tjenstemän och nödig koatroll, så att konItorets recepissen kunde tjena som ett lätt transportabelt värdepapper, på hvilket men l vid bebof kunde förskaffa eig penningar. I Man kunde således icke vid mötet fatta vågot afgörande beslut; men der valdes en komit af tre medlemmar, som skulle resa till Kristiania för att närmare öfverlägge lom saken. Trävarvexporten från jernverksdistrikterna har emellertid, siger Morgenbladet, tagit sin början längs jeravägens heta längd innanför gränsen och går öiver Kristiania eåsom den kortaste och billigaste :-l vägen; dock lära de disponibla förråderna för närvarande icke vara stora, ty vederlbörande iro ännu bundna af sina kontrakter från förlidet år med Göteborgs affärsmän. Morgenbladet tror sig veta, att den ofvannämnda komitn består af friherre Fleetwood på Sälboda, hr H, O. Juel på IKoppom och hr 8. O. Sundström på CharTlottenberg. Hvad professor Brochs medIdelande till bruksegarne i Vermland anIgår, menar Morgenbladet att hr Broch, I hvilken är direktör i kreditbanken i KristiaInia, väl endast tillbjudit magasinsplats för varorna, deras mottagande och export espefition. aken är af lika stor vigt för Vermland som för Kristiania, säger Morgenbladet slutligen. Kan det förra få billigare export pr jernväg öfver Kristiania, hvilket på samma Igång blir snabbare och mera konserverande för varorna, än transporten på vägar, kanaler och floder ned till Göteborg, så är det väl utom ailt tvifvel, att vägen till Kristiania föredrages. Fördelen för Kristiania är genska tydlig, och det beror således på jern-: vägen, att denna sätter fraktorna tillräckligt bil iga, och dernäst på de norska bankerna, lbkanna hjiada nradncantorna gamma mA AA — KX XXX Å0O ANGE -NKH