Aftonbladet – 1 november 1867, sida 3

nämnden i Hotzenplotz, en ort i österril ska Behlesien, hvari petitionärerna omta att de, förledda af presten i församling och hans bror, förut underskrifvit en pe tion emot konkordatets upphäfvande, m nu, inseende egitt misstag, uttalade en ö skan i motsatt riktning. Presterskapet fortsätter emellertid si bemödanden att upphetsa folket och sök för detta ändamål inge det den förestä oingen, att kejsaren af själ och hjerta e skyr det gudlösa representanthusets ätgä der och endast väntar på att ett starkt pa skell ställa sig vakom hans rygg. Härti vore presterskapet framför allt kalladt. D har dock ej velat eig bättre än att ett denna enda från konsisioriet i Olmiiiz u färdadt cirkulär kommit 1 civilmyndighete nas händer, i följd hvaraf furst-erkebisk pens konsistorialdirektor Heydenreich bli I viv formligt åtalad. I Kaltern i Tyrolen ht en särskild gudstjenst hällits för att bed; Jom upplysning från höjden åt kejsaren dessa svåra pröfaingens tider, och på sto! porten till Inspruchs domkyrka inbjuder e olakat till en deglig messa för att ?blidk IGuds vrede öfver de gudlösheter som ord, skrift och bild begås mot hans helig kyrka, ATALIERG Tidningen Movimento berätiar, att Gari baldi den 21 Okt. hade ett samtal me general Cialdini. till hvilken han Jär h yttrat: NJeg skell hvarken söka beköm pa någon eller söka utöfva inflytand på honom. Men jag tror, att: den kula som träffar mitt bröst, ekall vara I-alien til nytta. Jag kan icke åsidosätta min plig mot fäderneslandet; det är den sista pligt som är mig gifven att uppfylla.? ) bela Italien råder fortfarande en feber aktigt upphettad sinnesstämning, Öfverall insamlas penningar ät de sårade insurgen terne; tidningar af alla partifärger ha in samlingslistor; den sista Hatan från Neape sluter på ett belopp af 32,634 lire. Venedig tecknar penningbidrag och har besiutit er adress kil konupgen, hvari nationalgardet oviikorligt och oinskränkt ställer sig till konungens förfogande för fäderneslandets högtidliga ögonblick7. Iandra trakter ställa kommunalmyndigheterna sig i spetsen för att uppmana konungen att böra national fanan högt mot främlingarnes öfvermakt och att lösa den romerska frågan enligt rätt och nationens önskningar.? Det berättas nu, att det extratåg, hvarmed Garibaldi afreste från Florens för atti Terni förena sig med sin gov Menotti, hade med myndigheternas tillåtelse blifvit bestäldt af Crispi. Före hans afresa var torget utanför det botell, ban bebodde, trots deti strömmar nedförsande regnet, uppfyldt af en ofantlig folkmassa. Vid dennas skallande rop trädde Garibaldi med hatten i hand ut på balkongen. Han bar en lång, grå öfverrock och ver mycket blek. Han försökte tala, men hang rörelse tycktes göra det omöjligt för honom. Detta gjorde ett djupt intryck på mängden. Slutligen ropade en mängd röster, att han skulle sätta hatten på sig. Nej, svarade Garibaldi, jag måste taia till er med hstien i handen, ty jag måste bedja och beveka cr. Hafven meå lidande med Rom! Hafven megslidande med Italien! Låten icke afskräcka er genom tomma hotelser. Vi ha rättighet att ega Rom; Rom är vårt; om vi dröja, öfverböljas vi af skam och våga icke mer kalla o88 italienare. Hvad mig angår, få belgar jug det korta lif, som äterstär mig, åt lralien.? Verkan af dessa ord var oerhörda. Under skallande evvivas!? för Garibaldi ägade folkmassan till palateet Pitti, der ropen på Rom och den franska inblandningens afvisande upprepades, men ekingrade gig derpå. Trupperna voro konsigaerade i sassernerna. Pelazzo Pitti och Palazzo Ricordi besattes under dagens lopp med ruppafdelningar. Af natioralgardet sloge lere gånger generalmarech. På gatubörnen uppsattes tid efter annan revolutionära pla sater, som gehast refvos bort af polisen. Upphetsningen var, med ett ord sagat, högst hotande, och endast Ratarzis uppmaning att icke genom häftiga demonstratiouer kompromettera situationen, förhindrade de väåldsamma uppträden, man tycktes ha beslutit. Anledningen till det, säsom det vill synas, något obetävkta och förhastade reeningsforsöket i Rom natten mellan den 22 och 23 lennes uppgifves vara följande: Sedan den vf 12,000 personer undertecknade sdressen ill påfven med begär2n om den reguliere talienska armåns intervention blifvit iålemvad, fick polisdirektören megr Randi befaliing att vidtaga de strängaste åtgärder mot dressens undertecknare; men då nämnde orelat förklarade det omöjligt att arrestera tla de 12,000 undertecknarne, beslöts det tt endast bestraffa anstiftarne och magitraten. Denna underrättelse väckte den törsta förbittring i staden och påskyndade utbrottet af resningen, i hvilken endast 70 omare sägas ha deltagit under bröderna Cairolis befäl. ASIEN. Den senaste öfverlandsposten medför unlerrättelser från Hoogkong som gå till den 1 September. Ea vy rebellion bade utrutit i Kinas norra provioser, och insurexterna stodo, vid de senaste underrättelernas afgäng, endast 30 mil från Peking, om af dem hotadee, Deras styrka utgjor-. ea till större delen at rytteri och de tataiska trupper som regeringen tkickat emot em hade blifvit slagna. Från Japan berättae, att engelska amiraen Keppål, i följd af ivå engelska sjömän: sördande, lätit häkta japanesiska guvernö en och vice guvernören i Nagasaki och föra em till Yeddo, för att der inför tsikunen jelf stå till svors. Sjelf hade han jemte a sändebudet Parkes begifvit g ill svbu för att fordra upprättelse. Ryktet tt taikunen skulle abdikerat bekräftar sig ej. De båda engelska krigsfartygen Satellite ch Wasp hade återkommit trän en expe ition mot sjöröfvarnästena på Nicobarerna, varunder de uppbrännt 261 pirat fartyg. NORD-AMERIKA. Generel Banks stär i begrepp att anträda 0 resa till Mexiko, hvilket anses som ett reliminärt steg till hans utnämning till örenta Staternassändebud derstädes. Denna tnimning skulle så till vida ha sin märkärdighet som han är en af dem, som Jlifliast och ihardigast tro på Förenta Stateras bestämmelse att utsträcka sitt välde öfer hela den nordamerikanska kontinenten. or FA