Aftonbladet – 2 november 1867, sida 2

OCPR THEN SYD-TYSKLAND. Baieraka premierministern farst Hohenlohe, som begifrit siz till Berlia för att Ö bifall till det vilkor baierskau bifogat silt antagande af tn sraget, har småst återvö ärende, sedsn det svarats hoxom att det begärda vetot ej kunde beviljas. Sedan representanthuset redan antagit tfördraget utan alla vilkor, är det knappast troligt att magnaterna längre skola kunna fortsätta sin opposition, isyvnerhet sedan opinionsyttringar till förmån för fördragens antagande börjat i form af adresser ingå från alla delar af landet. I Wärtemberg, der frågans utgång i båda husen var myeket osäker, hade eamma tryckning från opinionen egt rum. Så ha i Stuttgart de borgerliga kollegterna i en till kamrerne ingifven ad:ess yrkat på alliansoch tullföreningsfördragensa epiagande, och på ett på stadens rådhus af öfverborgrnästaren sammarnkalladt möte, som var ovanligt talrikt besökt, beslötos regolutioner i sammma syfte. Äfven i Mänchen hölls i måndags afton ett af mer än 1000 personer af alla partier bivistadt möte, derresolationer emot örkastande af fördragen med acklaratian ptogos. Som Preussen gifvit tillkänna att det genast skulle uppsäga det gamla tollföreningsfördreget, om det nya ej den 31 Oktober vore avtingen formligt anteget eller dess antagande åtminstone betryggadt, ha de båda rikenas representationer säkerligen under loppet sf onsdagen eller torsdagen fottat definitivt beslut. ÖSTERRIKE, Representanthuset slutade förliden tisdag debatten öfver Isglörslaget om skolans skiljande från kyrken, och antog det, i tredje läsningen, med stor mejoritet. Afven polackarne rösinde derför. I denna samma session, som sålunda betecknar en minnesvärd punkt i det nya Österrikes historia, utvecklade justitieministern von Hye de ledande grunderna för den införda nya kriminalprocessordningen, som utgöras af offentlighet och muntlighet vid domstolsförhandlingarne samt införande af jury. ITALIER. Tre representanter i det italienska parlamentet ha redan stupat i striden för Rom säsom Italiens hufvudstad. Utom OCairoli, som föll vid sjelfva Rom, ha Desanctis och Acerbi blifvit dödade vid Viterbo; en fjerde, Nicotera, blef svårt sårad i striden vid Monte Rotondo. Af de senaste underrättelserna i de utländska tidningarne finner mar, att resvingen i Rom, hvilken icke utbröt dea 21 Oktober, såsom insurrektionskomitån uppgifvit, utan den 22, icke var så obetydlig, som det förut berättats. Om den icke gick segrande ur striden, blef den icke heller besegrad och kan ingalunda anses såsora helt och hållet misslyckad. — Häftiga strider föreföllo på flera ställen i staden, mycket blod flöt, och om också zuaverna för tillfället blefvo herrar öfver situationen, fortfor dock den dotva jäsningen bland befolkningen. Om deesa händelser meddelar Corresp. Hovas nigra närmare detaljer. Klockan 7 på aftonen den 22 gaf en orsivibomb, som kastades på Colonnatorget, signal till resningen. Antiorarne avgrepo samtidigt Capitolium, fängelset 5. Michele och Carieri Nuove, Paulsporten samt kasernerna Cimaora och BSerristori. Sistaämnda kasern ligger blott några steg från Vatikanen. Man hade genom afloppsksnalerna fört en krutksgge u der denna byggnad och sprängde en del afdensan mailutten. De zuaver, som dervid omkommo, tillhörde bataljonens musikkår och voro dels från Rom dels från det öfriga Italien. Mer an! 30 döda och rärade ha framdragits ur rushögarne. Insurgenteroa hade för afsigt ätt taga CaplivNum och dergittes på Mardi