Aftonbladet – 1 november 1867, sida 3

gt lönskade, egde att vid nödhjelpskomitåns samma TT träden tillstädeskomma, för att tillhandagå m upplysningar. — Vidare föredrogs ingeniör UU hjelms och näfbndemannenh Per Jönssons till det landsting ingifna gemensamma motitn med få slag till ny stängselstadga för Westerbottens lä k Ingeniör Ulthjelm anhöll, att landstinget nu vil Fe t sr —-MK besluta tillsättandet af en komitå, hvilken skul hafva at till nästa landsting afgifva utlåtan öfver detta hans förslag; men detta motsades andra landstingsmän, och vid anställd votering proposition för bifall till hr Ulfhjelms yrkande bef detta afslaget med 10 röster riot 12, söm vil halva förslaget föredraget vid detta landstin; Inom tinget väcktes häsuppå förslag, att landstir . I get skulle utse delegrade, hvilka under förevaranc sammanträde närmare granskade ilrägavarand törslag till stängselstadga; men äfven detta y kande blef af landstinget afslaget efter voterin med 13 röster moi 8, vid hvilken utgång af s ken ingeniör Uifhjelm anhöll att få ätertag motionen, som af landstinget bifölls. — Köm terade hade föreslagit landstinget, 1:0) at med lemnande af decharge åt lasarettsdirek tionen för det förflutna räkenskapsåret, lands tinget ville förklara, att för framtiden någon ei sättning till direktiongledamöterna för deras re sör till direktionssammankomsterna icke bör, så som händelsen under det förflutna året vari utgä, och 2:0) att landstinget ville upptaga et amorteringslån alternativt å 12 eller 8000 rdr til lasarettets i Skellefte 10rdningställande ju för desto hellre. Landstinget bi:öll hvad komite rade sålunda tillstyrkt, med tillägg likväl, at kostnaderne för läsarettets och kurhusets iord ningställande skulle ensamt af det notra distrik tet3 ihvånare godtgöras och att till bestridand: af de dermed förenade kostnader direktioner skulle ega upptaga ett amorteringslån å 12,60 rdr och 839 rdr 13 öre skuile å distriktets invå nare uttaxeras; hvarjemte den från distriktet inflytande kurbusafgiften skulle få till samma ända mäl i föreskrifven ordning användas. — Vidare föredrogs utsedde komiterades utlåtande i anled bidE at Olof Nilsons motion om en låneanstalts upprättande till odlingsunderstöd åt mindre jord. brukare inom Westerbottens län, deruti komite Trade afstyska bifall till ifrågavarande förslag hufvudsakligen af den anledning, att länets yt terligare skuldsättning bör undvikas, deruppa landstinget, utan föregången diskussion, biföll betänkandet, möt hvilket eåltit fiksdagsfullmäk. tigen Olof Nilsson anmälde reservation. Kyrko. kerden Strinnholms motion, att landstinget ville utse någon eller några personer, hvilka med der till kompetent person söka träffa aftal, att, mot det af landstinget fastställda premiet, upprätta karta med beskrifning ötver länet, afslogs at landstinget, som ansåg att det med densamma sedda ändamål) icke skulle vinnas genom de föreslagna åtgärderna. Utsedde komiterades utlåtande med förslag till ordnande af barnhem inom länet förekom härefter, men landstinget beslöt enhälligt. efter någon stunds öfverläggning, med atseende på den mom länet rådande nöden och landstingets skyldighet; au under sådana förhållanden undvika beslutandet af sådane utgifter, som kunde upp skjutas, att frågan om barnhems ordnande inom länet skulle till nästa landsting vara hvilande och de för ändamålet anslagna och imsamlade medel tillsvidare reserveras. Häruppå föredrogs styrelsens för Yttertafle landibruksskola årsberättelse jelie förslag till inkomstoch utgiftsstat för nästa år äfvensom ett af professorn J. Arrhenius vid skolans immspekion afgifvet förslag i afseende å några åtgärders vidiagande till skolans förbättrande. Med anledning af framställda särskilda propositioner meddelade landstinget här uppå direktionen för nämnde skola och egendom decharge för förvaltningen under sistförflutne redogörelseår och godkände förslaget till inkomstoch utgiftsstat under innevarande räkenskapsår, hvarunder styrelsen också bemyndigades att så långt tillgångarne medgifva vidtaga de åtgärder professor Arrhenius föreslagit och skulle det öfriga deraf upptagas i förslaget till nästa års stat. Vid femte