Aftonbladet – 2 november 1867, sida 3

Article Image
EEONOMISKT. Riksbankens ställning den 30 Sept. 1867, Vi hafva nu nöjet delgifva uppgiften an gående riksbankens ställning den 30 Sept 1867. Vid jemförelse emellan andra oct tredje qvartalens uppgifter förtjena följan. de förändringar att uppmärksammas: Metalliska kassan fr. 13,747,000 till 15,574,000 rår Utelöpande bank 25,144,000 23,270,000 sedlar.. Utelöpan remissvexlar.... , 1,718,000 ; : 1,070,000 ,, Tillgång utöfver 3,645,000 3,961,000 grundfonden. Diskontkontore 1,526,000 ,, —6,488,000 4,125,000 3,276,000 verse hypotek... 6,978,000 , 6,986,000 ,, Utlåning mot våg. . förda effekter... 5,546,000 , 3,682,000 ÅA kassakreditiv utestående. 4,210,000 4,315,000 Utlåning mot borgen med om: . sättningsrätt.... 9,584,000 ,, 9,565,000 , A depositionsräkning mot ränta . innestående ...... 4,809,300 .. 5,851,000 , A upp-och afskrifningsräkninginnestående medel , 5,232,000 , 6,609,000 , Den s. k. metalliska kassan har stigit utan att de utelöpande banksediarne hafva tillökats. De hafva tvärtom minskats. Förhållandet emellan kaåssen och utelöpande banksedlar är således mycket angenämt, ifall man ensamt tager hänsyn till riksbankens förmåga att honorera sina förbindelser, men icke så alldeles ifall man önskar, att äfven den banokrörelsen skall lemna skälig afkastning. Diskontkontorets innestående kassabehållning har under qvartalet stigit med 5 millioner rdr. Denna omständighet, tillsammans med den betydliga stegringen affionestående medel på uppoch efskrifningoch depositionsräkningarne förklarar tillräckligt de nedsättningar af riksbankens inoch utlåningsränta, eom sedermera blifvit vidtagna. Att belåningen af vägförda effekter minskats ganska betydligt är tillfredsställande, ty det visar att en motsvarande qvantitet jern utgått i marknaden i stället för att qvarligga på vågarne såsom dödt kapilal. Att diskonterade vexlar minskats, ehuru lån emot diverse hypotek är lika med förut, antyder att den egentliga affärsverksambeten är ganska ringa. Utlåningen mot borgen, den är och förblir så stor som fonden med gifver och bankstyrelsen tillåter. Det finnes knappt något rimligt belopp som ej skullekunBa utlånas mot borgen. De benkstyreleer, som bemöda sig att begränsa denna skadliga lånegren, inlägga stor förtjenst om det allmänna bästa. Sedan nu uppgifier benäget lemnsats om antalet. lån, så finner läsaren att riksbanken utlemnat omkring 20,000 lån mot borgen. Då reglementet eller bruket föreskrifver att tvenne borgensmän skola ikläda sig ansvar för hvarje län, så fioner man stt jen statsinstitution bär beredt tillfälle för 40,000 svenska medborgare att ivtrassla sig i borgensförbindelser. De äro måhända ej fullt eå många, emedan ett och annat namn torde igenfinnas under flera förbindelser, men sakförhållandet innebär likväl en ibland hofvudanledningarne till missbruket af kon sumtionskrediten och till den obetänksamhet, hvarmed man sätter sig i skuld, utan att denna skuldsättniog grundar sig på något slag af företagsambet. De fyra riksstånden hade lik.äl mod nog att under flera riksdagar efter hvarandra minska denna fond. Den nya riksdegen tar änvu icke vågat röra vid denoa kräfta på vår ekonomiska utveckling. Det skarpaste motståndet torde, när frågan bringas äå bane, igenfinnas inom riksbankens egna murar. Men: skulle riksdagen besluta, att de i landsorten boende personer, som hade affärer med riksbanken, ti!lätos, liksom numera är nästan allmänt antaget inom de enskilda bankerne, korrespoadera direkte med riksbanken, så mötte sannolikt sedermera reformen inga vöfveretigliga hinder. Man förebär ett de fom låna i allmänna diskonten ej kuons erhålla lån i någon af de många andra barkinrättningerne i landet. Detta betvifla vi, men det är mycket beqvämt att kunna hänvisa alla länsökande, som erbjuda tvifvelaktig säkerbet, till rikebanken. Huruvida ej det allmänna, genom en så beskaffad bankrörelses främjan!e, bidrager att minska folkets förmåga att bära statens bördor lemna vi derhän. Säkert är att otaliga, genom anlitandet af denna nödbjelpsanstalt, beredt sin egen ruin, Det kommet en tid efter denna, då de som nu kämpa för sina olika åeigter, längesedan tystnat, då skall säkert någon forskare i det framfarna göra rättvisa åt dem, KMR DNS OA FINARE PRE

2 november 1867, sida 3

Thumbnail