sessionsdagens förhandlingar företogs till afgörande af landstinget utsedde delegerades betänkande med anledning af komiterades förslag till folkskoleväsendets ordnande inom länet. Delegerade, som funnit ifrågavarande förslag vara till principen godt och till detaljerna väl betänkt och utarbetadt, hade föreslagit landstinget, 1) alt antaga detta förslag såsom landstingens program i denna vigtiga angelägenhet, 2) att då ifrågavarande förslag under nuvarande förhållanden ;j i sin helhet kan sättas i verket, landstinget måtte utse ett permament länsskolråd, utan arvode, som efter sig företeende omständigheter och på grund af från inspektören samt skolråden meddelade upplysningar. inför landstinget anmäer de åtgärder, som böra vidtagas, för att det i förslaget åsyftade mälet småningom må uppnås, 3) att enär uti ett par andra län betydliga summor blifvit anslagna till täflingspris för den bäta folkskrift om undervisningens betydelse och indamål, komiterades förslag om utsättande af tt pris för en sknft i omförmälde syfte cke må föranleda till annan åtgärd. än att let föreslagna länsskolrådet må anmodas taga kännedom om de i de begge länen inkomna ;risskrifterna, deraf utvälja den.som bäst synes ösa sin uppgift och till kommande landsting vemställa om dess tryckning i erforderligt antal xemplar och 4) att den i komiterades förslag vegagnade benämningen öfverskolstyrelse måtte ithytas mot uttrycket länsskolråd. Första och redje punkterna biföllos af landstinget, som beit. vid andra punkten, att någon permament ifverskolstyrelse icke skulle utses, och vid den jerde. att den af komiterade grfna benämningen ifverskolstyrelse skulle bibehållas — Samma deleserade hade äfven haft i uppdrag att afgifva förg till yttrande i fråga om K. M:ts förslag rö. ande folkskoleinspektionens ordnande inom läjet, äfvensom huruvida och i hvad mån Inndsinget ville för inspektionens utsträckning anslå nedel. Delegerade hade härvid föreslagit landsinget, att som länet befunne sig i hårdt trycande ekonomiska omständigheter, till följd afl len allmänna missväxten inom provinsen under lere år. samt några medel icke finnes för samma ndamål, landstinget ville inför tronen framtälla de behjertansfulla skäl. som tvinga landsinget att för närvarande afsäga sig deltagandet aflöning åt folkskoleinspektören. Hvad åter vågan om folkskoleinspektironens ordnande vidkommer, så voro delegerade af den öfvertygelse, tt olägenheterna af en dubbel inspektion äro tora och oundvikliga samt gagnet deraf tvetyigt, att det äfven syntes dem hvarken afbehofet påkalladt eller gagneligt ätt förordna om andstingsinspektörer med enahanda åliggande om sti!tsinspektörerna. Men då stiftsinspektörera, som hafva sig ålagt att en gäng årligen besöka varje skola inom sitt distrikt, samt derjemte ga andra tjensfebefattningar, som taga deras tid anspråk och således ej kunna egna behörig ppmärksamhet åt, om och huru de af dem gilna öreskrifter verkställas, hade de före: det wdstinget ville uttrycka den åsigt, föreagna länsinspektörernas åliggande varda j en inspektörs utan instruktörs, d. v. 8 alt aka deröfver, att inspektörens anvisningar, råd ch föreskrifter varda efterlefde, att de pi ändaålsenligt sätt verkställas, att bereda biträde t kommunerna vid ordnandet af deras skolvä ende m. m. Med anledning häraf beslöt landsinget, att anmäla hos K. M:t, att landstinget 11 följd af den rådande nöden för närvarande åg sig mnödsakadt att icke bevilja några redel till en utvidgad inspektion öfver folkskorna, samt att der landstinget kommer att tillitta någon instruktör öfver folkskolorna inom läet. denne skulle subordinera under stiftsinspeksren och hans åliggande blifva dels att vaka eröfver, att stiftinspektörens anvisningar, råd ch föreskrifter blefve på ändamålsenligaste sätt erkställda, dels bereda biträde åt kommunen iom länet vid ordnandet ar deras skolväsende m. Detta beslut fattades efter omröstning ed 16 ja mot 5 nej. Vidare föredrogs åter konungens befallningsufvandes bordlagda skrifvelse om åtgärders vidgande för inköp af sådane ivom länet tillverade handaslöjdsalster. som kunde å andra orter ryttras, och kapten Hjärnes motion om anslag IH mna. Marmor ss IV .